Sabbatsvila

Ja, nu har jag fått mitt nya uppdrag och skall börja jobba med det i morgon. Jag räknar med att det tar 2 veckor att klara av kontroll och redigering.

I onsdags reste jag till Biel och kom hem i går kväll. Lotta och Dwight var på snabbvisit och det var klart att jag ville träffa dem. Robbie ser sig om efter en något mindre bostad, vill byta ut 420 kvadratmeter mot hälften. Katie har för avsikt att studera i England när hon är klar med skolan här till sommaren. Samuel siktar in sig på idrottshögskolan i Magglingen och Alexandra är (just nu) inne på att bli polis.

Vädret är strålande idag och Marlene kommer hit om en stund, vi tänkte gå en promenad upp mot Monte Verita. Nästa vecka väntar regn och blåst och några plusgrader. Då är det inte så svårt att sitta inne och jobba.

Vilken morgon!

När jag kommer tillbaka hit från Geilo, så är det en sak som fyller mig med något slags oregerlig lyckokänsla - ljuset. Nu är visserligen klockan snart elva, men när jag vaknade halv åtta så var det ljust ute och igår kväll så var skillnaden enorm! Nu hör det förstås också till saken att Geilo tillhör samma tidszon som Ascona, men ligger både nordligare och västligare. Och då är det samma fantastiska upplevelse att vara i Geilo på sommaren, det är ljust så länge, så länge... Nu är det +6 ute och solen skiner från en nästan molnfri himmel och det säjs att det kommer att bli +8, kanske 10 i eftermiddag. Då skall jag sitta på altanen i min vilstol och läsa någon trevlig bok. Nåja, jag har ett liggunderlägg som jag skurit till exakt efter stolen, så jag inte blir kall om rygg och rumpa och jag måste ha solskyddsfaktor 30 på nästan, annars blir den som en stoppsignal och jag måste ta av solglasögonen en stund då och då annars ser jag ut som en "inverted panda".

Annars då? Jag skall ta en tur med dammsugare och dammvippa i huset nu. Solen avslöjar vilken dålig "husmor" jag är. Borde väl inhandla lite mat också, men det får bli när solen försvunnit bakom bergen på andra sidan sjön. Jo, jag kanske skall berätta att grannens forsythia blommar. Den står väl skyddad i kanten av deras altan, men ändå...

Åter i Ascona

Tillgången på billiga flygbiljetter styr min tillvaro. Kollade lite planlöst i torsdags, väl medveten om att det nya jobbet som jag åtagit mig kräver tillgång till mitt referensbibliotek . Hittade en superbillig resa Oslo-Zürich lördag. Det var förseningar i flygtrafiken, så jag kom hem sent och kände mig rätt urlakad igår. Men nu är det OK igen.

Jag är alltid lite kluven när jag skall lämna Geilo, men nu varslades det om dåligt väder (d v s plusgrader, vind och nederbörd) några dagar framöver och troligen längre ändå, så då var det OK att resa. Här blir det minusgrader om natten och solsken på dagarna om man får tro NZZ:s långtidsprognos.

Jag har inte fått över det nya jobbet än, kollade e-posten nyss, men det dyker nog upp någon av de närmaste dagarna.

Busväder

Ingen skidåkning idag. Det är många som har åkt hem efter jul- och nyårsferien och idag är det inte helgdag här som i Sverige. Jag tror att det är helgdag i det katolska Ticino, men är inte helt säker på den saken heller.
Sov till halv nio, lagade lunch till Rickard som räknade med att det skulle vara lugnt på mottagningen idag, vilket det alltså varit. Det var någon som fastnat med handen i en garageport och som behövde sys och så var det en unge som hade åkt med ansiktet före i en iskana. Vi hann äta lunch i lugn och ro och se på nyheterna på BBC. Rickard är mest förbannad på Hamas, som han anser har befolkningen i Gaza som gisslan för sina egna politiska syften, men riktar också kritik mot Israel, som han anser uppträder på ett helt oansvarigt sätt. Jag vet som vanligt varken ut eller in när det gäller konflikten i området. Det är så många aktörer och en del av dem verkar vara kameleonter också. Det kanske är så att det behövs en mycket stor urladdning, Harmageddon - nej jag skojar bara - men i alla fall krigshandlingar som möjliggör mer radikala förändringar. Sorry, men mina sympatier är inte på Israels sida. Jag har kollat några kristna communities och det verkar som om israelvännerna just nu ligger lågt. Hm.

Det går utför i eftermiddag

Nu är det i alla fall bevisat, att män inte har den framförhållning och den respekt som bilkörning kräver. 80% av alla som omkommer i trafiken i Norge är män och även om man gör en annan kalkyl eftersom kvinnor kör mindre, så är männen överrepresenterade både i döds- och skadestatistiken. Jag såg ett bra exempel på det nu på förmiddagen när två herrar i förhållandevis mogen ålder kappkörde genom rondellen på Rv7 och den ene fick ta en genväg över gräsmattan. Och sedan jag kom hit, så har jag sett två rejäla avåkningar i Vestlia, som definitivt berott på att man haft för hög fart in i den sista stora svängen. Båda avåkarna var män. Jag kom precis efter vid ett tillfälle och stannade till för att se hur det gick med föraren och fick då en riktig utskällning för att man inte sandade ordentligt.

Klockan tre skall vi (några grannar och jag) ut i skidbacken. Där sandar man inte. Det är alltid roligare om man är några stycken. Sen blir det glöggparty.

Hej mitt vinterland

Jo, vi råkade ut för en riktig överraskning här i morses. Det hade inte snöat något nämnvärt över natten, men det var kallt och vind och snön hade drivit runt rätt rejält. Grannen ringde in och frågade om han fick låna min snöslunga för att få ut sin bil ur carporten. Visst, det gick väl bra. Snöslungan står i boden, med ingång utifrån. Fick inte upp ytterdörren. Kollade genom ett fönster. Snön hade packat sig just på farstukvisten, ända upp till taket. Dörren till boden syntes knappt. Grannen kom pulsande i snön och fick pulsa tillbaka hem och hämta en skyffel så att han kom in i boden. Drog igång snöslungan och befriade mig, och när jag kom ut så upptäckte jag att det var en mur med snö framför garagedörren. Den ligger i sydost, en vindriktning där det sällan kommer snö. "Följ med mig hem skall du få se något kul," sa grannen. Jodå, hans carport såg ut som ett snötackt fjäll. Bilen var inpackad i snö på alla sidor och av själva carporten såg man nästan inget. Vi körde tills bensinen tog slut. Grannens bil fortfarande inpackad i snö och mitt garage kunde vi inte komma in i. Grannen pulsade till en annan granne, vars batteri hade lagt av så det stod på laddning. Då ringde vi efter taxi, åkte och köpte bensin och tre timmar efter att grannen ringde mig, så var hans bil befriad, mitt garage gick att komma in i och friden återställd.

Nyårsafton var rätt så lyckad. Det fanns ett gäng fulla DANSKAR som höll igång lite väl mycket men inför hotet att bli förvisade ut i snön, så lugnade de ner sig. Och nu är det alltså 2009 och allt är som vanligt. Magin med nytt år har jag aldrig förstått mig på, inte ens vid millennieskiftet. Jag är klar med jobbet som jag åtagit mig, och jag får ett nytt uppdrag i mitten av januari. Ett halvstort jobb som tar 3-4 veckor gissar jag. Som det känns nu, så kanske jag stannar här tills det är klart.

Paus

Paus vad då? Paus i helgfirandet, paus i skidåkningen, paus i redigerandet. Måndag, solen skiner men lätta skyar drar förbi den ibland, -15 just nu, det skall ha varit - 24 i natt.

Jag är klar med halva jobbet (kanske mer) och jag avstår utan våndor från att åka skidor idag, så jag tänkte fortsätta hela eftermiddagen och en bit in på kvällen också. Är jag lika flitig i morgon så kan jag med gott samvete slå runt på nyårsaftonen. Vi är 8 pers som skall "gå på lokal".

Slut för idag, tack för idag. Nu skall jag jobba.

Skidåkning och julefrid

Vädret just nu -8, svag vind och nästan stjärnklart. Det har varit en fin dag och jag har faktiskt avverkat årets skidpremiär i Vestlia. Det känns lite ovant, jag har väl aldrig varit någon skidentusiast, men har man gångavstånd till backen, så tycker väl omgivningen att man är helknäpp om man inte passar på. Det gick bra, både i den blå och gröna backen. Ramlade inte. Stilpoängen kan vi väl skippa den här gången...

Gårdagens julfirande här hos mig var lyckat, maten tog nästan slut och vinet likaså. Allt eftersom kvällen gick blev vi mer och mer spirituella. Rasmussens åkte ner till Geilo i taxi (förbeställd) halv ett och Rickard fick sova över här. Han har nästan lagt beslag på det minsta sovrummet vid det här laget. Ja, jag har gott om plats så det får han gärna.

Efter skidåkningen så har jag jobbat med redigeringen. Kom faktiskt en bra bit på tre timmar. Måste vara flitig i morgon också. Det är en massa olika aktiviteter på gång här uppe, allt från något slags "nisseparad" till hundslädåkning. Få se om jag går ut och är social en stund.

Här uppe märker man inte av någon ekonomisk kris, men det skall bli intressant att se vad som sker framöver. Färre Porsche Cayenne och BMW, färre som slår runt på Holms och Bardöla? Kollar man Brönnöysundsregistren, så ser man att antalet konkurser har ökat stort de senaste två veckorna. Det har tillkommit fem nya hytter som är till salu, tre av dem kostar runt tio miljoner. Vem köper sådant nu? Väntar man ett tag så kanske priset går ner med en och annan miljon.

Nu är det nästan jul igen

Idag har jag A: ätit julbrunch tillsammans med grannarna, B: varit på julkaffe i Ustaoset. (Det ligger en bit väster om Geilo och namnet är inte felstavat. Jag tror att det betyder att det är där vattendraget Usta flyter ut i Ustedalsfjorden.)

Julbrunchen var lyckad. Ett grann-par har bott i Washington DC och vi fick en liten buffé med amerikansk julmat. Det var inget fel på julkaffet heller, men det blev lite mer cocktailparty över det, folk som har stugor på Ustaoset eller någon annan anknytning dit kom, drack kaffe och åt julekake och klenäter och minglade. Vilken anknytning jag har? Det är egentligen Rickard som känner värdinnan, men han var upptagen på mottagningen och skickade mig istället med en julklapp, en schweizisk kokbok, som han visste att värdinnan skulle sätta pris på.

Och nu sätter julfriden in snart. Jag vet vad jag skall bjuda på i morgon, det som går att förbereda är klart och allt annat är nu planerat i god militärisk ordning. Det enda typiskt norska som jag kommer att bjuda på är pinnekjött. Resten blir mer svensk-internationellt.

Det snöar inte, det är -8 och det ser inte ut att vara någon nämnvärd vind. Stjärnklart också. Jag skall tillbringa kvällen med att läsa Camorra och eventuellt se på något TV-program. Jag har inte kollat än om det är något som intresserar mig.

Fler och fler hus är indränkta i ljusslingor. Welcome to Beverly-Geilo hills.

Vädrets makter regerar!

När man bor så här uppe på fjället, på gränsen mellan öst- och västlandet, så får man alltid ta hänsyn till vädret. Sommar som vinter. Nu är det vinter och i morses fick jag höra på radio att Rv 7 över Hardangervidda var stängd, likaså en bit av Rv 50 mellan Hol och Aurland och till min stora förvåning också vägen över Dagalifjäll på Rv 40. Det har väl hänt någon gång i januari eller februari att det varit stängt där, men inte vid den här tiden på året. Nu är Dagalifjäll öppet och det är kolonnkörning på Rv 50. Hardangervidda är fortfarande stängd och jag vet inte hur det kommer att bli i morgon, för det är aviserat stängning över julhelgen fr o m tisdag eftermiddag. Det brukar vara stängt över jul och sedan över nyår, så det är inget exceptionellt med det - men det blir lång omväg för dem som måste ta sig över fjället. Det finns två alternativ, ett sydligt, helårsvägen - via Haukeligrend och ett nordligt Voss - Lerdalstunneln, men det förutsätter att det inte är stängt över Hemsedalsfjället. Där är det kolonn just nu, med en väntetid på 5 timmar.

Nerfarten till Geilo via Vestlia är i alla fall öppen, så det har gått bra att både handla mat och besöka Polet. Vilket jag gjort idag. Julpyntandet är klart och jag har tagit hem en rimlig mängd proviant. Rickard kommer hit på julafton och har en kollega med make med sig. Hon är kirurgortoped, så bättre bemanning på den privata läkarmottagningen kan man inte begära. Hon skall jobba in sig lite över jul-nyår och återkomma till högsäsongen för "brott" i februari-mars.

Jag köpte en vinterjacka idag också. Bergans, röd och dyr. Men det skall vara bra grejor. Och så har jag klart med ett par redigeringar som jag kommer att få via e-post i morgon. De skall vara klara till den 5 januari, så det lär jag hinna med.