Nu börjar det!

Fredag. Pierre och jag embarkerade tåget till Zürich och lämnade Locarno 0603 - alldeles för tidigt (enligt min uppfattning) framme 0913. Planet lyfte 1210 och vi landade 1305 lokal tid, helt enligt tidtabellen. Jag hade ordnat så att Andy Carter, en gammal bekant från fornstora dar kom och hämtade oss på flygplatsen och på väg till båten stannade vi i Northwich och provianterade. Båten har legat förtöjd drygt en vecka i – eller rättare sagt vid en privat trädgård som gränsar till kanalen, vänner till Davids släktingar. När vi kom så fick vi kaffe och muffins, det var helt perfekt. Sen var det dags att göra i ordning i båten och stuva in våra tillhörigheter. När det var gjort så gick vi till den lokala puben och åt en bit mat och drack en pint. Det var ganska livligt på puben med anledning av gårdagens val och alla spekulerade över vad som skulle hända nu och en del blev rätt aggressiva.

Var befinner vi oss? Barbridge Junction, där Shropshire Union Canal Main Line och Middlewich Branch av densamma möts.

Vädret? Bättre än prognoserna utlovade, blå himmel med lite lätta skyar, +14 när vi kom och nu är det +7. Det kom en lätt regnskur vid åttatiden.

Vi har skaffat ett modem med obegränsad tillgång till Internet, då kostar det £7 per dag att använda det. Det skall bli spännande att se hur det fungerar när vi kommer ut i lite mindre tättbefolkade trakter. Jo, en sak till, när jag loggade in, så hade jag fått mail från Rickard. Han hade kommit fram till LA fem timmar försenad igår, men för övrigt var allt ok. Jag har meddelat honom att det går bra att läsa om våra öden och äventyr i min blogg – och så kan han sitta och lyssna på Stilla Havets brus därute på Rancho Palos Verdes och längta efter oss ;-))

Davids släktingar är mycket entusiastiska kanalfarare, den här båten har alla sorters tillstånd och nycklar och vevar som passar till alla olika kanaler – det är slussar och lyftbroar och vattenposter o s v. Det fungerade bra förra gången så det kommer nog att fungera bra den här gången också.

Och nu är det definitivt sängdags.

Resklart!

Det har regnat, det har regnat mycket och det har regnat jättemycket. Flera vägar har drabbats av ras, järnvägen Locarno-Domodossola är tillfäligt stängd och uppe i San Bernadino var det snökaos. Å andra sidan var det varning för gräs- och skogsbränder i hela södra Schweiz innan det började regna så den faran är väl över nu.

Vi har kollat vädret för norra Wales och det ser skapligt ut, förutom att nätterna kan bli rätt kalla. Lite regn nu och då enligt den brittiska vädertjänstens 10-dagarsprognos, men inget dramatiskt och temperaturen ser ut att stiga så sakteliga. Nu får vi bara hoppas att inga askmoln ställer till det.

Jag har packat, sett över huset och tomten, tömt kylskåpet på allt som kan bli gammalt och bett min granne tömma brevlådan. Taxi är beställd till 0530, tåget går från Locarno 0603. Nu skall jag ringa Pierre och kolla att allt är OK.

Förhoppningsvis så hörs vi från gränstrakterna mellan England och Wales nästa gång.

Måndag förmiddag

Just nu skiner solen, men framåt eftermiddagen blir det regn som meterologerna påstår kommer att pågå, med större eller mindre intensitet minst 8 dagar. David har kollat långtidsutsikterna för N Wales och på fredag och lördag förmiddag kommer det regnskurar, kanske någon skur på söndag men framåt veckan kommer vädret att bli successivt bättre. Ja, man vet ju aldrig hur långtidsprognoserna stämmer, men sånt kanonväder som vi hade i september förra året, det lär vi knappast få. Men man kan ju alltid hoppas.

Tidigt på lördagmorgonen var det ett jordskalv uppe i bergen, ett par mil nordväst om Bellinzona. Jag märkte inget, men Pierre hade registrerat att det var "något" som hände.

Igår var vi ute med D&P:s båt. Vi gick med motor hela tiden, det var kastvindar som gjorde att det hade blivit alltför mycket jobb med seglen annars. Vi gick först till Maccagno men där fanns det ingen plats i gästhamnen utan vi fick fortsätta till Germinaga. Vi åt en sen lunch och efter en liten promenad vände vi hemåt och gjorde då strandhugg i Cannobio, Gerra och Vira innan vi var hemma igen. Cannobio och Vira har pittoreska centrala områden med gamla hus - men där utanför är det modern bebyggelse. Gerra har ett glasscafé. Vattnet i sjön är fortfarande mycket kallt, men solen sken och det var kul att känna att nu har båtsäsongen börjat. Även på Lago Maggiore.

Och nu återstår bara att ladda upp för fredagens resa till Manchester via Zürich. Men det måste väl hända något att skriva om här innan jag åker - även om det är busväder utanför.

Och förresten - GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN CECILIA!

Lite av varje

Nej, vi har inte för avsikt att starta eget. Men vi leker ibland med tanken, D&P och jag.

Annars? Solsken, snart +20 men innan jag vågar mig ut på stan (köpa mat) så måste jag fixa till mitt nytvättade, våta hår. Vilket plötsligt får mig att inse att det vore nog bra att få håret klippt (bara lite) innan vi åker iväg. Nu är det alltså bara en vecka kvar.

Julias mamma undrade om det verkligen fanns flytvästar till samtliga på båten. Hon hade sett en aning konfunderad ut när David talade om att det var max 150 cm vattendjup i kanalerna, ofta betydligt mindre och att Llangollen canal inte är så mycket bredare än att två båtar bekvämt kan mötas. Sen var det frågor om det var farligt att slussa och om det fanns mat att köpa längs färdvägen och om man behövde ha vinterkläder med. Julias mamma är en trevlig dam, men väldigt mycket hönsmamma. Hon hade nog helst sett att sladdbarnet Julia hade bott kvar hemma.

Har jag något lokalt att berätta? Möjligen att vägen över Gotthard beräknas bli öppnad till pingst och att det är en massa, rätt inflammerade diskussioner om hur man skall klara förbindelserna norrut när tunneln under skall repareras och utvidgas. Man känner sig här ofta styvmoderligt behandlad gentemot övriga Schweiz, särskilt när det gäller kommunikationerna. Ticino är den fattigaste kantonen i Schweiz, vad det nu innebär. Det görs ibland opinionsundersökningar om innevånarna hellre skulle tillhöra Italien (och EU) men det brukar resultera i 10-15% för och 5% vet ej. Bern kan fortsätta att sova lugnt om nätterna.

Och vad sätter jag för rubrik idag då?

I lördags hade vi ett litet grillparty uppe hos D&P, det var kanalfararna plus Marlene och Yvette. Här nere hos mig började grilloset att tätna redan vid fyratiden. Uppe hos D&P är det inte riktigt lika tätt mellan husen och ju längre upp på berget man kommer, ju mer vind är det. Vind, utan att man upplever det som blåsigt.

I söndags var vi i Lugano på gudstjänst. Vi var rätt eniga om att det inte ger så mycket. Det är så många uppfattningar som skall samsas och det gör att allt som säjs blir rätt urvattnat. Och ändå, när Lotta och Dwight var där på pingstdagen och när Lisa och Robbie (med benäget bistånd av oss fyra) hade gudstjänst med väldigt tydlig arméprägel för ett par månader sedan, så var alla väldigt glada och upprymda efteråt och menade att det här får ni göra igen. Så egentligen är man tillåtande, men det finns ändå någon uppfattning om att tillämpa "minsta gemensamma nämnare" som lägger sordin på det hela. Det är som Pierre säjer att antingen får vi försöka gå in och påverka ( d v s sätta lite liv på gudstjänstfirandet) eller också skall vi inte åka dit och känna oss rätt avslagna när vi kör hem.

Nu är jag inne på sluttampen på uppdraget som jag faktiskt har hela veckan på mig att göra klart. Det är gråväder ute, men skall klarna upp i eftermiddag. Så jag tänker jobba på fram till lunch. Sen sover jag på saken, kollar igenom i morgon bitti och låter det gå iväg via cyberrymden. Och nu närmar den sig med stormsteg, vår nya kanalfärd. Julia ringer minst en gång om dagen och undrar över något.  Gäller det vad man skall ta med sig, så kan jag vara till nytta, annars frågar jag om hon googlat på det... Jag har i alla fall googlat en hel del för att vara förberedd. Men vi har ju David, en levande uppslagsbok i ämnet. Tyvärr reser han till Finland på en vattenkonferens söndag morgon. Men David tycker inte att det är tyvärr, han ser fram emot att få komma till Finland, ett land han aldrig besökt.

Annars? Locarno har fått en ny borgmästare, socialdemokraten Ronnie Moretti. Alltid något att glädjas åt. Det är nog otänkbart att det blir en vänsterman som borgmästare här i Ascona. Det bor mer "vanligt folk" i Locarno. Och fängelserna i Ticino är överfulla, nu installerar man våningssängar i cellerna. Våra nya sjukvårdskort är försedda med ett chip och nu vill alla ha besked om vad som kan och kommer att lagras på chipet. Än så länge har vi bara fått svävande besked om detta. Handlar det om besöksfrekvens, kan man se om någon varit sen med betalningen eller är det medicinsk information?

Och nu återgår jag till näringarna.

Rubriksättarens mardröm

Men man behöver ju inte sätta rubrik på varje bloggpost!

Det går sin gilla gång här, vädret är av varannandagskaraktär, nu på morgonen har vi haft riktigt fint väder men det skall dra ihop sig till regn framåt eftermiddagen. Jag har varit så duktig och med fara för livet (nästan) samlat ihop torra löv och kvistar från de branta partierna på tomten. Nu har jag samlat tre säckar som jag måste åka till sopstationen med. Men å andra sidan, så börjar det se riktigt prydligt ut här nu. Det är tur att jag inte har en tomt med gräsmattor och planteringar. Det här är nästan en naturtomt.

I tisdags kväll var Julia, Marlene och jag och åt middag på en Citadella, en fiskrestaurang i den gamla delen av Locarno. Julia fyller år på lördag, men då skall hon fira tillsammans med sin familj på deras släktgård uppe i bergen. Det var mycket prat om kanalbåtsfärder och Marlene är förstås rätt besviken över att hon inte kan åka med, men det är deras absoluta högsäsong april-maj. De har haft det väldigt hektiskt de sista dagarna förstås, bland annat var det en grupp pensionärer från Tessin som hade åkt med Hurtigruten och som inte kunde komma hem som planerat. Det var inte så att en av dem skötte kontakten, utan praktiskt taget alla ringde - inte till reseföretaget utan till resebyrån som de köpt resan genom. De hade i alla fall kommit hem på tisdag eftermiddag, och en av dem hade omgående kommit in på resebyrån och krävt kontant återbetalning av hela resan!

Marlene hade beklagat sig för D&P att hon inte kan följa med nu i maj men som den snälle, alltför snälle man som David är, så hade han sagt att han skulle kolla om vi kunde få låna båten vid ungefär samma tid som förra året. Så det kanske blir en resa till och då kanske Rickard och Yvette kan följa med också. Det är tur att (eller?) att vi har möjlighet att styra våra ledigheter, d v s D&P, Rickard och jag för då kan vi ju anpassa oss efter när Marlene och ev. Yvette kan ta ledigt.

Nu väntar sopstationen, sedan skall jag åka upp till D&P och kolla huset. David är i Zürich den här veckan och Pierre är uppe i Glarus, premiär för året för de omfattande undersökningar som de gör där. Jag har haft ett ingående och långt telefonsamtal med Erik om mitt fortsatta engagemang hos förlaget. Jag har varit i kontakt med LSE och de hade ett par kortkurser i höst som verkar intressanta och till våren blir det en distanskurs som skulle passa mig. Men hur som helst, så slutade samtalet med att Erik skickar över ett mindre jobb som jag skall klara av nästa vecka...

Det har varit en ovanligt händelsefattig söndag, måndag och tisdag.Men jag har i alla fall sett några trafikflygplan i luften när jag satt ute på altanen i eftermiddags. Men jag undrar om det inte är risk för att de i alla fall stänger flygplatsen i Zürich nu i kväll. Men strunt i det, jag har inte planerat någon flygtur.

D&P var i Milano över helgen och ute på Linate var det tydligen rusningstrafik, det var en av de nordligaste flygplatserna man kunde ta sig till. Det var massor av bussar av de mest skiftande slag och skick som körde norrut på motorvägen när D&P körde hem i söndags eftermiddag. Det går väl an om man skall till Basel eller München, men tänk på de stackarna som skall ända till Skandinavien! Vi får väl hoppas att vulkanen med det lustiga namnet lugnat ner sig tills vi skall resa till Manchester.

Annars? Ganska fint väder, temperaturen börjar ligga konstant på eller över +20 när solen skiner men det är inte särskilt många plusgrader på nätterna. Om en stund skall jag träffa Marlene och Yvette nere på piazzan, vi skall gå ut och äta en bit mat.

Var hamnar askan?.

Jag stannade i Magglingen till fredag eftermiddag, det tog lite längre tid än beräknat att gå igenom manuskriptet. I dag har jag jobbat med en redigering som Erik skickat över, ett expressjobb som jag skall leverera senast måndag morgon. Vädret är inte så lysande, så det är inte så mycket annat som lockar. Dessutom är jag "övergiven" i kväll, D&P är i Milano, Marlene har besök av sin syster och vad de andra har för sig har jag inte brytt mig om att forska i. Jag skall se till att det här jobbet blir klart så snart som möjligt.

Nu börjar jag ju fundera på om vulkanutbrottet på Island kan ställa till det för oss när vi skall resa till Manchester om tre veckor. Vi kan ju alltid köra genom Frankrike och åka via tunneln eller färja, men för David blir det lite mer bekymmersamt. Om det nu blir någon konferens i Finland. Stephan disponerar en stor suv med plats för 8, så det resan till England går säkert att ordna. Och vi vågar ju knappast flyga om det blir så att styrkan i utbrottet varierar, för då kanske vi inte kommer hem med flyget. Tänk så sårbar vår tillvaro är när det händer något sånt här!

Back to work, med hjälp av en kopp starkt kaffe så kan jag nog hålla på ett par timmar till.

Obefintlig utsikt.

Klockan är tjugo över åtta och jag har varit vicemamma (eller ordningsvakt eller nattvakt) åt Samuel och Alexandra sedan igår morse. Lisa och Robbie passade på att åka och titta på ett affärshus någonstans i Frankrike som en av Robbies vänner ritat, och då skulle jag se till att ordningen upphölls, d v s att de kom hem i rimlig tid och fick frukost innan de åkte till skolan. Nu är det uppdraget slutfört och ordinarie vårdnadshavare väntas hem till kvällen.

Klockan nio skall jag vara hos Ingrid och Antje. Vi jobbade flitigt måndag eftermiddag och hela dagen igår. Det var lite optimistiskt att tro att vi skulle bli klara på tre dagar, så jag stannar här i morgon också. Det är en sån intressant historia som hon har skrivit ner och får jag bara hjälpt henne att frisera språket lite, så är den klar att sända över till det engelska förlaget. Sen får väl deras redaktörer tycka till om ett och annat.

Här skall det regna både i dag och i morgon. Den berömda utsikten mot Berner Oberland har varit osynlig hela tiden som jag varit här. Tyvärr.

Tidig lördagmorgon.

I går kväll så hade vi alltså planeringsmöte för vår kanalfärd. D&P har jobbat med logistiken och nu verkar det som om allt kommer att fungera. Pierre och jag reser till Manchester på fredag och handlar och förbereder båten - jag hoppas att någon av mina vänner där kan hämta oss på flygplatsen och köra oss till båten. David kommer med flyget från Finland ett par timmar innan de andra anländer och sen tar de taxi till båten (som skall ligga vid Barbridge junction, Shropshire canal) och vi kastar loss per omgående. Det är bara ett kort stycke, så är vi inne på Llangollen canal. Sen har D&P grovplanerat för dagsetapperna så att vi kan stanna tre nätter i Llangollen och se oss om där - till fots. När vi gjorde vår förra kanalresa, så märkte vi att det inte fanns så mycket tid för promenader, mer än att ett par av oss ibland promenerade ett stycke längs the towpath jämsides med båten. Nu bör det finnas lite mer tid för att använda benen för små utflykter även under dagsetapperna. Vi skall vara tillbaka vid Barbridge junction fredag kväll och kommer att åka taxibuss till flygplatsen lördag förmiddag och vara hemma igen lördag kväll.

Sen var det förstås många diskussioner om vad och hur mycket man skall ta med sig. Utrymmet på båten blir ju mer begränsat när vi är sex stycken. Men alla är förväntansfulla, inte minst Julia, Leo och Stephen för vilka det här blir en helt ny upplevelse. Det är fyra veckor dit, sen är vi på väg.

Här är det strålande väder - även om det ligger morgondis över sjön - och det påstås att temperaturen kommer att passera +20 med god marginal i eftermiddag. D&P vill att Marlene och jag skall följa med på en tur på sjön i eftermiddag. Vattnet är fortfarande rätt kallt, men jag såg igår att det var rätt många båtar ute på sjön.