Diverse information. (Jag skall inte bli rubriksättare i nästa liv!).

Ja, så har jag avslutat min karriär som affärsbiträde för den här gången. När jag kom hem och öppnade min mail så fanns det en vänlig förfrågan om jag kunde tänka mig att göra ett jobb som måste vara klart måndag morgon. Vädret är inget vidare, David är i Zürich och Pierre har fått göra en snabbutryckning till en rasplats på italienska sidan, inte alls långt från gränsen, Marlene är i München onsdag-fredag. Så okej då. Men jag tänker inte börja jobba förrän i morgon.

Här i Tessin säljs en del hus som "rustico", det skall innebära att det är ett hus som annars riskerar att förfalla och därför med gott samvete kan säljas för att rustas upp och användas som feriehus. Här i kantonen tycker man att det är bra, landsbygden hålls levande och man bibehåller kulturlandskapet. Bern tycker annorlunda och menar att det är alldeles för många hus som säljs som rustico och att man tillåter lite för avancerade om- och tillbyggnader. Sen har en del kändisar lämnat Tessin, därför att det inte finns tillräckligt stora egendomar för deras behov. De som jag har hört talas om flyttar till norra Italien där det finns lite mer svängrum. Detta betyder minskade skatteintäkter enligt våra folkvalda, men vem inbillar sig att artister och bankirer betalar något nämnvärt med skatt när de har sina bolag registrerade i skatteparadis. Men somliga är väldigt bekymrade.

Och så skall det bli en folkomröstning i Schweiz den 28 november. Det handlar dels om att införa en lag om att utvisa kriminella invandrare och så en skattereform som ingen riktigt vet vad den skulle innebära. Jag har varit i kontakt med Marti & Gerard i Bern, som sköter mina tillgångar och förslaget är så oklart att de inte kan tala om huruvida det skulle påverka mina inkomster. Jag fick bara beskedet att det här är inget att ligga sömnlös för (vilket jag definitivt inte gör) och skulle förslaget genomföras (tveksamt tydligen) så kan man alltid göra vissa omdispositioner. Nåja, det är väl skönt att veta att jag sannolikt kan hålla nästan ovanför vattenytan i fortsättningen också.

I söndags studerade vi "iSalvos" noggrant och tyckte nog att det kunde vara något för oss. Jag lyssnade mig igenom ett par av deras videoupptagningar i går kväll och det var speciellt roligt att få se att Eva Burrows faktiskt fortfarande är i elden. Visst hade hon åldrats (är 80 nu) men har fortfarande mycket att ge, det förstod jag. Pierre känner en av dem som står för sajten, och han skulle kontakta den här killen och höra lite mer. Pierre skulle vilja att det skapades en grupp för ex-salvos inom iSalvos.

iSalvos - vad är det?

Regn, låga moln och högst måttlig temperatur. Jag sov ganska länge idag. Först har jag jobbat heltid tre dagar i Sophias butik, sen var vi på Osteria Vaccini igår kväll. Nej, det blev inte alls sent, men för den som är van att kunna bestämma dagsrytmen själv så kändes det. Och så är det ju ingen idé att stiga upp tidigt när det regnar.

Men nu är jag klar att åka och hämta Marlene och sen skall vi upp till D&P. Pierre har nämligen hittat en kår som vi (även Marlene) kan vara med i! "Kåren" kallas för iSalvos och förutom att den har sin hemvist i cyberspace, så administreras den från Australien. Det var en släkting till Pierre som hade tipsat honom om denna relativt nya företeelse. Vi skall kolla upp vad det egentligen handlar om och sedan, kanske efter moget övervägande(?), ansluta oss till iSalvos. Stephen Court lär vara en av grundarna och det skall finnas en hel del intressant material att ta del av där. Fortsättning följer!

I morgon och på tisdag har jag lovat att vara i butiken så att Sophia kan kurera ev. jetlag och så får hon väl gå igenom posten o s v. Det är faktiskt kul att jobba i butik.

Onsdag i Ascona

I går var D&P och jag uppe i det lilla ödekapellet högt ovanför Locarno och tände ljus. Det var alla själars dag och då är det en tradition för många att man gör så. Flera ödekapell uppe bergen får uppmärksamhet en gång om året, annars är det ingen som bryr sig om dem.

Förra veckan jobbade jag torsdag-lördag i Sophias butik (kläder, inredningsartiklar och en hel del annat...) och det var en rolig omväxling. Hon har ett rätt brett och delvis exklusivt sortiment och det var en jämn tillströmning av kunder alla dagarna faktiskt. Och det var bara en som inte ville prata engelska, så henne fick Anna ta hand om. Nu skall jag jobba där samma dagar denna vecka och så har jag lovat att komma på måndag-tisdag nästa vecka så att Sophia kan ta det lite lugnt efter sin USA-resa.

Vi har riktigt fint väder här, solen skiner och det är redan +15. Pierre befinner sig någonstans i uppe i bergen närheten av Airolo där det gick ett ras för några dagar sedan och David har åkt upp till någon sjö i närheten av gränsen till Graubünden. Det gäller för dem att ta vara på tillfällena innan snö och is sätter stopp för deras fältarbete.

Vad jag skall göra? Slappa, det blir ju jobb i tre dagar sen. Läsa bok och blir det för varmt på altanen så finns det en hög att stryka. Kanske.

Quick update.

Efter några gråa dagar så skiner solen igen, men i natt har det varit ett par minusgrader lite längre upp på berget. Det ser ut att bli varannandagsväder en tid framöver, men det innebär också att vi klarar oss undan nattfrost.

Rickard reste hem i tisdags, jag körde honom till Bellinzona så att han kunde komma med en snabb förbindelse till Zürich. Men sen fick han vänta ett par timmar extra, flygplanet blev försenat p g a ett fel med ventilationen i passagerarkabinen. Nu var det ingen katastrof eftersom han skulle stanna i Oslo och jobba där t o m mitten av november.

Backarna i Vestlia på Geilo öppnar redan på fredag eller lördag, Nesbyen och Hemsedal troligen nästa helg. Det är alltid en kamp om att komma först med säsongspremiären och det är inte alltid säkert att den dyra konstsnön ligger kvar. Men nu lär marken på Vestlia vara frusen. Påstår dom. Ja, annars äts snön upp underifrån och backens nedre del blir, trots dränering som en lervälling om det inte kyler på snabbt. Men det är som vanligt pengar inblandade. Och prestige.

Dagens stora nyhet är att jag skall vara "på jobbet" i Sophias butik om en halvtimma. Jag jobbar torsdag-lördag denna och nästa vecka.  Och nu måste jag nog ta och ge mig iväg, jag skall ända till Locarno...

I kväll blir det fest!

Här är det gråväder och det skall bli regn söndag-måndag. Jag blev klar med mitt uppdrag i torsdags kväll och hann att pusta ut lite innan Rickard kom. I går var det fint väder och stackarn hann knappast ställa ifrån sig sin väska innan D&P körde iväg med honom ut till båten. De fick några fina timmar ute på sjön, och gjorde några strandhugg innan de kom tillbaka efter att mörkret hade lagt sig. Men båttur blev det i alla fall. Idag är de uppe i Valle Verzasca, det är en intressant bergsformation där, en veckning där vissa lager består av pegmatit som har ett mycket intressant innehåll. Området är faktiskt avstängt för allmänheten, men det är tydligen så svårtillgängligt att få känner till det. Det lär ändå stå skyltar där om rasrisk och livsfara för att hålla folk borta.

David har kollat och det verkar som om den lilla ekumeniska "församlingen" tynat bort helt när den pensionerade pastorn med fru inte bor här längre. Vi hade annars tänkt att köra ner till Lugano i morgon. Nåja, vi hittar väl alltid på något att göra. D&P tänker vara lediga på måndag och så får jag i uppgift att köra Rickard till Bellinzona tidigt på tisdag morgon så han kommer med flyget till Oslo 1350.

I kväll kommer hela sällskapet hit på middag, d v s alla nio så jag har ägnat dagen åt att snygga till lite och att duka bordet. Min vana trogen så misshandlar jag inte fina råvaror utan låter min "hovleverantör" av catering stå för den delen. D&P står för vinet till maten.

Nu är klockan strax fyra och jag kan pusta ut en stund innan gästerna infinner sig vid halvsjutiden. Jag skall läsa färdigt en av mina "svenska" böcker, Operation Mincemeat som handlar om en fullkomligt helknäpp plan för att lura tyskarna under andra världskriget. Författaren heter Ben McIntyre, så det händer alltså att jag frångår mina priciper att läsa böcker på originalspråket - där så är möjligt.

Ganska tidig måndag morgon.

Jag skriver några rader nu innan jag börjar jobba med mitt nya uppdrag. Det är ganska stort och skall vara avklarat den här veckan.

Vi hade en riktigt trevlig "videokväll" i fredags och det blev ganska sent. "Marching as to war" var lika bra som för tjugo år sedan... Marlene tyckte också att det var bra. Hon har läst "The general next to God" och ett par andra arméböcker som Pierre lånat henne, så hon visste ju en del i förväg.

I går fick vi oväntat besök. Valentina, som numera bor i Dubai, hade kommit hem för att vara med på sin mormors 90-årsdag. Marlene och jag har inte träffat henne sedan hon flyttade dit, när hon var hemma sist så var vi på vår första kanalfärd. Hon hade mycket intressant att berätta och kunde bekräfta att Dubai inte är det "paradis" som det ibland framställs som. Men hon tjänar bra, tre gånger så mycket som om hon skulle jobba som sjuksköterska här och betalar dessutom ingen skatt och har fri bostad. Hon planerar att stanna där tre år till.

Rickard kommer hit på fredag. D&P planerar att ta med honom på en segeltur - om vädret tillåter. Sen gör de iordning båten för vintern. En dag skulle de ta en tur till något intressant ställe uppåt Valle Verzasca, det är väl något naturens under som de hittat där uppe. Rickard åker direkt till Zürich på tisdag morgon, sen jöbbar han ett par veckor i Oslo.

Vi diskuterade faktiskt om våra arbetsförhållanden för några dagar sedan. David har en tjänst vid en institution som är löst knuten till polytekniska i Zürich och Pierre jobbar för en organisation inom federationen som håller på med geologiska undersökningar. Båda har fast lön, men bestämmer i princip själva hur mycket de jobbar. Men å andra sidan skulle väl inte deras kontrakt förlängas om de inte kunde visa resultat. Rickard jobbar när det passar honom, duktiga läkare kan göra lite som de själva vill i Norge. Jag får diverse uppdrag från Sverige som visserligen har en deadline, men där jag ändå själv kan reglera när jag jobbar. Marlene har heltidsjobb på en resebyrå och Yvette är sjuksköterska på heltid. Julia och Stephan är konsulter och jobbar mycket periodvis och går och slappar mellan perioderna och Leo är egen företagare men jobbar med uppdrag och tillhör också dem som med gott samvete kan ta en paus mellan uppdragen. Är vi med våra lite udda arbetsförhållanden typiska för det nya arbetslivet? Det är tur att vi har Marlene och Yvette som tillför lite struktur till våra liv!

Och nu är det dags för mig att börja jobba.

Mera TV!

Ja, så har det stora genombrottet visats på TV - nu är det hål genom hela den kommande Gotthardtunneln, världens längsta - åtminstone tills någon annan nation får storhetsvansinne och skall överträffa detta - den är  57 km lång. Det kommer att dröja närmare sju år innan den är klar att köra tågen genom. Stora delar av det schweiziska folket satt nog bänkade framför TV:n vid tvåtiden, genombrottet skedde 1417. Tunnelarbetarna bar i procession en staty av Santa Barbara, tunnelarbetarnas skyddshelgon och triumfmarschen ut Aida ekade mellan tunnelväggarna. Tunneln beräknas vara klar 2017, och då skall 300 tåg passera dagligen i någondera riktningen. Persontågen skall gå med en hastighet av 250 km/t och godstågen får nöja sig med 160 km/t. Det påstås att restiden Milano-Zürich skall kunna reduceras med en timma, men det måste enbart gälla snabbtågen. Som det är nu kan man behöva byta i Schweiz om man åker den sträckan, det säjs att järnvägsnätet kring Zürich är så belastat att alla tåg inte kan gå kortaste vägen dit. Jag vet inte vad det kommer att innebära för oss här, naturligtvis kan det gå lite snabbare men CdT, vår lokaltidning menar att de som reser från Ticino, och då är väl Bellinzona den station som de tänker på, vi kan komma att få stå tillbaka för att snabbtågen skall komma fram.

Mysteriet med e-posten som inte kom fram är löst. Vad som egentligen hänt vet inte Håkan, men den officiella förklaringen från Tele2 är att det varit en bugg i ett av deras nyinstallerade interna spamfilter. Håkans kompis, som kan sånt här, säjer att det är en dålig förklaring. Men huvudsaken är väl att det fungerar igen.

I förmiddags var det strålande sol, jag hade +25 på min altan, men egentligen så var det +16. Nu har det mulnat på och de närmaste dagarna skall det bli en del regn, sen återkommer det fina vädret nästa vecka.

I kväll kommer D&P och Marlene hit. Maten hämtar vi nere på kinesrestaurangen och underhållningen står Pierre för. Han fick tag i alla tre delarna av "Marching as to war" på en arméloppis i London. Det skall bli kul att se dem, jag kommer ihåg hur vi bänkade oss framför TV:n, försedda med lite extra godis och såg på programmet. Jag gissar att det var 1988. Jag undrar om det är lika bra som jag uppfattade det då.

Livesändning

Jag har hela dagen gått fram och tillbaka framför min stationära PC som finns i det s k biblioteket (inte min uppfinning!). Nu har Live-TV sändningen från Chile hakat upp sig och då får jag väl hitta på något annat att göra. Konstigt nog så fungerar inte laptopen alls lika bra som PC:n när det är livesändningar. Den är lite mer än två år gammal. Kan den redan ha blivit omodern???

Cilla undrar i en kommentar varför inte min mail fungerar. Det gör den visst, men det är något konstigt när de som har bredband från TV2 i Sverige försöker maila mig. Håkans mail kommer tillbaka och då bad han en kompis som också har TV2 att försöka och det var likadant då. Sen fick någon som har en annan bredbandsleverantör försöka och då var det inga som helst problem. Han lyckades nå deras kundtjänst men de var väldigt oförstående. Tur att det finns TM om det skulle vara något viktigt.

Köpte jag något hos Gudrun Sjödén? Två outfits, en korallrött och en i höstfärger. Sen blev det några inte lika iögonfallande tröjor som passar bra när jag är mitt vanliga "jeans-jag" och några roliga sockar och en halsduk. Jag hade "den korallröda" på mig när vi var på Osteria Vaccini i lördags och den väckte väl ett visst intresse.

Erik hörde av sig idag. Kunde jag... skulle jag... kanske... om jag hade tid. Nu får jag över ett uppdrag endera dagen, men det är inte så stort, kanske 20 timmar. Sen vill Julia A:s syster ha hjälp av mig i sin butik i Locarno torsdag - lördag i två veckor vid månadsskiftet. Jag har hjälpt till där någon enstaka gång tidigare och det har väl gått bra... men propsar kunderna på att de måste tala italienska, så får de tala med någon annan... Det är ganska kul att jobba i affär.

Inflygningen avklarad, jag har landat!

Det känns så i alla fall, i fredags irrade jag mest omkring och tyckte att det fanns tusen saker att göra men jag kunde inte bestämma mig för vad som var mest angeläget att göra och vad som bara var hjärnspöken hos mig. Jag fick i alla fall tvättat två maskiner med kläder, torkat av på köksbänkarna och storhandlat. Så lite blev väl gjort i alla fall. Det är ju så att jag måste ha en jämn lunk när det gäller hushållsarbete, något som jag egentligen avskyr. Jag har insett att vissa saker tär mer på sinnesfriden om de är ogjorda än om jag tar itu med att göra dem, att det är bra att ha vissa rutiner när det gäller vad som behöver göras och när man behöver göra det och att man faktiskt inte behöver städa mer än där det är "smutsigt". Jag är i alla fall rätt bra på att plocka undan efter mig, inga högar med kläder i sovrummet, inaktuella tidningar slängs och det är (nästan) alltid undanplockat i köket när jag går till sängs. I lördags städade jag i alla fall, hela dagen. Nu är här så fint och rent... så nu funderar jag på vad jag skall hitta på att göra idag. Jo, det finns lite att stryka. Det tar väl en halvtimma.

I fredags kväll var jag och Marlene hos D&P och fick en riktigt god middag. Vi skämtade om att köpa en egen narrowboat och började kolla annonser på nätet. Nu har vi ju väldigt höga krav på båt, så vi hittade lyckligtvis ingen som stämde med våra önskemål...  Och vi skulle ju inte köpa någon heller, men det var kul att kolla. Vet ni vad en båt av den storlek och standard som vi lånat kostar? Mellan £ 45000 och £ 60000 beroende på hur gammal den är. Det blir nog billigare att hyra.

Efter lördagens städning så var det en bra belöning att tillbringa en kväll på Osteria Vaccini tillsammans med Marlene, Julia, Yvette, David, Pierre, Stephan och Leo. Igår så tog Marlene och jag en båttur ut till Isole di Brissago. Det finns en botanisk park där som är rätt intressant, bland annat en hög bambuskog. Ön är inte så stor, men man kan tillbringa några timmar där - inklusive en måltid - utan att det blir långtråkigt. Extra bouns är att man ser "vår" sida av omgivningarna och jag upphör aldrig att förundras över hur höga bergen norr om oss egentligen är. Vi ser de höga bergen på sydsidan, men det är liksom något annat.

Yvette och Marlene hade massor att berätta från sin vecka i London. De hade hunnit med mycket, varit i Oxford och Canterbury, besökt V&A museum, British Museum, National Gallery, Tate Modern, varit i Greenwich och hade åkt båt ut till Hampton Court och gått i labyrinten och så hade de shoppat en hel del också. När jag frågade hur i allsin dar de hade hunnit med så mycket, så var svaret lakoniskt "planering". Jag tror att de båda är ganska duktiga på sådant.

Nu skall jag sätta mig på altanen och bläddra lite i alla de böcker som jag hade med mig från Sverige. Jag kan inte bestämma mig för vilken bok jag skall börja med. Då bläddrar och slötittar jag lite och plötsligt så har jag läst ett dussin intressanta sidor och då är det ju lika bra att fortsätta. Strykningen kan vänta tills i kväll.

Hemma igen!

Nu är jag hemma i Ascona igen efter vår turistresa genom Tyskland. Rickard känner ganska väl till var det finns intressanta trakter och vackra byar. Vi körde, efter att ha övernattat hos hans trevliga släktingar som bor utanför Halmstad, ner till Malmö och tog oss över Öresundsbron till en kro i närheten av färjeläget vid Fehmarn Sund. Måndag körde vi via Lübeck och Lüneburg ner till Harz, där vi följde en turistled som gick lite zig-zag vid den gamla gränsen mot Östtyskland. Tisdag blev det turistled och måleriska byar i Thüringerwald, och övernattning i Coburg. Onsdag körde vi mer västligt och tog oss via Schwarzwald och Basel till Magglingen, dit vi kom vid åttatiden på kvällen. Sen körde jag hit igår eftermiddag. Det var skönt att vara hemma igen,  jag har ju faktiskt varit borta i fyra månader nu. Jag hade vissa planer på att städa av här, men jag måste nog ”landa” lite mer emotionellt innan jag tar mig an sådana praktiska saker. Och förresten ser det inte särskilt smutsigt ut heller.

Vi talade en del om våra kanalfärder när vi körde genom Tyskland. Rickard kunde ju inte vara med när vi reste på Llangollen Canal i maj, han var i Californien då och han är väldigt sugen på att på något sätt kunna göra den resan, kanske tillsammans med Robbie och någon mer. Jag känner att jag vill se nya saker, vi hade jättetrevligt och dessutom skapligt väder nu på den senaste resan, men det blev ändå väldigt mycket av "repris" eftersom vi avverkade en rätt stor del av resan på samma sträcka som för ett år sedan. David talade om att vi kanske skulle hyra en båt och resa längre norrut eller också låna båten eller hyra en annan båt och göra den stora turen Braunston - London - Oxford - Braunston. Den tar tre veckor men man hinner se mer på fyra. Då kan de som inte kan spendera fyra veckor följa med en lämplig del av vägen. Anser David - som inte kan avhålla sig från att planera fler resor. Ja, det är väl flera som också visat ett visst intresse... Man kanske skulle köpa en båt??? Just joking...

I kväll blir det middag hemma hos D&P och i morgon skall alla kanalfarare träffas på Osteria Vaccini. Rickard kommer inte, men vi blir faktiskt åtta stycken i alla fall.