Söndagstankar av lite negativt slag

Här är det vitt på marken ända ner till sjön, men det är ingen rolig snö. Kladdig, kompakt och tung. Uppe hos D&P är det riktig snö, vi gjorde en stor snögubbe idag. Snön lär försvinna inom kort, det kommer att bli flera plusgrader under veckan.

Den lilla "församlingen" i Lugano ser ut att ha dött ut helt. Den pensionerade pastorn som höll i verksamheten flyttade tillbaka till England och då ville två gifta par som är starkt präglade av trosförkunnelsen ta över och styra och ställa efter sina ideer. Majoriteten av de som brukade komma till gudstjänsterna var sansade, måttfulla personer. Sen, har David fått höra, fick gudstjänsterna alla trosrörelsens ingredienser, Hände hoch, halvtimmesvis med lovsång, alla gåvorna skulle plötsligt vara i funktion och den som inte tyckte att tungotal skulle vara en stående ingrediens i gudstjänsten, den var ingen riktig kristen. Nu finns det ju andra kyrkor än de katolska i Lugano, så gruppen är splittrad.

Hur ställer sig armén generellt till trosförkunnelsen? Den svensk som var TC i Schweiz för en del år sedan hade förklarat att armén inte delade de åsikter som speciellt utmärkte trosrörelsen efter vad jag hört berättas. Pierres mamma uttryckte sin syn på trosrörelsen ungefär så här: De har lyft fram en del saker som kyrkorna inte talat om och tillämpat. Men det är inte bra att så ensidigt fokusera på vissa skriftställen som de gör. Det kan till och med ta bort kraften i evangeliet när de andliga gåvorna och tecken och under blir det som fyller förkunnelsen och gudstjänsten.

Jag har så negativa minnen av den kontakt jag hade med en församling som var starkt influerad av Livets Ord, att jag ryser när jag nu har förstått att deras livs- och bibelsyn fått inflytande inom armén i Sverige.

Och så till något helt annat: Stephan har ordnat så jag kan använda Skype som komplement till min vanliga telefon. Han är heltänd på Skype, men jag är måttfullt positiv. Jag började med att prata med Cilla och sen med Håkan. Lisa hade försökt att få Rickard intresserad av Skype, men det ointresset var massivt.

Diverse funderingar sent på morgonen/ tidigt på förmiddagen.

När jag öppnar min pc på morgonen så kollar jag först mina mail och sen ett par bloggar som jag följer. Sen kollar jag här, om det har kommit in någon kommentar till det jag skrivit. Ibland är det knasbollar som troligen slumpmässigt hittar bloggar och lägger in någon standardiserad kommentar. I dag var det någon som skrivit att jag var välkommen att följa hans blogg. Namnet sa mig inget, kommentaren var på engelska, men man måste ju ändå kolla. Det var ingen jag kände, men när jag såg listan över bloggar som han följde, så måste jag ändå kolla om jag fanns med på den listan. Det vet jag inte, för han hade uppgett att han följde hundra, ja kanske tusentals bloggar, troligen dem som han då slumpvis varit inne på.

Det finns massor av saker på Internet som jag inte begriper mig på. Jo, rent tekniskt kan jag ju använda dem, men vad är nyttan? Jag blev uppmanad av Translators World att registrera mig på Linkedin, ett nätverk där man kan få kontakt med andra som har samma yrke eller inriktning på sin verksamhet. Men vad har jag för nytta av det?  Det räcker med de kontakter som jag har på TW och på det nätverk som LSE har. Facebook övergav jag för länge sedan, vad har andra för intresse av om jag hänger upp nya gardiner eller är förkyld? Det jag jobbar med kan jag inte skriva om annat än i mycket allmänna ordalag, inga detaljer p g a sekretess mot uppdragsgivaren. Det finns ett rätt roligt forum som administreras av Frälsningsarmén i Sverige, där skrev jag några gånger och hade en länk till min blogg på min presentation. Då var det en knäppskalle som inte gillade vare sig det jag skrev i forumet eller på min blogg och hotade med tingsrätten. Sen dök det upp diverse obscena kommentarer här och då fick jag hjälp att ta reda på var i Sverige IP-adressen finns. När jag berättade det här i bloggen, så upphörde kommentarerna.

Och så har jag fått höra att boken som jag hjälpte till att frisera språket i, kommer ut i GB i februari. Den skulle ha publicerats i höst, men det uppstod något problem med bokens titel. Jag skall få ett recensionsex så snart den kommer ut från tryckeriet. Det skall bli riktigt spännande att få läsa den "på riktigt", jag har ju bara läst den på skärmen. Nej, jag kommer inte att skaffa mig någon läsplatta!!!

 Nu skall jag inte sitta här och skriva i bloggen, utan sätta igång och jobba. Det kommer att bli fint väder idag, så jag tar nog en promenad uppåt Monte Verita mitt på dagen.

Flitig!!!

Solen skiner och det är några plusgrader. Snön har försvunnit, nu är det bara bergstopparna som är vita. Det har fallit lite snö då och då de senaste dagarna, men inte mer än att det försvinner på några timmar. Jag har jobbat rätt flitigt med mitt uppdrag så jag ligger bra till tidsmässigt.

Julen är på gång, tar man en promenad ner till centrum, så kommer det till nya juldekorationer var dag. En granne här i närheten har använt sig av en proffessionell ljussättare till sin trädgård. Det är riktigt smakfullt gjort, många ljuspunkter men inget som sticker i ögonen. Det ser faktiskt lite torftigt ut hos mig men det får jag leva med. Det finns ljusslingor som man skall lägga runt ett träd, så att grenarna blir belysta. Jag har vissa funderingar på att köpa en sådan och lägga nedanför mitt stora valnötsträd.

Rickard reser till Biel över julhelgen, hans kolleger har lovat att ta hand om mottagningen om han offrar sig över nyår. Skidåkningen är i full gång trots att det har varit väldigt kallt. De senaste dagarna har det varit acceptabla temperaturer, men om några dagar skall det bli arktisk kyla igen. Mottagningen har varit igång sedan 1 december. De har fått ta hand om en del stukningar och mindre dramatiska frakturer så det har varit ganska lugnt.

Jag skall fira jul tillsammans med D&P, det skall bli en genuint brittisk jul, vilket jag tycker skall bli trevligt. Marlene åker till sina föräldrar, Julia firar med L&S och hela familjen i deras hus långt uppe i bergen, på gränsen mot Graubünden och Yvette skall fira hos släkten i Fribourg.

Och nu skall jag äta lite och fortsätta jobba.

Susen av regn

Er Gud densamme som i fordums tid,
vil han gi oss frelse, kraft på ny?
Vil han sende nådestrømmer ned,
så vi kan fylles her på dette sted?

   Vi hører susen av regn, vi hører susen av regn
    Sildigregnets tid er ej forbi o nei o nei
    Jesus er densamme nå som før
    om vi bare åpner hjertets dør.

Elias satt på Karmels topp å ba,
Han ventet på det løfte Herren ga
En liten sky på himmelen han såg
Profeten ropte: Regnet kommer nå!

Disiplene på salen samlet var,
de ventet på det løfte Herren ga
Han hadde lovet dem den Hellig Ånd
og mens de ba, de hørte at den kom!

Om du og jeg til Jesus gir oss hen
i barnslig tillit til vår beste venn,
så vil han sende nådesstrømmer ned,
Så vi kan fylles her på dette sted!

Tack Mia - den är helt underbar i sin enkelhet! Jag hade inte en susning om att detta skulle vara en norsk sång men när jag ser texten, så hör jag ju verkligen att den skall sjungas på norska. Nu har jag börjat fundera på en engelsk översättning. Det är roligt att ha såna informella projekt och då brukar det trilla ner en versrad eller ett klurigt uttryck i översatt form då och då.

Jag är inte fotogenique!!!

Efter att ha fått flera påpekanden om att det var bra att någon (Regula) sade ifrån att bilden på mig inte alls var lik mig, så har jag tagit bort den. Först satte jag in en neutral bild med motiv från Ascona, då var jag feg som inte ville visa upp mitt ansikte på bloggen, sen satte jag in en bild som jag tyckte var rätt okej men ingen extrem närbild, men då såg jag väldigt frusen ut. Förra vintern hade jag en snöbild, då fick jag höra att den kunde föreställa precis vem som helst. Då hittade jag den bild som jag tagit bort nu, och som sagt, den var inte lik mig så den plockade jag bort. MEDGE ATT JAG ÄR LÄTTPÅVERKAD!

Nu skall jag be Erik att kolla om han kan skicka över en bild på mig som de har på förlaget så får jag se om den duger. Den är tagen av en riktig fotograf när jag var i Stockholm, de samlar bilder på sina uppdragstagare.

Och nu skall jag köra upp till D&P och be att de tröstar mig. Och bjuder på kaffe och våffla. Och jag blev väldigt glad åt att Mia kan skicka texten till Bruset av regn. Jag hör det nu. Undrar om det är snö i de branta backarna upp till D&P. Tur att man har 4w och vinterdäck.

Husköp, tåg och särlaregn.

Nu har jag jobbat färdigt för idag, det gäller att ha en viss tids- och arbetsdisciplin. Den saboterades lite av att Regula dök upp här torsdag morgon, hon skulle gå igenom huset med besiktningsmannen och om allt var ok så skulle hon skriva kontrakt på köpet. Vilket hon alltså gjorde. Hon får tillträde till huset 1 januari, och då skall hon ha in hantverkare, för även om huset är fint och välskött, så är det inte riktigt i hennes smak med de lösa plattor med fejkade murar och paneler och t o m stockar i taket i något slags plastmaterial i ett par av rummen på bottenvåningen. Märkligt nog är köket vitt och stilrent mitt i denna orgie av kitsch-kulisser. Hust liknar mitt, sluttningshus med entrén på det övre planet. Bor man på en förhållandevis brant sluttning, så finns det inte så många alternativ, utom att ha entrén i bottenplanet förstår. Det beror ju på vilken sida av gatan man bor på!

Nu har vi "gått med" i iSalvos. Vi, det är förstås D&P, Marlene och jag. Vi andra angav "exsalvo" på uppgift om kår, Marlene skrev förstås inget. Jag undrar om det finns fler katoliker som är med på iSalvos? Nåja, hon blir mer och mer salvo för varje dag som går. Hon har snart läst igenom hela D&P:s förråd av böcker om arméhistoria och -biografier. Hon gillar särskilt Eva Burrows och Frederick Coutts. Det är intressant, eftersom det verkar vara två så helt olika personligheter.

Jag har läst i svenska tidningar på nätet om kaoset i järnvägstrafiken. Vi har ett problem här också, men av betydligt måttligare slag. Men det har upprört sinnena. Cisalpino, tåget som går från Zürich till Milano dras med förseningar - ibland. 33 av 420 turer har varit försenade, som värst 33 minuter. Sen påstod någon representant för SJ i  Expressen, när man jämförde andra europeiska järnvägars punktlighet att det är inte konstigt att schweiziska tåg är så punktliga, det går ju så få tåg i Schweiz. Ett mer korkat uttalande får man leta efter - den som vill veta hur det verkligen ser ut kan gå in på sbb.ch och kolla.

Håkan, kan du fixa en ljudfil till min "gympasång" så blir jag jättelycklig. Fixa gärna fler - Vi skall fara bortom månen och Jag vill ha mycket mycket mer är såna sånger som jag gärna vill höra igen! Var det Erik Öst som sjöng om Bruset av regn??? Jag tänkte på den när de visade bilder från skogsbränderna på Karmel i TV. Jag vet hur den börjar "Elia satt på Karmels topp och bad, han väntade på löftet Herren gav. Ett litet moln på himmelen han ser, profeten ropa regnet kommer ner". Mormor brukade sjunga den med mig. "Vi hör bruset av regn, vi hör bruset av regn, särlaregnets tid är ej förbi, nej o nej. Jesus är densamme nu som förr om vi bara öppnar hjärtats dörr." Funderar jag en stund så kommer jag nog ihåg fler verser!

Och nu skall jag göra mig iordning för att gå ner till Osteria Vaccini för att träffa D&P, Marlene, Julia och Leo. Det gäller att vara lika punktlig, som tågen i Schweiz.

Intellektuell, fysisk och andlig motion.

Nu har jag fått ett nytt uppdrag som kommer att hålla mig sysselsatt minst fram till jul. Deadline är 8 januari, så jag hinner nog fira jul också. Vädret kommer att bli riktigt trist, åtminstone de närmaste två veckorna (om långtidsprognosen är tillförlitlig) så det är helt okej att ha något att göra. Här har det regnat under eftermiddagen och nu övergår regnet till att bli blötsnö. Uppe hos D&P har det kommit ett par decimeter snö och uppåt Bellinzona och längre upp i Leventina är det riktigt bökigt i trafiken. På någon plats uppe i Graubünden var det -30 nu i natt, men det var säkert på riktigt hög höjd. Jag kände inte ens igen namnet på platsen.

I går kväll var Marlene och jag på besök i ett nytt gym och träningscenter.  Vi hade tänkt att ta upp träningen igen - den har legat nere ett par år nu. Det var öppet hus och man kunde kolla och också pröva på vad som finns att göra. Man blir medlem och sen kan man välja om man vill köpa månads- eller årskort eller ett klippkort. Vi köpte ett kort för fem gånger så vi kan se om vi gillar det. Det gym där vi tränade förr, det gick i konkurs och sen kände vi oss inte riktigt hemma i det andra gymmet i Ascona, det var lite för tjusigt och alldeles för prestationsinriktat för att det skulle vara lustbetonat att träna där.

Mormor hade en kassett med en sång som hade refrängen "Knäna böj och armar uppåt sträck, rösten höj och Jesus handen räck. Denna dagliga motion ger dig kraft och kondition, därför knäna böj och armar uppåt sträck." Jag kom ihåg fragment av texten och lyckades hitta den på Internet för något år sedan, men det fanns ingen ljudfil. Å andra sidan kommer jag ihåg melodin. Det kanske är dags att göra en sökning nu igen, mycket gammalt material läggs ju ut nu.

Kylig men solig måndag.

Gårdagens glöggparty blev en lyckad tillställning. Pepparkakor, Glühwein, glögg, pepparkakor, adventskrans och engelsk fruktkaka tog slut och gästerna stannade kvar på en liten improviserad kvällsmåltid. Nu märks det att det blir allt kallare, även de dagar som solen skiner. Just nu är det bara +2. Lägg till en nolla och byt till - så får man dagstemperaturen i Hök med omgivningar. Enligt prognoserna skall maxtemp bli -15 och mintemp -24 de närmaste tio dagarna, enligt Rickard. Vad som händer därefter vet inte meteorologerna. Rickard är ståndaktig, han bangar inte för "lite" kyla.

När jag öppnade min pc nu på förmiddagen så var det mail från Erik. Han hade "något stort" på gång och skulle återkomma på telefon i morgon förmiddag. Vi får väl se vad det blir. Allt ger pengar, men alltför stora uppdrag vill jag inte ha. Och sen finns ju funderingarna kvar på att göra något helt annat. Men vad???

----------
Nu har jag varit och handlat. Det blev som om jag misstänkte, den improviserade kvällsmåltiden tömde mitt kylskåp och gjorde även vissa ingrepp i frysen. Det var Pierre och Julia som stängde in sig i köket och lagade en stor frittata och sallad till och varm bulgursallad med blandade grönsaker och kycklingbitar och så blev det vin, öl eller Fanta till. Och sen var, som förut nämnt, mitt förråd ganska tomt.

Inrikesnytt i kort-kort format:
Resultatet av folkomröstningen blev ja till skärpta bestämmelser om utvisning för dem som begår brott eller "parasiterar på samhället" och nej till det nya skatteförslaget men samtidigt så skall man ändå ta en förhandlingsrunda om förslag till en harmonisering av skatterna i rika och fattiga kantoner. Nu är det en ny kampanj för en omröstning om tioårigt moratorium innan man tar upp nya förhandlingar med EU. Finns EU kvar om tio år???

Det är dumt att klaga!

Rickard hörde av sig för en stund sedan. De har haft -22 i natt och just nu, mitt på dagen var det "bara" -15. Och det skall bli minst lika kallt i minst tio dagar framöver. Nå, det kommer att bli kallare här också, meda någon enstaka minusgrad nattetid och förhoppningsvis blir det 4-5 plusgrader mitt på dagen. Ni kan inte ana vad Marlene och jag skall göra i kväll! Nej, det kan ni inte. När Julia och jag var på Ikea i Grancia så köpte jag en påse med pepparkaksmått, tomtegubbe, gumma, gris, bock, hjärta och stjärna. Nu har jag a: letat fram ett klassiskt pepparkaksrecept på nätet, b: inhandlat samtliga ingredienser c: tillverkat en pepparkaksdeg som har fått vila sedan igår förmiddag d: gjort en liten sats med mördeg och provbakat i ugnen för att kolla om värmen är jämnt fördelad e: ätit upp några av kakorna.

Jag köpte två flaskor svensk Blossa-glögg när jag var i Stockholm, damen i kassan på Systembolaget såg något frågande på mig. Det var alltså i slutet av september. Nu skall vi ha internationellt glöggparty här på söndag. Det blir den slibbiga lokala adventskransen, engelsk fruktkaka och pepparkakor. Jag har  två  elljusstakar, en vanlig liten som får stå i köket och en hög sak i svart smide som skall stå på golvet. Den tror jag att jag placerar i hallen och så sätter jag fyra ljus i min nyinköpta rödlackerade Ikea-gris. Men jag tänder bara ett. Det blir nog stämningsfullt. Sen får vi se om gästerna gillar svensk glögg. Dom skall få kaffe också och så har jag för säkerhets skull skaffat hem lite vanligt Glühwein också.

Har jag klarat av det här glöggpartyt så tror jag att mitt behov av julmys är fyllt. Med råge.

Fridfull, solig måndag

Det bör påpekas att här är det +11, strålande sol och vindstilla. Bara så ni vet nu att jag inte alltid ondgör mig över vädret.

Idag har jag varit i Locarno och köpt julträdet som jag berättade om sist. Det får stå i sin kartong tills vidare, juldekorationer skall man enbart ha på jul, eller hur? Däremot så köpte jag en adventskrans, för sådana måste man ha här. Den ser ut att vara gjord av torkat naturmaterial, grenar, fröställningar, ax o s v, men är av något konstmaterial. Jag kände mig frestad att skriva "plast" men medge att konstmaterial låter bättre. Dessutom är den försedd med ett antal lysdioder så det blir säkert snyggt när jag hänger upp den på lördag. Annars är första söndagen i advent en riktig "kakdag" här. Det skall vara en särskild sorts bullar med fyllning av rökt skinka, lök och örter till frukost och sötslibbig wienerkrans med massor av torkad frukt och nötter i plus traditionella kakor till eftermiddagskaffet. Wienerkransen - som väl inte är någon wienerkrans i svensk bemärkelse, men något däråt i alla fall - den måste man beställa i förväg, annars blir man kanske utan. Ve och fasa! Nej, nej, jag avstår från den...

Regula Huber hörde av sig i går kväll. Hon har börjat förhandla om huset som ligger inte så långt bort från mitt hus. Jag hoppas verkligen att hon kommer att köpa det! Tre minuters promenad från mig var lite optimistiskt, jag gick förbi där i lördags och det tog åtta minuter, men så var det förstås uppförsbacke hela vägen.

I lördags kväll var jag bjuden på middag hos Sophia. Hon bor i en takvåning i den gamla delen av Locarno och det är en hel labyrint av smala trappor att ta sig uppför innan man kommer dit. Som tur är, så har hyresvärden varit tvungen att sätta upp en brandtrappa på utsidan.  Men takvåningen är riktigt läcker, man ser delar av murarna och det finns rejäla bjälkar i taket. Och varken maten eller sällskapet var något att klaga på.

Söndagen tillbringade Pierre här hos mig, eftersom David har rest till en vattenkonferens i Finland. Jag vet inte riktigt varför de här konferenserna är i Finland så ofta, men det kan väl ha något att göra med att det kallas för de tusen sjöars land? :-)) Vi ägnade en stor del av dagen åt att ladda ner gammal armémusik och bränna CD av den. Jag har "bredare bredband" än vad de har uppe i Orselina, hos dem hackar det betänkligt stundtals när de laddar ner.

I det här huset finns det inget bröd, så nu skall jag ta en promenad ner till ett riktigt mysigt, gammaldags bageri och köpa bröd.