Blandat.

 

Rickard berättar en del märkliga saker från Norge. Det verkar som om man (myndigheter och en del företag) har tappat sans och vett, allt i hopp om att minimera riskerna för covidsmitta. Rickard var i Gol för att handla och blev tillfrågad om han var svensk. ”För i så fall vill vi inte ha dig här inne i butiken”. Rickard talar god norska men med en viss brytning. Han såg storögt på försäljaren och svarade, ”nej jag kommer från Schweiz”. Han spelade dum och frågade varför försäljaren ville veta det. ”Vi vill inte ha svenskar här och definitivt inte i butiken.”

Rickard har också förstås kollat de norska tidningarna på nätet och det är helt klart så att norska tidningar frossar i negativa nyheter från Sverige, men svenska tidningar har betydligt färre nyheter om covid 19 från Norge. Då skall man betänka att man har haft en betydligt mindre smittspridning och färre dödsfall i Norge, men hur man hanterar situationen, det är en helt annan sak som ibland tangerar det rent komiska.

Han berättade om ett s k karantänhotell där alltså inresande skall tillbringa tio dagar i karantän. Pris 500 kr dag. Ett av dessa hotell hade tänkt hysa in ”gästerna” i ett annex som mest används för lägerskolor och liknande. Man skulle få rum och mat, men i den här byggnaden med tjugo rum, fanns det några gemensamma toaletter och två större duschrum, ett för pojkar och ett för flickor. Den första personen som skulle inkvarteras där slog larm och så var det karantänhotellets saga all. Kan man hoppas i alla fall. Man har sedan kommit på att det inte är någon god idé med karantänhotell men jag vet inte om de har försvunnit. På några av dem finns det väl personer med pågående karantän.

 I en stockholmsförort har en 40-årig man hållits inspärrad i 28 år. Hans mor har tydligen fått honom att tro att hon skulle ”skydda” honom. En släkting har för många år sedan velat slå larm, men andra i släkten avrådde henne från att göra detta. Märkligt.

Men sådant här är inte så extremt sällsynt som man skulle kunna tro. Rickard säjer att om inte sekretessen hindrade honom, så skulle han kunna berätta om vad han sett under de år han var distriktsläkare i Norge.

Elvy minns att när hon var tonåring, så upptäckte en skogsarbetare att tre barn hölls gömda i ett avlägset beläget hus, inte så långt härifrån. Föräldrarna var folkbokförda i huset, som de ägde. Barnen hade fötts i hemlighet och gömts undan. Såvitt Elvy kommer ihåg var de mellan sju och tolv år och även om man inte talade om sådant öppet på den tiden, så hade barnen utnyttjats sexuellt av sin far. De var också kraftigt misskötta, undernärda och med trasiga tänder. Deras far fick fängelse, modern försvann ur historien och barnen hamnade i fosterhem någon annanstans i Sverige. Det som var märkligt, det var att släktingar i trakten borde ha vetat något men troligen inte velat anmäla. Samma som i historien med den 40-årige mannen.

Och nu till något trevligare. Vi hade vår adventssamling i uterummet, sjöng Gå Sion med munskydden på och drack adventskaffe med hembakat till, utan munskydd.

Den sista veckan har jag inte haft någon skrivlust. Det går verkligen i vågor. Ibland jobbar jag på timmar i sträck och Elvy får knacka på och fråga om det inte är dags för mat eller kaffe och ibland så får andra sysselsättningar ta över. Som idag.

Gå Sion din konung att möta!

 

I morgon är det alltså den första söndagen i advent. Kyrkoårets första dag. Den kyrkliga verksamheten är det dessvärre inte så mycket med.  Och – jag måste säja det här: trots att jag vet att man lägger ner mycket arbete på webbsända gudstjänster, så är det platt och andefattigt för mig. Jag har ett behov av att vara med, vara delaktig och känna gemenskap.

Det är nog så att jag är bortskämd, hur vi har det i vår husförsamling i Ascona och även i den lilla kyrkan i Lugano, minnen från livliga möten i ”kapellet” tillsammans med mormor och inte minst när jag var aktiv på kåren i Manchester.

Men nu är det som det är och som det sannolikt kommer att vara en tid framöver. Vi får begränsa sociala kontakter till ett minimalt minimum och träffar vi någon så skall vi hålla avstånd. Elvy och jag använder munskydd, vi var t ex och handlade blommor och mat för helgen igår. Vi struntar i om folk stirrar. Munskydd har faktiskt rätt många, men våra stack ut lite. Elvy hade en blomsteräng och jag hade en stor röd mun med icke helt perfekta tänder.

Nu på förmiddagen har Elvy kört runt med en påse hembakat och en blomma till en del äldre-äldre som får hålla sig isolerade. Hon ringde först, hade förstås munskydd och stod utanför när hon överlämnade det medhavda. Så det har säkert gått bra.

Det var lite knepigt när jag skulle köpa kläder häromdagen. Att prova jeans och ett par skjortor, det var förstås enkelt. Det var värre med tröjor, skulle jag ta av munskyddet och dra över huvudet för att prova dem? Jag fick försöka kolla framför spegeln i provrummet och lyckligtvis har jag skapligt ögonmått, dom passade bra. Sportaffären fick bidra med ett par kängor, en lätt vadderad jacka och två stickade mössor. Blir det riktigt kallt så har jag min fina Canada Goose-parkas. Nu är jag rustad för vintern.

Det har blivit mörkt ute, men det glimmar och glittrar överallt. För en del år sedan, när jag var i hytta på Geilo över julen, så häpnade jag över alla utebelysningar som fanns där. Nu är det likadant här, även om det är glesare mellan husen.

Just nu kom Elvy och berättade att Maj. Benny, Alice och Willy kommer hit i morgon förmiddag på adventskaffe och improviserad adventsgudstjänst. Det gläder mig verkligen! Vi kommer att sitta i uterummet med föreskrivet avstånd och sköta oss perfekt. Kan man sjunga Gå Sion med munskydd på? Jag hoppas det.

 

 

Varde (mera) ljus!

 

Nu strålar alla byggnaderna och vi kan tryggt invänta första advent. Nu på förmidagen har vi tagit fram och testat adventsljusstakarna som Elvy brukar ha i ”salen” och i köket. Jo, vi säjer så eftersom det som på normalsvenska borde kallas för vardagsrummet, det hette salen när Elvy växte upp här. I övervåningen skall vi hänga stjärnor i fönstren.

När jag flyttade till Ascona hade jag med mig ett par adventsljusstakar och en stjärna. Då, för snart tjugo år sedan, var jag nästan ensam om att ha adventsbelysning i fönstren. Däremot hade många enklare ljusslingor utomhus. Nu har nästan alla belysningar i fönstren. Plus ljusslingor utomhus. I ett av de stora husen längre ner på sluttningen bor en mycket förmögen muslimsk familj. Frun i huset och de två hemmavarande döttrarna håller styvt på muslimska traditioner, inklusive heltäckande klädsel. Men varje år, till första advent dekoreras alla fönstren i den stora villan med adventsljusstakar och ovanför taket lyser en stjärna. Sedan plockas allt bort efter trettondag jul.  Skall vi kalla det för julekumenik?

Nu blir det strax middag och sedan skall jag köra in till Bollnäs och komplettera mitt klädförråd. Jag har en hel del vinterkläder i hytta på Geilo, men de kommer jag ju inte åt nu. Idag är det plusgrader men i morgon skall det bli betydligt kallare och då kanske det blir halt på vägarna.

En liten ljusglimt. Eller rättare sagt många.

 

Det är inte första advent förrän nästa söndag men utebelysningarna har redan kommit upp på många ställen. Elvy brukar få hjälp med detta av BG. Han är, som man säjer i Sverige, ”elektriker i botten” och har dessutom tillgång till obegränsat med elektriska detaljer om det dyker upp något problem.

Därför inleddes upplysningstiden här hos oss idag. Det tog faktiskt sex timmar att få allt på plats och ändå har vi inte lika många dekorationer som många andra. Men å andra sidan har vi bostadshuset, undantagsstugan, uthuset, garaget och växthuset som alla skulle få sin beskärda del av dekorationerna. Sex timmar, det är den ljusa delen av dygnet...

Sen var det något slags koppling som hade gått sönder så uthuset och garaget vilar fortfarande i mörker. Det skall fixas till i morgon.

När mormor bodde här och Alf-Bertil, mormors bror Erik, pappa och jag firade jul tillsammans med henne, så fascinerade det mig att det fanns så många adventsljusstakar i fönstren på husen här omkring. Det hade man inte i Manchester. Mormor hade adventsljusstakar i fönstren i första våningen, sen hade Alf-Bertil skaffat en slinga eller kanske rättare sagt en ramp som monterades upp på farstukvisten. Det här var förstås innan ledlamporna hade gjort sitt intåg, ingen kunde ju på den tiden drömma om att vi skulle svepa in husen i alla dessa mer eller mindre smakfulla ljusslingor.

En granne har en ren med efterföljande släde med tomte i. Den monteras upp på takåsen, men får bara finnas där under själva julen. Det tackar vi för.

Idag har jag läst en hel del om Trumps desperata försök att få valet underkänt. Nu har en person, som är lika galen som Trump klivit fram i dagsljuset och eldar på hans försök att sabotera valresultatet. Jag avser förstås hans advokat, Rudy Giuliani. Det senaste tilltaget skall vara att de här knäppskallarna försöker få elektorerna att rösta mot delstatens valresultat, om det gått Trump emot, alltså de republikanska elektorerna. Någon av dem hade uttalat sig om att han hade svurit trohet mot konstitutionen och tänkte därför rösta efter valresultatet och då lär Giuliani nu försöka att få honom utbytt.

Det som under fyra år har varit en otrevlig cirkus har faktiskt blivit något helt annat och farligare under valkampanjens slutskede, men ännu otäckare sedan resultatet blivit klart. Trump skulle nog gärna dra igång med en statskupp för att få vara kvar vid makten, men i denna federation med femtio stater blir det övermäktigt för honom och Giuliani att ställa till med något sådant. Dessutom är stora delar av försvaret mycket kritiska till honom och det behövs ju deras medverkan för att dra igång med en statskupp. Det kan vi lugnt bortse ifrån, men risken för att USA i en framtid skall bli ett fascistiskt styrt land, den skall vi inte helt bortse ifrån – i alla fall inte så länge Trump är kapabel att elda sina trogna supporter.

Joe Biden lär inte få någon lätt uppgift, tur att han har Kamala Harris vid sin sida. Det här kommer helt klart att bli en period där vicepresidenten kommer att träda fram på ett helt annat sätt. Girl Power.

Ytterligare ett slätstruket inlägg.

 

Det kom inte så mycket snö att det var riskabelt att vara ute på vägarna och det mesta försvann. Då var det värre med blåsten. Idag varnar de för ishalka...

Jag har inventerat mitt förråd av vinterkläder och jag har nätt och jämnt så jag klarar mig, men det får nog bli ett besök inne i Bollnäs, där finns både Lindex, KappAhl och sportaffärer. Jag har naturligtvis munskyddet på.

Det verkar råda en viss förvirring om vilka munskydd som är ok. De som jag köpte med hit är av det lite ”roligare” slaget och som skall tvättas dagligen i 60 grader, men de har också ett extra filter som man skall lägga in mellan de båda tyglagren. Detta filter är egentligen för engångsbruk men kan i nödfall steriliseras i micron. Det finns 30 filter med till varje munskydd. Jag vet inte om de duger i Sverige, men i Schweiz var de godkända. Det medföljde en ilsket neongrön lapp där det stod att man måste rengöra händerna mycket noga efter att man varit i kontakt med munskydd och filter. Använda filter skall läggas i plastpåse i soporna.  Jag tyckte det låter betryggande.

Rickard ringde för en stund sedan och efterlyste blogginlägg. Ja, men när jag går upp i varv och börjar skriva så glömmer jag både tid och rum. Man får passa på när man får ”flyt”. Sen vet jag inte om det blir de mest högklassiga delarna av det jag skriver som tillkommer under flytet.

På Geilo är det lugnt, ett och annat ströfall av covid 19. Ett danskt par, bekanta till Rasmussens har hytte vid Haukeli. De hade tänkt att komma till Norge om ett par veckor och stanna minst över jul, men har fått besked om att de måste i karantän tio dagar när de kommer till Norge och det duger inte att de isolerar sig i sin hytte, utan de måste till en ”godkänd” karantän med pris 500 kr dygn och person. Verkar helknäppt!

Norge har haft mycket röriga coronaregler, ibland faktiskt riktigt komiskt formulerade. Men nu börjar Sverige också att röra till det, ärligt talat fattar jag inte allt. Men det spelar ingen roll, vi sitter här ute i obygden och berörs inte av om det år åtta, femtio eller trehundra som får besöka ett visst arrangemang. Men vi retar oss på dem som inte kan hålla sig i skinnet utan hela tiden måste tänja på gränserna och därmed bidrar till smittspridningen.

Det får vara allt för idag.

Vi går mot mörkare tider.

 

Han sade så, statsministern. Max 8 personer får deltaga i det som kallas för ”allmänna sammankomster” men det är också en maxgräns för privata sammankomster – fast egentligen så skall vi undvika att ha fysisk kontakt med andra än med dem vi bor tillsammans med. Statsministern lägger stor vikt vid de enskilda individernas ansvar och att vi alla har ansvar för att begränsa smittspridningen.

Sedan tidigare finns det ett beslut om att förbjuda alkoholservering efter klockan tio på kvällen. Krögarna klagar, de som är för vana att tillbringa kvällarna på restauranger klagar. Man har tydligen tagit till sig den ”kontinentala” vanan att äta sen middag. Anlända till restaurangen någon gång mellan nio och tio och avsluta samvaron efter midnatt. Nu borde de som klagar inse att detta har blivit en storstadsvana för en viss kategori av storstadsbor.

Det är idiotiskt att gnälla över restriktioner när det gäller restauranger. Man kan faktiskt komma dit redan vid åtta, kanske t o m tidigare och gå hem någon gång efter tio. Då är man förhoppningsvis lite fräschare när väckarklockan ringer nästa morgon. Även om man har hemmakontor, så måste man väl följa normala arbetstider?

Vi går definitivt mot mörkare tider, idag var det soluppgång 0807 och solnedgång 1515. Då mörknar det snabbt, särskilt om det är molnigt. Om 35 dagar är det vintersolstånd. Denna positiva händelse inträffar den 21 december kl 1003 för att vara exakt.

Sedan går vi mot ljusare tider.

VAR och VAD är hemma?

 

Är hemma mitt hus i Ascona, hytta på Kikut eller är det här i Hälsingland? Just nu är det nog det sistnämnda. Jag fylldes av en sådan värme och en känsla av lugn när vi körde av från landsvägen och in på uppfartsvägen.

Nu är jag här och det kommer jag högst sannolikt att vara i några månader. En skyddad miljö där man iakttar ordentliga försiktighetsregler för att undvika smitta, en liten värld i världen. Just nu är det min och Elvys värld. Någon enstaka av hennes vänner kommer på besök, kaffet intas med minst sagt föreskrivet avstånd i det stora uterummet/växthuset. Alla glada samlingar i uthuset är inställda tills vidare. Blir det riktigt stjärnklart så kanske det kan bli ett besök borta hos Janne. Munskydd är förstås obligatoriskt.

Det är en märklig tid vi lever i, men jag anpassar mig och saknar definitivt inte sysselsättning. Dessutom har vi ett vidsträckt nät av promenadvägar.   I morgon skall Elvy baka. Vi köpte en hel del ingredienser i Gävle, det skall bli spännande att se vad hon tänker göra med dem. Jag hjälper förstås till. Hjälper alltså.

Jag har talat med Lotta idag, alla mina vänner i Ascona med omnejd är fortfarande friska trots att smittan verkar sprida sig snabbt. På Geilo finns det en del som insjuknat, men inget oroväckande. Där behöver man inte trängas och i matbutikerna har man förstås munskydd och så var det visst något på gång med maximalt antal kunder inne i butikerna.

Det är helsvart ute och det verkar som om det kommer lite nederbörd. Fyra plusgrader. Nu tar jag på mig pannlampan och går över till Elvy. Det är Dobidoo på tv, ett riktigt fånigt men underhållande musikprogram. Sen får vi se om Skavlan har något intressant att bjuda på.

Kort onsdagsrapport..

 

Taket i köket kommer att monteras ner och så blir det något slags avfuktningsanordning som skall torka upp trossbotten. Då är det förstås bra att ingen bor här under de 4-6 veckor som det beräknas ta. Sen blir det nytt tak och så får vi hoppas att historien om den uppfinningsrike docenten (jo han var faktiskt det), han som kopplade in diskmaskinen med hjälp av silvertejp, att den historien är avslutad för gott. Docenten bor numera någon annanstans.

Vi kör norrut i morgon, gör ett snabbt stopp på ICA Supermarket i Gävle, där det finns några speciella varor som Elvy vill ha. Allt kan förstås inte finnas i våra butiker hemmavid, även om de är välsorterade. Jag har ställt ett villkor, vi skall ha munskydd vid besöket i butiken. Jag köpte med mig några ”roliga” munskydd, få se vad Elvy säjer om det.

Uppsala lördag kväll.

 

Det har inte blivit skrivet något här på flera dagar. Det hände något med tv och internet i onsdags. De skyndade sig att ordna med tv – naturligtvis – men då skedde det på bekostnad av internet, som har svajat betänkligt. Men idag är allt fixat, det satt ett stort anslag nere i entrén när jag kom hem från en eftermiddagspromenad.

Jag har förstås följt valet på tv och där har vi både Fox och CNN. Samtidigt får jag ge SVT en eloge för deras rapportering. Nu skall det vara klart, vi kan andas ut och hoppas att Trumps advokater inte tvingar domstolarna att ta itu med processer för att bevisa hans orimliga påståenden att det förekommit systematiskt valfusk. Det måste väl bli något fel när man hanterar sådana enorma mängder röstsedlar, men inte systematiskt röstfusk. Dessutom har ju OSSE haft många valobservatörer på plats.

Jag tror förstås att det värsta som kan hända är att Trumps supporter startat oroligheter, att sprickan i det amerikanska samhället blir allt större och djupare och omöjliggör för Biden och Harris att påbörja en samlande process. Man anar att Trump kommer att lura i vassen och uppmana sina anhängare att vara aktiva. Klockan tolv onsdagen den 20 januari 2021 är Trump bara en vanlig medborgare i USA, utan politiska uppdrag. Undrar om han begriper det?

Juni 2017 råkade Elvy ut för en rejäl vattenläcka här i lägenheten. Grannen i våningen ovanför installerade diskmaskin med hjälp av silvertejp, reste sedan på semester och eftersom ingen var här i lägenheten på ett par veckor så var det först när vattnet började rinna ner i våningen här under som läckan upptäcktes. Elvy fick köket förstört och rätt betydande vattenskador i matsalen. Allt reglerades förstås via försäkringar, men nu har de märkt att det finns fukt kvar i trossbotten mellan övervåningen och den här lägenheten. Elvy kommer hit på tisdag och då kommer en skadeinspektör på besök, i värsta fall får de ta ner taket i köket. Jag räknar med att vi kör hemåt på torsdag, det skall bli skönt att komma härifrån. Jag har bara gjort de absolut nödvändigaste inköpen, iförd munskydd, men det blir en märklig stämning här när sjukvården börjar bli överbelastad och uppmaningarna från dem och kommunen att ta ansvar inte verkar åtlydas.

Då är det lugnare i hälsingeskogarna. Och nu är det strax nyheter på tv.

Dagen D - eller också blir det inget besked förrän... när?

 

Vaknade tidigt av att ett arbetsfordon väsnades utanför. Satte på tv för att höra om attentatet i Wien, kollade också på ”20 minuten”. Det var den sista kvällen innan utegångsförbudet mellan 20 och 06, folk tog sista chansen till en utekväll. Ett välplanerat dåd alltså. Just nu minst fyra döda och femton skadade. Uppgifterna går lite isär fortfarande.

Piazza Giuseppe Motta i Ascona, som inte är ett torg utan mer har karaktären av en strandpromenad, är en plats där våra lokala myndigheter oroar sig för att det skulle kunna ske ett terrordåd. Där finns ett stort antal uteserveringar, marknadsstånd, folk promenerar och tyvärr är piazzan också tillgänglig för biltrafik. Man kan snabbt ta sig därifrån med bil eller t o m med båt. Men å andra sidan, sådana här illdåd inträffar sällan eller aldrig där man befarar att de skall ske.

Jag har kollat i brittiska tidningar och blir inte riktigt klok på hur de vill ha det med ”lockdown”. Tur att jag inte bor i England för då skulle jag bli förvirrad. Får jag handla mat? Får jag gå till apoteket - som ofta är en del av en större butik där man säljer kosmetika m m. Får jag umgås med familjen eller är det enbart det egna hushållet som jag får umgås med? Får jag släppa in städhjälpen – om jag nu skulle ha en sådan, får jag gå till tandläkaren, får jag gå ut med hunden? De flesta hundar nöjer sig inte med en tio minuters promenad för att uträtta sina naturbehov. Någonstans läste jag att det är tillåtet med femton minuters promenad men då bara en gång per dag. Hur reagerar det djurälskande brittiska folket på detta? Någon hade ställt frågan om det var tillåtet att släppa ut katten.

Det har varit lättförståeliga regler och begränsningar i Sverige, men nu börjar man tala om lokala begränsningar. Ungefär lika kul som det är i Norge... Det bästa är förstås att hålla sig inne, men det är ju inte hälsosamt det heller... Statsministern skall tala till nationen om ett par timmar. Hoppas att det klarnar då..

Nu börjar jag räkna dagarna tills min frivilliga karantän är slut. Jag tycker det är mest korrekt att börja räkna från fredag. Nästa söndag, den åttonde november är det tio dagar, fjorton dagar blir det torsdagen den 12 november. Jag vet inte hur de räknar här, men i Ticino är det tio dagar för folk i allmänhet och fjorton för dem som har någon funktion inom eller med anknytning till sjuk- och hälsovård. Elvy kör hit ner och hämtar mig, jag vill inte resa med tåget, det lär vara många passagerare där. Jag är ju verkligen angelägen om att inte dra med någon smitta, Elvy och hennes vänner får vara lite extra försiktiga, de flesta är faktiskt 70+. Hittills har alla hållit sig friska.

Jag sitter här och jobbar, tar en promenad oavsett vädret och så funderar jag på hur jag har det med kläder, jag är realist och räknar med att jag kommer att tillbringa vintern här i Sverige. Nej, jag går inte ut och handlar här i Uppsala, det får nog bli shopping i Bollnäs om det skulle uppstå något akut behov. En del kläder har jag fått med mig, annat är sådant som lämnats kvar sedan jag reste hem till Ascona början av mars 2019. En evighet sedan, känns det som.

När var det de första signalerna om Corona kom? Det kallades så då. Sedan blev det covid 19 och jag tycker att folk använder de båda begreppen lite huller om buller, men alla vet ju ändå vad som avses. Var det i januari som vi fick de första signalerna om att något ruskigt kunde vara på gång?

Nu finns viruset överallt och ingen vet när faran kommer att vara över. Vi har lärt oss ett nytt ord, pandemi. Ingen vet om de vaccin som man nu håller på att framställa kommer att ge en långvarig effekt eller om vi måste vaccineras regelbundet för att hålla pandemin stången.

Idag är det den 3 november. Fortfarande sover majoriteten av alla amerikaner, men detta är dagen D. Biden eller Trump. Hur ser världen ut i morgon? Ärligt talat vet jag inte om jag ids följa valvakorna på tv. Jag vaknar nog i vanlig tid onsdag morgon och gör iordning en stor mugg kaffe, sveper in mig i en fluffig men något kaffefläckig badrock, sätter på tv och blir antingen någorlunda lugnad eller vansinnigt arg.