Mera snö...

Nu börjar snötäcket häruppe på Kikut att närma sig 10 cm och det är -7. Det har faktiskt kommit några bilar hit den senaste timman, det är väl de som tagit ledigt och kört tidigt från Oslo. Det ser ut att bli årets första skidweekend. Jag har redan varit nere i Geilo och handlat mat, Rickard jobbar fredag-lördag men kommer hit på söndag och äter middag. Han jobbar på Buskerud och några sjukhus i Oslo ibland. Sen skall han börja jobba på en privatläkarmottagning i Hallingdal som skall vara öppen från nyår och så länge skidsäsongen varar.

Jag var uppe på Hök igår. Det gick bra att köra, men man fick var väldigt försiktig. Rv 40 är tydligen inte högprioriterad för plogning. Det snöade inte, men uppe på höjderna driver snön hela tiden.

Jag har fått höra att en hytte (med garage och litet annex) har blivit såld för 17 miljoner NOK. Den behövde aldrig ens annonseras ut. Det är en väldigt fin hytte, handlaft, lite vinklar och vrår och rätt påkostad på tomten med både grill- och spahörna. Men 17 norska mille, det är sanslöst. Köparen lär vara bergenser.

Nu bryter solen igenom och skiner lite på Hallingskarvet. Jag skall laga tillnågot att äta, gå en promenad om solskenet fortsätter och sen skall jag ta itu med manuskriptbunten. Motvilligt. Funderade igår när jag körde tillbaka från Hök om jag kunde tacka nej till uppdraget. Men då måste jag ju ha läst (skummat) igenom det först.

Snö...

Ja, så är jag i Geilo igen. Mötet i Stockholm avlöpte "sådär". Jag träffade hr X, fick en manuskriptbunt om nästan 600 sidor och samtyckte till att under en vecka gå igenom den och sen komma med lite synpunkter. Det är förstås smickrande att få redigera texterna och innehållet i en bok som kommer att väcka intresse hos många. Klargjorde för hr X att jag är helt inne på Ingmar Bergmans uttryck "kill your darlings"och att sammanhang och tydlighet kommer före vissa händelser och kanske vissa rallarsvängar som han vill dela ut. Jag har bara strötittat lite i manusbunten när jag satt på tåget. Jag kom hit igår kväll strax före åtta (flyg Arlanda-Gardermoen, eftermiddagståget från Oslo Sentral).
Det var -7 igår kväll, uppe på Ustaoset var det visst -15 i natt. Snökanonerna på Kikut är i full gång, natursnön räcker inte till ännu för skidåkning, vare sig i backar eller löpor.

Jag hade en hyrbil som väntade på mig när jag klev av tåget och det var med stor respekt som jag körde uppför Vestlia i går kväll, trots att bilen var försedd med dubbdäck. Jag ringde Rickard när jag kom fram och vi bestämde att ses i morgon, när han är ledig. Då skall jag köra över 2 1/2 fjällövergång. Jag är ju så gott som uppe på toppen av Kikut nu, så jag räknar bara med nedförslöporna till Skurdalen, upp över Högåsen, ner till Dagali och sen upp över Dagalifjell och ner vid Hök. Klarar jag det så är jag väl acklimatiserad till vinterväglag hoppas jag.

Idag har jag varit och provianterat, städat av i hytta, läst dagstidningar och gjort en kanalsökning - vi har fått ytterligare 4 kanaler i grundutbudet. BBC Prime är väl den enda av de kanalerna som jag applåderar. Jag tog en rask promenad mitt på dagen, solen glimtade till lite ibland och min termometer på nordsidan visade -9 när jag kom tilbaka vid 16-tiden. Jag var rejält röd om näsan då. Men det är skönt och friskt och efter ett par dagar brukar jag vänja mig vid vintertemperaturerna. Och förresten var det bara +7 i Locarno i förmiddags.

Nu har det mörknat ute, ljusen i Geilo är tända och fasadbelysningen på Holms hotell är som vanligt lite för stark. Borde inte någon säja till ledningen att dra ner på kilowatten? Kollade just temometern, den står kvar på -9. Det är varmt och skönt i hytta, har tänt en brasa och hällt upp ett glas vin. Jag köpte Jo Nesbös senaste deckare Hodejegerne idag. Den lär inte riktigt nå upp till samma nivå som böckerna där Harry Hole är hjälten. Men den är säkert ändå läsvärd.

Drar norrut i eftermiddag

Förlaget ringde i går eftermiddag och ville ha besked. Framställde mina tveksamheter och det hela ledde till att jag kommer att träffa hr X i Stockholm måndag eller tisdag. Så nu tar jag tåget upp till Zürich vid tretideni eftermiddag och passar på att hälsa på hos Henrik och Lisette som flyttade dit från St Aubin för ett par månader sedan. Flyger sen vidare till Stockholm i morgon 1710. Jag har tänkt att åka över till Geilo när jag ändå är i Stockholm och tar jag uppdraget så kanske jag stannar där en vecka eller så och gör grundjobbet och sen träffar hr X igen i Stockholm innan jag reser söderöver igen.

Middagen avlöpte utan komplikationer. Alla mätta, glada och lagom vinglada. Lagom, inte mer. Vin-glad är ett uttryck som jag lärde mig av en finsk tjej på universitetet. Det kan förstås också tolkas som vinglad. Hajar ni?

Fredagsstädning, nej tack!

Jag är inte det minsta huslig. Jag står inte vid spisen och lagar god mat när jag skall få gäster. Jag har något slags idé om att man inte skall beröva dem som arbetar inom restaurangbranschen deras jobb. Därför använder jag mig av antingen en cateringfirma (om det är planerat i förväg och vi blir många) eller också ringer jag en av de två restauranger här som har en utmärkt hemsändningsservice och som levererar inom en timma efter beställning. I kväll kommer några av mina vänner och då har jag redan beställt mat till sex personer, att levereras klockan åtta. Vi börjar med mousserande vin och crostini till för den som vill ha något att bita i, varmrätten blir Agnello con Olive Nere, en gryta med lamm och svarta oliver och små bollar av polenta till för den som är lite mer hungrig. Ett lätt rödvin till och sen som "dessert" vitt halvsött vin och restaurangens chokladpraliner. Sen brukar vi bli sittande vid bordet ganska länge och lösa världsgåtorna, innan vi avancerar till soffgruppen i vardagsrummet och dricker mera vin.

Skall man ha gäster, så bör man städa först, eller hur? Jo, jag har faktiskt dammsugit, dammat och våttorkat klinkergolvet i hall och kök. Jag har städat av på toaletten i entrén och nu har jag också strukit tygtabletterna till bordet en extra gång. I normala fall så städar jag bara när det ser smutsigt ut, man får liksom ingen belöning om man inte ser skillnad på förr och nu.

Gästlistan? Leo, Pierre, David, Marlene, Valentina och jag.

Nu skall jag till frissan och klippa håret. Bara lite, putsa topparna och klippa ur lite vid luggen. Jag är rädd om mitt långa blonda hår. Och så är det så trevligt när hon blåser håret. Det är sånt som egentligen är rätt rist att göra själv. Och så blir det förstås mycket snyggare när proffset håller i borste och fön.

Telefonen fungerar igen!

Nu går det att ringa till mig igen. Om någon har lust eller anledning att göra det förstås. För övrigt inget nytt att rapportera om. Får nog åka en tur till Sverige näst-nästa vecka. Har kollat lite på uppdraget som jag kan få, men är tveksam eftersom det är förenat med mycket jobb och jag tror att den person som jag skall redigera åt kan vara lite svår att samarbeta med. Har inte klart för mig om han accepterar att vi huvudsakligen har e-postkontakt heller. Det är ju helt avgörande.

Vädret? Lite solglimtar mellan regnskurarna. Vindstilla och +14.
------
En liten stund senare:
Nu har jag haft besök av Dodo, cairnterriern. Han kom in via terrassen med en present, en mycket död duva. Tack för det. Han kanske tror att jag inte har någon mat eftersom jag aldrig bjuder honom på något.

Alla vägar bär till Rom

Sent i torsdags kväll ringde Leo, en kompis som bor i Bellinzona, och frågade om jag ville åka med till Rom. Hans syster är gift med en konstnär och konstnären skulle ha vernissage på lördagen. Sånt tackar man inte nej till,även om Rom inte tilhör mina favoritstäder. Nu har jag inte så mycket koll på konstlivet i Italien, men jag tror att det åtminstone går 15 konstnärer på dussinet i Rom. Vi var fyra i bilen, Leo, hans bror Stephan och min väninna Marlene och jag. Vi åkte vid nio fredag morgon och var framme strax innan sju på kvällen. Men då hade vi hunnit med att besöka en specialbutik för prylar till veteranbilar i utkanten av Bologna, köra rejält vilse i jakten på en liknande affär i Firenze och få lite att äta på en rätt sunkig cafeteria i utkanten av Firenze och ta en rejäl fikapaus i Orvieto.

Vi bodde på ett hotell invid Euclide-stationen, ett bra ställe där man har snabb tillgång till allmänna kommunikationer, för inte ens Leo tycker att det är någon hit att köra inne i Rom, minst av allt på en lördag. Galleriet låg i Trastevere och även om jag inte kunde uppskatta konsten, det var Mondrian utan linjal och med bleka färger, så var det rätt mycket folk där och vi fick några kändisar utpekade för oss. En konsttidskrift var där och tydligen är Claudio Turcato ett icke helt okänt namn. Jag googlade på det nyss och fick inte fram något i alla fall. Men han har två släktingar som kommit betydligt längre i sin karriär, en är arkitekt som håller på med installationer och den andre målar med tjockt med oljefärg.

Sen var vi ute och åt en superb middag på en restaurang strax norr om Vatikanen. Det blev sent, men Leo som är duktig katolik såg till att vi alla gick i mässan i en berömd kyrka vid Spanska trappan söndag förmiddag. Jag tror att den hette Trinita di monti. Jag överlevde det också och sen åt vi "frukost" på en uteservering och strövade omkring på alla kända platser och såg väl mer på turister än på sevärdheterna. Vi började hemresan vid tre och jag var hemma igen vid tiotiden. Det var förvånansvärt lite trafik på motorvägen.

Lite mör i kroppen och skallen idag, men det rättar väl till sig. Vädret är inget vidare, men det kanske spricker upp i sydväst nu.

Ett litet stycke Sverige

Idag har jag varit på IKEA i Grancia vid Lugano tillsammans med Yvette, en av mina kompisar. Hon hade aldrig besökt IKEA tidigare och tyckte att det var lugnast att ha en svensk med sig. Det är ungefär 50 km från Ascona till Grancia och det tar en dryg timma att köra dit. Jag har inte varit på något IKEA på mycket länge, senast var nog IKEA på Åsane utanför Bergen, så jag var väl ingen expert precis. Vi strosade runt, provsatt ett antal soffor och fåtöljer, drog i byrålådor och smällde i garderobsdörrar. Yvette köpte en hel del (är nyseparerad) och jag kunde inte låta bli att handla en del saker som jag inte behövde, bara för att det var IKEA och så blågult... Vi passade på att äta lunch också. Gissa vad? "Pyttipanna con salmone e pollo". Det var ok och billigt.

Fick telefon från förlaget ikväll. De hade sökt mig under dagen. Jag har ett rätt stort uppdrag som väntar på mig. Det skall bli spännande att se om det är något som jag kan acceptera.

Hundar, grannar och valnötter

Telefonen är fortfarande ur funktion.
Dodo har just kommit på besök. Dodo är en cairnterrier som springer lite som han vill i grannskapet. Hundar får inte springa lösa hur som helst enligt föreskrifterna, men detta är den italienska kantonen i Schweiz så här springer dom omkring i alla fall. Dodo är en charmerande liten krabat och han har fått alldeles för många godbitar vid sina besök i olika hus häromkring. så här får han inget att äta. Däremot så konverserar jag honom, klappar och kliar. Det verkar som om han uppskattar det också, annars skulle han knappast komma på besök. När jag kom tillbaka från Norge för ett par veckor sedan, så var han framme redan innan jag hann att öppna dörren. Han hade tydligen saknat mig.

Det hade grannen till höger också gjort. Hon kom löpande och talade om att granne X lite längre ner på gatan hade lämnat sin man, att granne Y vid korsningen hade krockat och vårdades på sjukhus och att granne Z hade råkat i ekonomiska svårigheter och att huset var till salu. Jag vill vara PRIVAT och konversera om väder och vind, kanske dricka ett glas vin på terrassen med någon och diskutera bästa sättet att beskära vinstockarna eller lagra valnötterna. Jo, jag har faktiskt ett stort valnötsträd på entrésidan av huset. Detta leder till att jag vid högtidliga tillfällen bakar matbröd med valnötter och så har jag letat reda på ett recept på en kaka med valnötter. Resten hamnar oftast i sallader. Jag är, vilket mina vänner vet, mycket tafatt i köket men matbrödet och kakan har jag tränat upp mig på.

Viktigt meddelande till mina vänner!

Min fasta telefon är ut funktion igen, troligen p g a grävningsarbeten längre upp på gatan. Mobilen glömde jag i Brissago i lördags. Diana och Yves är inte hemma igen förrän torsdag kväll. Vill ni något får ni skicka mail. Funderar på om det kan vara dags att byta ut denvanliga telefonen mot Skype.

Kanonväder!

Vilken underbar morgon! Jag tog med mig kaffet ut på terrassen, solen strålade och de lätta morgondimmorna som låg nere på sjön försvann när solen nådde vattnet. Nu är det vindstilla och +18 på husets nordsida. Jag skall ta och rensa upp i pergolan ganska omgående, kan t o m bli lite för varmt på terrassen om jag väntar tills i eftermiddag.

Middagen igår blev mycket trevlig. Tre rätter, lagade med stor bravur av David. Vi startade med räkcanapéer och Quarz, ett vitt torrt italienskt vin. Davids räkcanapéer är helt fantastiska, man kan inte ana att han använder frysta räkor. Sen marinerad och grillad kycklingfilé med en rad små exklusiva tillbehör och ett ganska lätt rött vin som Pierre inhandlat på en vingård i Umbrien. Desserten bestod av hemlagad glass med körsbärskompott och champagne till. Sen spelade vi varken Yatzee eller
Scrabble utan halkade in på ämnet alternativa samlevnadsformer. Pierre och David är ett par sen rätt många år tillbaka, Marlene är särbo long distance med Oscar som är förste styrman på ett kryssningsfartyg. Och så jag som är singel och tycker att det är helt OK. Vi avstod från kaffet och tog fram ytterligare en flaska champagne istället.

Kom hem (i taxi) halv två och vaknade kvart över åtta, ingen baksmälla. Nu skall jag leta reda på en sopsäck och sekatören och var duktig resten av dagen.