Ytterligare en väderrapport.

 

Vi har fått både regn, hagel och åska plus riktiga stormbyar. Fortfarande är området kring Lugano mest utsatt men nu börjar allt regn här att förorsaka ler- och stenras. Det är stopp på många mindre vägar även här omkring. Den här stormen heter Ferdinand och...

Här försvann strömmen igår kväll, det kom ett par rejäla åskknallar när jag började skriva.

Idag har vi fått veta att ikväll, alltså lördag kväll kommer det att åska och regna och blåsa intensivt. Man varnar för jordras och uppmanar alla att stanna hemma. Jag trotsar uppmaningen men kör bara bort till Jen och Nigel som bjuder på middag. Rickard är där också, han har inspekterat Lotta och Dwights hus.

Som ni ser så har jag inget mer spännande att berätta än att vi har ett bedrövligt väder. Här i Ticino har vi varit relativt förskonade hittills, tidigare har eländet drabbat den norra halvan av Schweiz.

I morgon är det den schweiziska nationaldagen. Firandet kommer att bli betydligt mer dämpat än vanligt, dels p g a pandemin men mest på grund av vädret.

Väderrapport

 

,Natten till onsdag vräkte regnet ner under några timmar. Trots att jag kategoriserade regnet som ett skyfall, så var det ännu mer intensivt på andra platser i Ticino, mest nere i trakten kring Lugano. De var värst drabbade sedan tidigare och nu rapporterar man om nerrasade hus, ler- och stenras på vägarna och träd som fallit omkull. Så illa blev det inte här.

 Jag hade tidigare, som en försiktighetsåtgärd tagit bort kartonger med sådant som jag är rädd om, ur förrådet. Jag har alltså ett suterränghus och i det nedre etaget, mot bergssidan finns det ett förråd. För några år sedan isolerades det om, det var fuktigt därinne efter en period med häftigt regn. Klockan ett på natten bar jag ut allt som fanns i förrådet. På morgonen var det riktigt fuktigt därinne. Lyckligtvis inget vatten på golvet. Nu får det stå öppet så får vi se vad som händer.

På förmiddagen åskade det rejält och det kom några riktigt häftiga skurar. Nu på eftermiddagen har det åskat rejält men inte kommit en droppe vatten, inte här i alla fall.

I morgon skall det bli uppehållsväder och sol.

Mera regn och lite juridik

 

Vi fick vår del av regnvädret nu i helgen, i Gambarogno som ligger just utanför Locarno, kom det 80 mm på 24 timmar och nere i utkanten av Lugano kom det dubbelt så mycket. Jag tror att det kom lite mindre här, men det är bara en halvmil fågelvägen till Gambarogno.

Just nu regnar det och jag hör att det mullrar, men det är på avstånd. De kommande dagarna verkar det som om vi får en hel del regn, så då kan jag koncentrera mig på skrivandet och redigerandet. Men frågan kvarstår – kommer den här sommaren att bli den sämsta i mannaminne?

Jag talade med Elvy för ett par timmar sedan, i Hälsingland var det +25 och lite lätta moln. Om ett par dagar skall det komma regn och det är välkommet. Det handlar förstås om svamp och lingon...

Där har det hänt, eller rättare sagt håller på och händer något otrevligt. En ensamstående dam, 90+ dog för en tid sedan. För några år sedan brukade hon vara med på samlingarna i uthuset, men sedan satte hälsan stopp för det. Elvy och Maj brukade besöka henne. Hon efterlämnade ett testamente där behållningen i dödsboet skulle gå till ett missionsprojekt. Banken hade hjälpt henne att skriva testamentet i september 2019, så det var helt ok utformat och hon hade inga syskon. Nu dyker ett par kusinbarn upp och påstår att det skall finnas ett nyare testamente där de skall ärva henne. Damen hade aldrig med ett ord nämnt de här kusinbarnen, såvitt Elvy vet har de aldrig besökt henne och personalen på äldreboendet har aldrig sett till några släktingar. Kusinbarn har ingen arvsrätt, så de ärver enbart om det finns testamente. Nu börjar de blanda in Elvy och Maj, påstår att de skulle ha rivit sönder ett nyare testamente. Elvy har kontaktat advokat och tänker slå tillbaka, det finns visst något som heter falsk tillvitelse. Fortsättning följer kanske...

Klockan är just nu kvart över ett och jag börjar bli hungrig. Det blev inget elvafika, tomt i bullburken. Nästan varje dag äter jag enportions djupfryst mat. Den är förvillande lik samma mat som finns i Sverige. Men man blir mätt. Matlagning är inte min favoritsysselsättning.

Aldrig nöjd...

 

Tjugosex grader varmt, vindstilla och mulet nu när klockan är 2215. Vi märker inte av regnet som härjar norr om alperna, just nu mest i Österrike. Här i Schweiz är det högt vatten i de flesta vattendrag, sjöarna har svämmat över sina bräddar. Vägar har raserats, vattnet har trängt in i många hus och det är skador för miljarder, men ändå så är Schweiz lyckligt lottat jämfört med hur det blivit i Tyskland. Här i Ticino har vi inte märkt så mycket av ovädret, Maggia har blivit betydligt bredare och vattenståndet i Lago Maggiore är något högre än normalt, men inte så att det har uppstått några nämnvärda skador.

Prognoserna hade förutspått åskskurar under eftermiddagen så det var ingen gudstjänst i Pregassone idag. Men det kom ingen åska. Vi var några som samlades hos Jen och Nigel, först hade vi en informell samling och sedan blev vi bjudna på middag. Idag var det amerikansk barbeque. Vi började också att tala om att vi saknade våra kanalturer och bestämde oss för att börja planera för en tur nästa sommar. Då borde väl alla vara vaccinerade? David har prickat av vilka kanaler som vårt kanalsällskap har rest på – alla har ju inte varit med överallt  - men  vi har inte klarat av Kennet & Avon Canal och några av de kortare kanalavsnitten i norra Midlands plus The Great Ring, men den är det nog ingen som är så sugen på.. Jag röstar för K&A förstås,

Lotta och Dwight reste till Sverige och efter en helt odramatisk biltur genom Tyskland,  Danmark och via Öresundsbron till Sverige, så kom de på lördagen till Lottas släktingar som bor på en gård i sydligaste Halland. När de kom dit, så fick de veta att en släkting på Lottas mammas sida skulle fylla hundra nästa lördag (alltså igår) och det skulle bli ett stort släktkalas någonstans i Uppland. Man hade hyrt en idrottshall och en pensionerad smittskyddsläkare som är gift med en släkting hade åtagit sig att ordna allt på ett smittsäkert sätt. Det var klart att Lotta och Dwight inte ville missa detta.

Idag ringde Lotta och berättade att det hade varit hundratolv deltagare på  kalaset, släktingar och en del ingifta också förstås. Lotta hade träffat släktingar som hon inte hade sett sedan hon var barn och en hel del hittills helt obekanta släktingar också. Plus sådana som hon kände väl och som det var extra roligt att träffa. Nu har en lite trängre krets i släkten träffats idag också..

När de ändå är så pass långt norrut i Sverige, så kör de upp till Hälsingland i morgon- Gissa om jag är avundsjuk som inte kan vara med! Jag har verkligen en fot här och en fot i Hälsingland. Är jag här, längtar jag dit och tvärtom. Aldrig nöjd alltså.

 

Fotbollssöndag

 

Om vi börjar med vädret så är fortfarande den sydliga halvan av Ticino förskonat från det värsta vädret, men det har förstås kommit en hel del (= alldeles för mycket) regn.

Vi kunde genomföra vår asado i fredags, det var först senare på kvällen som regnet och åskan brakade loss. Det regnade så mycket att det var otäckt att köra de branta backarna ner från Orselina. Asadon bestod av marinerad kyckling, dels naturellt, starkt kryddat oxkött och marinerat d:o. Sen tyckte inte Pierre att det var riktigt rätt sorts korvar som han hade fått tag på, men vi andra som inte har varit i Chile vi tyckte att chorizo och sobrasada var helt okej. Jag trodde att asado var något argentinskt, men enligt Pierre så skiljer sig bara kryddningen avsevärt och i Argentina äter man majskolvar till, i Chile potatissallad. Vi var tolv stycken och all maten gick åt. Jag var mätt lördag morgon också, nöjde mig med en mugg kaffe till frukost.

Utomhusgudstjänsten i Pregassone idag gynnades av ”lagom” väder. Det var roligt att träffa vännerna från kyrkan i Lugano, det var väldigt länge sedan sist. Några av medlemmarna har flyttat högre upp men å andra sidan har några nya sökt sig till gemenskapen. Tills vidare blir det gudstjänster utomhus, man avvaktar tills myndigheterna kommit med rekommendationer om allmänna sammankomster.

Nu laddar vi för fotbollen. Rickard och Marlene kommer hit. På sätt och vis hoppas jag att England vinner, men deras supporter beter sig så osportsligt. Hoppas att vi slipper förlängning och straffsparkar bara!

Busväder.

 

Då har ovädret kommit till oss. Det har varit värst med regn och hagel  i den norra delen av Ticino, A2 har varit stängd på grund av ett ras. A2 är den nationella beteckningen på E35 och söderut från Gotthard och ner genom Leventina har det korkat till sig ordentligt. Det skall gå att ta sig förbi raset nu men trafiken får finna sig i att köra långsamt.

När de började varna för eventuell hagelstorm, så såg alla som kunde till att deras bilar hamnade under något slags tak. Jag kände mig oerhört priviligierad som har en carport.

I västra kanton Bern och uppe i Jura har haglet förstört i stort sett alla bilar som stod utomhus utan skydd. Skörden har blivit ödelagd och många hus har fått skador. Det var förstås inte konstigt att folk i alla fall försökte rädda sina bilar idag. Just nu har de blåst faran över men det kan säkert komma mer.

Vädret är så oförutsägbart och liknar inte något som man är van vid här. Områden i Frankrike brukar ibland råka ut för skyfall och översvämningar på sommaren, men inte här.

Vägar uppe i bergen är avstängda, vandringsleder har rasat och det har dessutom varit flera dödsolyckor uppe i bergen. Den som inte har trott på den globala uppvärmningen tidigare får nog ändra åsikt nu. Det är helt nya typer av vädersystem, vädret tar nya vägar och är betydligt intensivare. Då har de det lugnare uppe i Hälsingland.

Det enda som kan vara något positivt med ovädret är att jag har fått skrivit en hel del och redigerat ännu mer.

Lotta och Dwight överraskade oss genom att köra norrut redan igår. Jag fick sms på kvällen då var de nästan i Würzburg. De planerade att köra nästan till danska gränsen idag, jag kanske får sms med positionsangivelse.

Om vädret tillåter så skall det bli gudstjänst i Pregassona som ligger strax utanför Lugano. Jag tror jag har nämnt det tidigare, ett par medlemmar i kyrkan har en trädgård som faktiskt påminner lite om en amfiteater. Det skall bli roligt att komma dit om... Det är ju det här med vädret.

Pierre betraktas som frisk och David har flyttat hem igen. OM, ja just det OM vädret tillåter så skall vi grilla i morgon. Pierre har samlat info om hur en riktig sydamerikansk asado skall vara, så nu får vi väl äta rejäla köttstycken. Och jag som nästan är vegetarian. Men bara nästan.

Nu plingade det till i telefonen. Lotta och Dwight är nästan framme vid gränsen till Danmark, skall bo på B&B och allt har gått bra. I morgon skall de stanna till i Christiansfeld innan de fortsätter mot Sverige. Jag har rekommenderat det och det har också Rickard. Herrnhutarnas gamla stad och den fascinerande Gudsåkern där församlingens medlemmar sedan slutet av 1700-talet alla ligger begravda med ansiktet mot öster så att de på uppståndelsens morgon omedelbart kan se här Jesus kommer tillbaka.

Och nu har det börjat ösregna igen. Men ingen åska. Just nu i alla fall.

KATASTROF!

 

Igår satt jag och skrev ett inlägg till bloggen. Klockan var ungefär halv sex och plötsligt så blinkade det till på skärmen. Nu är inte det något ovanligt, här i Ascona lär vi ha dubbelt så många störningar på elnätet som i Locarno, på andra sidan av Maggia.

(Maggia är alltså vattendraget som rinner upp nästan uppe vid  Airolo och som rinner ut i Lago Maggiore just mellan Locarno och Ascona. Maggia är max 75 meter bred och ganska grund.)

Det blinkade till ytterligare ett par gånger och sedan var det svart. Totalt strömlöst i hela huset. Klockan sex skulle åttondelsfinalen mellan ”Nati” det schweiziska landslaget och Spanien starta. Ett par minuter senare ringde Rickard. ”Har strömmen gått hos dig också?” Ett par minuter senare ringde Nigel.

Nu är jag inte så hysteriskt fotbollsintresserad så jag kunde väl tänka mig att göra något annat än att sitta framför tv:n om det skulle bli ett långvarigt strömavbrott. Telefonen skulle säkert plinga till om det blev mål. En stund senare hade jag ingen kontakt med yttervärlden via min telefon heller. En liten stund senare gick jag ut och då kunde man faktiskt höra att folk satt i sina bilar och lyssnade till matchen på radio. Öppna bildörrar förstås, det var varmt ute. Fotboll skall ses på tv, inte lyssnas på i radio, det är min åsikt.

Jag var mest orolig för kyl och frys, jag har inte hunnit bunkra upp med så många petflaskor ännu. Förklaring: Både kyl och frys är i fullhöjd hos mig, så ”better safe than sorry” fyller jag sommartid tomma petflaskor och har som kylreserv i de stora skåpen. Dessutom sparar man väl lite el på det viset.

Jag satte mig på balkongen och tog med en bok och en pannlampa, om nu elavbrottet skulle bli långvarigt. Solen går officiellt inte ner förrän vid niotiden men dels går den ner bakom bergen, dels blir det ganska fort mörkt. Sen märkte jag att pannlampan inte hade så mycket lyskraft så den kunde jag skippa. Gick in och letade reda på en ficklampa som lyste lite bättre, När klockan var halv åtta och strömmen fortfarande inte hade kommit tillbaka så satte jag mig i bilen och lyssnade på lokalnyheterna. Dessutom 1-1. Det var strömavbrott i Ascona och Ronco. Brissago, som ligger närmast gränsen till Italien hade klarat sig. När det började mörkna såg jag ljusen tändas borta vid Locarno och på andra sidan sjön. Fortfarande ingen telefonförbindelse. När klockan var tio gick jag och lade mig. Det var så man hade det innan elektriciteten fanns och man kanske också måste spara på fotogen eller talgdankarna.

Kvart över två vaknade jag av att telefonen plingade hysteriskt. Alla nyheter som lagrats under kvällen forsade nu bara in. Då först fick jag veta att Schweiz hade förlorat matchen men kämpat väl. Fortfarande ingen el i nätet. Jag vaknade vid femtiden och då hade strömmen kommit tillbaka och sedan dess har vi haft ström i ledningarna. Nu är pannlampan och den laddningsbara ficklampan beredda om strömmen skulle försvinna igen.

När jag började skriva igår så tänkte jag ha funderingar på regeringskrisen i Sverige, förskräckas över att polis blivit skjuten till döds och tala om vad jag anser om Ebba Busch. Nu slipper ni det och får alltså en skildring av vad som sker i vårt moderna samhälle när strömmen går. Först nu på morgonen kom jag på att jag kunde ha tagit fram laptopen och kollat om den kunde vara min livlina till civilisationen. Så smart är jag!