Söndag 22 maj. S Stoke wharf – Tardebigge 40 slussar

Idag har vi alltså klarat av hela 40 slussar !!! Vi samlades redan klockan halv sju, trots att det var söndag. Men innan vi kastade loss så var det den obligatoriska söndagsandakten. Enligt den boken som David läser ur, så skulle det handla om Elijah och slutet på torkan. David tyckte att det var att utmana ödet att läsa om just det, så han letade istället upp berättelsen om Elijah och änkan i Zarephta(?) och hade lite egna tankar om betydelsen av att vi har obegränsat med ”mjöl och olja”.

Frukosten lagade vi till under vägen och vi turades om att äta. I de första 8 slussarna var vi alldeles ensamma. Sen har vi träffat många trevliga människor i de andra slussarna. Men det skall jag inte sticka under stol med, det har varit en jobbig dag för oss alla. Men samtidigt tycker vi att det är kul att slussa, inte minst L&S som är lika roade av det som vid deras förra resa. Och tjejerna ”the lasses with the windlasses” har jobbat hårt med att öppna och stänga slussportar, tömma och fylla slussarna... Stundtals gladde vi medresenärerna i andra båtar med sång. De kanske trodde att det var något slags missionsresa. Och så satte L&S igång med att joddla medan vi väntade i en sluss... På tal om sång, så tog Pierre upp en gammal idé, att översätta Susen av regn till engelska. Han har en mer utpräglad poetisk ådra än vad jag har, men om jag gör en korrekt översättning på prosa, så skulle han kunna fixa till texten. Det är väl en rätt rolig tanke.

Vi hade egentligen inte tänkt att köra så långt och passera så många slussar, men det visade sig vara svårt att moora för natten där slussarna låg väldigt tätt. Så det var bara att fortsätta... Nu har vi moorat och matlagningen klarade vi av i de sista slussarna. Det blev potato wedges, stora hamburgare, salsa på burk och sallad till middag. I vår båt var det Rickard som ansvarade för middagen och disken idag. Det finns ingen pub inom rimligt avstånd, så nu gör vi slut på de sista ölburkarna.

Idag har det varit riktigt fint väder, en del stackmoln och varmt, men fortfarande lite vind. Regnet som skulle falla under eftermiddagen har vi inte sett till, men det var ganska mörkt borta i öster en stund.

Lördag 21 maj..Kempsey – söder om Stoke Wharf 1 sluss på Severn, 18 på Worchester & Birmingham Canal

Tidig start – 0830 var en förutsättning för att vi skulle hinna ta en promenad i Worchester. Yvette har lyckats att få även Melanie och Regula att förstå att en ”full english breakfast” har sitt värde, man kan skippa lunchen och ta en fikapaus mitt på dagen och sen någon frukt (gärna en stor banan) eller köpa en glass på eftermiddagen och vänta med middagen tills vi moorat för kvällen. 

Vi hann med både katedralen och porslinsmuseet, lite shopping och fotografering. Där hittade vi också en liten, men välsorterad matbutik på väg från centrum till båten. Vi lämnade Worchester efter att ha fikat på båten och sen var det full fart framåt och uppåt. Nu hade vi många slussar framför oss. Davids planering om att vi skulle ta oss ända till Stoke Wharf höll inte, vi fick moora några slussar tidigare, men lyckligtvis på rimligt gångavstånd från en trevlig pub, The Bowling Green där vi har ätit middag och fraterniserat med civilbefolkningen en stund. Det har varit riktigt trevligt men alla (även L&S) är ganska trötta och vi skall starta tidigt i morgon.

Nej, det regnade faktiskt inte i natt och idag har det varit mest solsken, +18 och måttlig vind.

Fredag 20 maj. Bushley/Queenhill – Kempsey, inga slussar

Igåt kväll så fungerade inte vårt mobila bredband, men nu på morgonen, när vi skulle kolla vädret, så var det igång igen. Igår kväll skrev jag så här:

Efter tidig start – 0800, så körde vi först till Upton upon Severn, där det skulle finnas pumpout och tvättmaskiner i marinan. Det fick bli dagens utflykt eftersom D&P hade räknat med att vi skulle ta oss till någonstans i närheten av Worcester under dagen. Vi har haft ett fantastiskt fint väder och det har varit riktigt skönt att tuffa fram på den här breda floden, men det har gått rätt sakta eftersom vi går uppströms. Vi lyckades hitta en plats att moora för fikapaus och då kunde vi beskåda Hanley Castle på avstånd, en vacker vit byggnad uppe på en kulle och sen tuffade vi vidare. Nu har vi moorat i Kempsey, en förhållandevis stor stad och skall leta reda på en pub som Davids släkting rekommenderade för att äta middag. Men först skall Rickard och jag ringa till Lotta och gratulera henne på födelsedagen. I natt var det uppehållsväder och det har varit solsken hela dagen och max +20, men i kväll har vinden friskat i och det kommer moln i väster.

Lördag morgon: Och då kan jag tala om att vi fick inte tag på Lotta igår per telefon, så vi fick skicka ett TM till henne. Puben som Davids släktingar rekommenderat var överfull när vi kom dit, men vi hittade en trevlig indisk restaurang i närheten, med hyfsat sydindiskt kök enligt vår indiska matexpert Rickard. Han imponerade på servitören genom att ställa initierade frågor om ingredienser och kryddning, så kocken fick komma ut och förklara. Man blir törstig av indisk mat och efteråt lyckades vi ta oss in på en annan pub (ståplats) och eftersom det vara fredag så var det hög stämning och ljudnivå där. Vädret idag ser ut att bli ungefär som igår, solsken,+16-18 och mot kvällen kommer det moln och eventuellt någon liten regnskur natten mellan lördag och söndag. 

Torsdag 19 maj, Eckington - Bushley/Queenhill 2 slussar på Avon

Det blev en riktigt kul ”allsångskväll” igår. För balansens skull, så frågade Pierre om inte L&S hade några trevliga ”katolska” körer eller sånger att lära ut, men de påstod att på en tiogradig skala så befann sig det som de kunde på max 2, medan ”våra” sånger och körer låg på sju och uppåt. ”Jesusfolk” blev en favorit igår, vi övade in den med pauser , hallelujah och handklappning. Det lät riktigt snyggt. ”Joy is the Flag” med alla rörelserna och ”O o o how good is the Lord” har också blivit riktiga favoriter. Sen framförde Pierre - på begäran av Marlene – If the Spirit says go och så stämde vi in i avslutningen av varje vers. Melanie, som i likhet med L&S och Yvette är aktivt engagerade i katolska kyrkan tyckte att det var jätteroligt. ”Man sjunger ju inte bara med munnen utan med hjärtat och hela kroppen,” sa hon. Det är ett fint betyg åt arméns sångtradition.

När vi vaknade så var det strålande sol och riktigt varmt. Först turistade vi i Tewkesbury och besåg katedralen, det fotograferades och så åt vi publunch och handlade mera mat eftersom vi räknade med att det inte finns några pubar eller restauranger i närheten när vi kom ut på Severn. Om vi nu tyckte att Avon var bred jämfört med en vanlig kanal, så var Severn betydligt bredare, men med ett lugnare vattenflöde. Nu skulle vi ju dessutom gå uppströms, och båtarna uppförde sig på ett annat, mer förutsägbart sätt och det gick förstås långsammare än på Avon. Vi såg en narrowboat på väg nedströms, som hade stora centerbord. Det kanske är en förutsättning om man håller till vid floderna för det mesta?

Vi lyckades efter en del letande att hitta en bra plats där båda båtarna kunde moora, det verkade som om det varit en lossningsplats för byggnadsmaterial. Nu har vi ätit middag, tagit en promenad på en nästan igenväxt stig som går längs Severn och nu blir det den obligatoriska kvällspinten. Eller rättare sagt ölburken. Förmodligen blir det mera allsång också.

Man får väl säja att vi har tur med vädret, solsken hela dagen, +20 i luften men lite mer vind än igår..

Onsdag 18 maj, Offenham – Eckington 6 slussar

När vi vaknade så var det solsken, men troligen hade det kommit lite regn i natt. Sen har det varit fint väder hela dagen, närmare +20 och bara en lätt vindfläkt då och då. Vi har verkligen tur med vädret!

Avon blivit en bred flod och hela dagen har vi haft bra skjuts eftersom vi följer med strömmen. Vi kom längre än väntat och har hunnit med att besöka Evesham, byarna Fladbury och Cropthorne – utmärkta motiv för de ivrigt fotograferande Regula och Melanie. Mellan Fladbury och Cropthorne hittade vi en liten ”vik” där vi kunde moora för att dricka kaffe tillsammans. Det är annars inte så lätt att moora här, det finns ju ingen riktig towpath utan man får försöka hitta ställen där det inte är så strömt. Vi pratade med lockkeepern vid Chadbury lock och han sa att det var lite mer fart på vattnet än normalt och gav oss några goda råd hur vi skulle hantera båtarna lite längre ner på Avon, inte minst i nästa sluss där infarten till slussen dolde sig bakom en tvär sväng. L&S har bett Pierre att vara med på deras båt och då flyttade Melanie över till oss. Det var bra, för då lärde vi känna henne lite bättre. Och så är det bra att L&S inser sin begränsning. Vi tog på oss flytvästarna igår, Avon är visserligen rätt grund, men bred och som sagt, det är rätt bra tryck på vattnet.

Nu har vi moorat i närheten av en liten stad som heter Eckington. Det blir ingen ”utflykt” till någon pub ikväll utan vi lagar mat var för sig och sen tar vi väl en öl tillsammans här, vi har gott om plats i det bakre ”sovrummet”. Kan man kalla det för kajuta? Nej, det känns lite fel, kajuta är längre ner i ett båtskrov – eller? Men det blir ändå trångt med tio personer här inne! L&S har bestämt att det skall sjungas i mer ordnade former ikväll, det har förekommit spontan sång lite nu och då under färden, med förevändningen att öva lite. D&P har alltså gjort ”sångblad” som de har med sig och David har övat på gitarren när tillfälle getts. Han anser sig vara mogen för en mer seriös debut ikväll.

Jesus, Jesus, Jesus, sweetest name I know,

fills my every longing, keeps me singing as I go!

Tisdag 17 maj Luddington – Offenham 7 slussar.

Idag är det Norges nationaldag och det har vi firat! Vädret firade också, fram till åttatiden i kväll var det blå himmel, sol och +20 mitt på dagen. I kväll har det mulnat på, men det skall inte bli regn, möjligtvis någon skur i morgon eftermiddag, vi får väl se hur det blir.

Vi lämnade Luddington halv nio, passerade ytterligare en sluss, nu med med två fördämningar – en på var sida av slussen. Avon är mycket bredare här och det är en helt annan upplevelse än att köra på en grävd kanal. Vi stannade till i Welford on Avon och handlade ett par saker som vi glömde igår plus den obligatoriska nationaldagstårtan ”blötkake”. Nu skulle den väl inte få godkänt av en norrman, men det var en tårta i alla fall.

Sen tuffade vi vidare genom ett mycket vackert pastoralt landskap. Nästa stopp blev i Bidford on Avon, en sån där urtypisk by på landet – visserligen en rätt stor by men verkligen med karaktär. Vi åt tårta och drack kaffe till innan vi fortsatte. Nu har vi kört färdigt för idag och moorat utanför en plats som heter Offenham och ätit middag, ”hemlagad” även idag. Sen gick vi in till Offenham och hittade en riktigt genuin pub. Killarna tog en pint var och vi tjejer försåg oss med gin och tonic. Vi hade tänkt stanna lite längre på puben men så kom det riktigt mörka moln, så vi gick tillbaka till båtarna. Här tränar David på gitarren och i den andra båten spelar de någon ny variant av TP. Pierre och Rickard håller på med något quiz som de hittade i en dagstidning och Marlene läser en tjock tidning som behandlar det kungliga bröllopet som gick av stapeln för ett par veckor sedan. William och Catherine, det var faktiskt lite kul...

Måndag 16 maj Wilmcote – Luddington 17 slussar på kanalen, 2 på Avon

Idag var det beordrat tidig start, klockan 0800, vi hade nämligen 12 slussar att avverka innan vi kom till Stratford upon Avon och det var ju trevligt om vi kunde tillbringa några timmar där utan att stressa. Vi moorade vid halv tolv, det tog faktiskt längre tid än vi räknat med i några av slussarna. Vi hade i alla fall tid att besöka Shakespeares hus, se på en utställning om honom och promenera i centrum, äta en sen men mycket god lunch, shoppa lite onödigheter och även nödvändigheter och handla mat. När vi var på väg in i butiken, så kom det en man och hälsade glatt på Yvette och frågade om bilen var lagad. Yvette förklarade att han nog tog fel på person, men han skrattade och sa något om att hon inte skulle göra sig till, försäkringsbolaget reglerar ju skadan, eller hur? Yvette förklarade att han faktiskt tog fel på person, hennes bil stod hemma i Schweiz och det var inget fel på den. Han ursäktade sig och sa att Yvette var verkligen dubbelgångare med  någon som hette Annie, vars bil han hade backat in i sidan på för ett par veckor sedan. 

Sen var det fem slussar till innan vi kom ut på floden Avon. Strax utanför Stratford stötte vi på en sluss och fördämning. Man gör en fördämning vid en nivåskillnad för att släppa på flodens vatten i lite mer kontrollerade former och invid denna fördämning finns det en alldeles vanlig sluss. Trots fördämningen så sköt det på ganska bra när vi kom ut från slussen. Då sjöng de i den andra båten ”With Christ in the vessel” - dom lär sig snabbt! Nu har vi moorat vid en plats som heter Luddington och skall gå och kolla på slussen och fördämningen där vi skall passera i morgon. Vi får vänja oss vid lite nytt nu när vi inte färdas på en grävd kanal längre. Nu har vi grillat hamburgare, det blev gott. Nu skall vi sätta oss i vår båt och träna lite allsång. Ärligt talat så är det David som behöver träna, hans gitarrspel har legat i träda alltför länge, - men det tar sig! 

Det regnade visst lite i natt men sen har vi haft fint väder hela dagen, solsken och +20 lite mer vind än igår.

Söndag 15 maj. Lowsonford – Wilmcote 8 slussar

Idag har vi passerat genom ett lantligt område, kor, får, hästar, många gamla fina hus och bitvis så lummigt och grönt på båda sidor av kanalen så vi knappt visste var vi var någonstans. Åtta  slussar(tror jag att det var) en liten tunnel och en ganska lång akvedukt. 

L&S hade tydligen tagit till sig av Davids regler för ölkonsumtion och det blev en pint till maten och en pint i baren efteråt. Vi åt biffar med stekt svamp, potato vedges och något slags grönsaksröra. Melanie tyckte att det var riktigt mysigt att vara på en pub ute på landet, stor skillnad från de londonpubar som hon tidigare besökt.

Vi har andra regler också – varje kväll bestämmer vi en tid för avgång nästa morgon, idag var det söndag så vi bestämde oss för 0930 och då skulle frukosten vara avklarad. Sen samlades vi och så var det söndagens andakt som David höll i. ”Jag hade tänkt läsa om när Paulus led skeppsbrott,” började han. Men det gjorde han inte utan det blev Psalm 111. Sen sjöng vi With Christ in the vessel innan vi gav oss iväg och sången fortsatte tills vi kom fram till slussarna vid Preston Bagot. I slussarna fick sen L&S ett anfall och satte igång med att joddla. Det fanns de i andra båtar som applåderade när de hade slutat och då blev det repris. Regula påstod att i England betyder inte applåder da capo, då måste man vissla och ropa också... Det säjer en del om vad hon anser om denna traditionella schweiziska sångstil. Ledarbåten bestämmer när och var det är lämpligt att ta fikapaus på eftermiddagen, man får ju anpassa mooringen till towpath, slussar och övrig trafik. Pierre har åkt med i den andra båten idag också, men i morgon skall de klara sig själva.

Vi har gått en rekognosceringstur i Wilmcote och hittade en riktigt mysig pub, Masons Arms som är belägen alldeles invid Mary Arden´s house. Mary var mor till William Shakespeare – påstås det. I morgon skall vi inte köra så långt, vi skall ta oss an Stratford upon Avon och Melanie, som är bibliotekarie i Fribourg känner att det är en plikt för henne att ta reda på lite mer om stadens store son. Nu skall vi strax gå till puben för att äta middag.

Vädret? Ganska kyligt på morgonen, sol fram till fyratiden på eftermiddagensen mulnade det. +15 som mest.

Lördag 14 maj .Avresa från Kingswood junction 1515, 11 slussar – Lowsonford

Efter frukost så letade vi reda på en matbutik i Kingswood. Den var inte så välsorterad, men det fanns de färskvaror som vi behövde i alla fall. Och så fanns det ett trevligt bageri. Sen tog vi en promenad till The Boot Inn och åt lunch där. De har både en lite enklare pubavdelning och en restaurang som ser väldigt trevlig ut. Det blir kanske där som vi har vår tack- och avskedsmiddag? (Nej, sånt skall jag inte tänka på nu!) Sen var det dags att gå tillbaka och fylla upp med vatten och diesel på vår båt.

Vi hade räknat med att de andra skulle komma vid halv fyra, men minibussen var framme redan tio i tre. Vi hann ta en snabb fika innan vi kastade loss. Leo, Stephan, Yvette, Regula och Melanie bor i den ena, D&P, Rickard, Marlene och jag i den andra båten. För säkerhets skull så följde Pierre med de andra, eftersom det var tre slussar i snabb följd så snart vi lämnat Kingswood. L&S har ju varit med en gång tidigare, men han ville nog försäkra sig om att de klarade av båten och slussningen.

Melanie och Regula var överraskade av hur mycket man har fått in på en förhållandevis liten yta i deras båt. Den har egentligen samma layout som vår båt, med den skillnaden att här har vi fyra bäddar i aktern, två på var sida efter varandra och de har två ”bunk beds” där och mer utrymme för sittplatser i fören. Vi har å andra sidan gott om sittplatser i aktern eftersom det är en smart konstruktion, man viker upp en del av sängen och madrassen så att det blir två långsoffor med ryggstöd och bättre utrymme att passera än vad det är i deras båt. Sen har de samma layout på kök och ”vardagsrum” som i vår båt, man kan fälla ner två längsgående klaffar på bordet och göra exakt samma manöver med dagens soffor som med bäddarna där bak, så sover man bra där. Men då får man lägga ner alla sängkläder i lådor under sängarna... allting är ”å ena sidan, å andra sidan”. L&S sover i fören i deras båt och Regula, Melanie och Yvette i bunk beds. Det blir Yvette, som är smalast och kortast som får ligga i den övre bädden. Hos oss blir det Marlene och jag som får sova i fören, D&P och Rickard får sova i aktern. Det går faktiskt att använda duschrumsdörren som avdelare i den smala gången, så slipper vi höra snarkningarna. Det lär vara Pierre som är värst...

Vi var ensamma i alla slussarna, så det gick mycket snabbare än vi beräknat och redan vid kvart över sju var vi framme i Lowsonford, en by där det enligt kanalboken skall finnas en trevlig pub och restaurang, Fleur de Lys. David har satt upp regler för öldrickandet, bara två pints per person. Men först och främst skall vi äta middag. Jag är väldigt hungrig!

Fortfarande fint väder med en nästan molnfri himmel och temperatur ungefär som igår, d v s +16-18.

 

Fredag 13 maj. Leamington - Kingswood junction, 23 slussar.

Igår var det något knas med Blogger och jag kunde inte posta det jag skrivit. Som tur är, så skriver jag i Word först, så här kommer fredagkvällens noteringar:

Idag har det varit fint väder, bara ett och annat moln och omkring + 16.

Nu är vi framme i Kingswood och David har varit och inspekterat båt nummer två i vår armada. Vi skall hämta den vid tolvtiden i morgon. Det är en bekant till Davids släktingar som har ett par uthyrningsbåtar - alltså inget kommersiellt företag - vilket märks på priset och även att båten var välstädad inuti och skinande ren utanpå. Vi var och handlade det mesta som vi behöver över helgen i förmiddags i Warwick, det finns en Tesco supermarket nära kanalen.

Under dagen har vi passerat en massa slussar, och till att börja med gick allt mycket smidigt, nästan inga köer. Det tog sen onödigt mycket tid i de fyra slussarna uppe längst uppe i Hatton locks, eftersom ett sällskap om hela fyra båtar som var på väg nedåt inte hade fattat hur man bär sig åt.

De var tyskar och låtsades inte begripa något när David gick och på ett mycket vänligt sätt försökte informera om slussandets skrivna och oskrivna lagar. Då skickade vi fram Rickard och jag kan försäkra er om att tyskarna blev långa i ansiktet och dessutom ganska högljudda när de blev tilltalade på tyska. Det var först när vi hotade med att ringa till slussvakten som de tog reson. Åtminstone så länge som vi såg dem. Nu skall vi gå till The Boot Inn och få något att äta – och dricka.