Helikopterolycka och naturkatastrof.

I måndags var det helikopterolyckan i Hardanger, fem omkom. De fyra passagerarna hade släkt- eller vänskapsförbindelser med varandra. Det påstås att helikopterföretaget är kända för att ta riske, men det är väl sådant som man "tar till" efteråt för att ha något att skylla på.

Igår kväll rasade 30 meter av stenmassorna som bär upp Bergensbanan efter ett våldsamt skyfall. Nu är sträckningen mellan Ål och Geilo stängd - minst till och med måndag nästa vecka - och de resande får åka buss den här sträckan. Regnet raserade också en del vägar och det ligger ett ganska stort hytteområde uppe på Sangefjellet där man nu måste få hjälp med att ta sig från sina hytter. Jag hörde just på radion att det finns risk för att ytterligare sträckor på järnvägen är underminerade. Vid Sangelia går järnvägen på den södra sidan av Ustedalen och det är en riktigt brant sluttning. Det har kommit olika uppgifter om hur mycket regn som kom, jag har hört både 120 mm och 220 mm - det senare verkar knappast troligt. Hur som helst, så blir det otroliga krafter som släpps lösa när regnet har fritt lopp nedför den branta sluttningen och marken under dessutom är mättad med vatten. Sangelia, där raset var ligger nog inte mer än 10 km fågelvägen härifrån och här kom det inte särskilt mycket regn igår kväll. Alltid något att vara glad över.

Regula har köpt flygbiljett till Oslo torsdagen den 14, och nu får man bara hoppas att Bergensbanan är igång och att det inte har inträffat några nya malörer...  Om allt fungerar, så kommer hon hit med kvällståget.

Idag skulle det regna, men nu spricker molntäcket upp och det är hela +15 ute. Dags att ta på kängorna och gå ut en tur.

Måndag förmiddag.

Det har regnat och det skall regna. Men just nu är det uppehåll och om man skall tro på yr.no så skall det inte regna på ett par timmar. Och skall man tro på yr.no så kommer det att regna hela nästa vecka. Mer eller mindre... En positiv sak för regnet med sig, torvtaken är gröna och frodiga. På mitt tak finns det minst fem sorters blommor.

Regula har aviserat att hon kommer hit den 14 eller 15 juli. Vi får väl hoppas att det har skett en väderförbättring tills dess. Jag vågar inte skriva "väderförändring" för det kunde ju innebära att det blev ännu mera regn. Vädret har inte varit så lysande i Ascona heller, en del fina dagar men också rätt mycket störtregn och kraftig åska. Jag har funderat på hur jag skall visa henne den här delen av Norge - min egen version av "Norway in a nutshell" - som börjar bli lite för mycket av rutin för mig.  Jag får nog fundera på den saken och se om jag kan göra några justeringar.

Jag har läst en  intressant bok som jag köpte för två kronor på en loppis för ett par år sedan. Den heter Prest på allfarvei - og utenfor, en självbiografisk bok av Ragnar Forbech. Han var präst, blevpolitiskt  radikal efter att ha arbetat i ett av Oslos fattigaste områden, han var fredsvän och redan på 1950 och 60-talet reste han till Sovjet och Kina. Han levde mellan 1894 och 1975 och måste ha varit en nagel i ögat för många, både politiskt konservativa och kyrkokonservativa. Dessutom var han involverad i Oxfordrörelsen på 1930-talet men hade inget till övers för den när den "övertogs" av  MRA 1938.

På tal om MRA (Moral Re-Armament) så fick jag höra en rolig historia av en studiekamrat i Stockholm. Släkten hade haft en skräcktant, hon var ensamstående, mycket rik och tillhörde MRA. Hon terroriserade släkten med sina krav på absolut renhet, sanning, osjälviskhet och kärlek till
medmänniskorna. Släktens ungdomar blev inkallade till förhör - tänkte de orena tankar? Tanten var så rik att ingen varken ville eller vågade stöta sig med henne och hon höll ständigt på och orerade om allt som hade med MRA:s högtstående principer att göra och hur viktigt det var att vara absolut hederlig.

Så dog tanten någon gång på 1960-talet och i hennes stora våning fanns ett stort, magnifikt barockskåp. Man kunde inte hitta nyckeln till skåpet och låssmed tillkallades. Denne gick bet på uppdraget men rekommenderade en dansk kollega, expert på riktigt gamla lås. Dansken lyckades inte heller, men hade en kontakt nere i Bayern som kom med flyg och lyckades öppna skåpet. Vad fann man där? Jo, tanten hade rest en hel del och samlat på sig bestick, handdukar, askfat, linneservetter o s v från de femstjärniga hotell som hon brukade bo på. Skåpet var proppfullt med stöldgods, bl a en stilig uppsättning kristallskålar med lock och vaser, graverade med Dolder Hotel Zürich och en cigarettask och tändare i silver med emblemet från något riktigt fint hotell i Paris. Sen fanns det förstås tvålar och annat smått och gott i det fullproppade skåpet. Släktingarna fick sig ett gott skratt och innehålet fördelades bland dem.

Och nu är det dags för mig att åka ner till Geilo och handla lite mat, jag har varken bröd, mjölk eller juice.

Regn och åska.

Längre bort i väster är det regn, massor av regn och åska. Vi har hört en del åskmuller här också, men det har varit på avstånd. Det har regnat av och till hela dagen och det är inte enbart idag det har regnat - alltså. Och det är inte enbart idag det kommer att regna. Men det blir en och annan solglimt mellan skurarna också. Det är i alla fall ganska milt väder.

Rickard var mycket entusiastisk för kongressen, jag var lite mindre entusiastisk då utsändningen på nätet inte fungerade särskilt bra. Dessutom snuvade de oss på det mötet som jag hade mest förväntningar på, Vekkelsetoner i natten. Nu är Rickard kvar i Oslo, han skall vara semestervikarie på något sjukhus där i tre, eventuellt fyra veckor. Regula har anmält att hon gärna tar en tur till Geilo om vädret är skapligt. vi avvaktar väl några dagaroch ser hur det blir.

Nu är snart alla mina nya böcker lästa. Jag trodde att jag hade med mig lektyr för hela sommaren från London... Men nu skall jag sätta igång med ett privat skrivprojekt. Jag har en del stolpar nedskrivna i en anteckningsbok. Men vad det handlar om, det får vara hemligt tills vidare.

Det verkar som om åskan kommer närmare. Jag har sett några blixtar och hört lite muller, men det har nog varit ganska långt bort. Det finns några riktigt mörka moln borta i väster.

"När i dalen skuggor råda är det sol på bergets topp"

Idag skiner solen och det är rätt varmt ute. Ja, +15 vilket väl inte är så imponerande men det har varit kyligt och regnigt nästan varenda dag sen jag kom hit till Geilo. Nu är det väl inte så dramatiskt, jag är van vid att juni är en kall månad och att värmen kommer i juli och varar tills i slutet av augusti. Om det nu blir någon värme vill säja...

Det är i alla fall skönt att vara här, ta det lugnt och läsa böcker och gå på tur när det är uppehåll. Och så ser jag på maratonsändningen från Hurtigruten. Just nu är de i Honningsvåg där det blev ett långt stopp eftersom många av passagerarna var på tur till Nordkapp och detta samtidigt med att ett stort schabrak till kryssningsfartyg samtidigt fanns i Honningsvåg och deras passagerare skulle förstås också resa dit. Det var tjock dimma på Nordkapp så dom såg inget... Det blev visst busskö på vägen tillbaka. Det är helt fantastiskt hur man ställer upp, oavsett tid på dygnet, när båten kommer till de olika hamnarna. Jag får nog ta mig i kragen och göra den där turen. Helst vill jag ju resa Bergen - Kirkenes tur och retur så att man hinner se ALLT. Rickard har rest den i båda riktningarna, men inte vid samma ttillfälle och han var rätt entusiastisk. Jag skall inte åka på utflykt till Nordkapp om jag skulle resa med Hurtigruten. Det är Norges absolut värsta och sämsta turistfälla.

Rickard reser till Oslo på torsdag, det är kongress. Jag var med förrra året, det får räcka. Och så sänds hela kongressen (nja, det får vi väl ta med en nypa salt) på nätet så jag kan ändå se det som jag är mest intresserad av. Jag har informerat D&P om detta. Det är "vekkelsetoner i natten" som jag hoppas att de kommer att se. Vi - d v s D&P, Regula och jag är entusiastiska anhängare av traditionella sånger. Kolla rubriken!

Det var väl allt för idag.

Söndag den 12 juni.

Nu är jag ”hemma” i Geilo. Vi stannade i London tills i torsdags, körde upp till Harwich på eftermiddagen och tog färjan som var framme i Esbjerg vid lunchtid på fredag. Det var lugnt på sjön. Vi körde sedan norrut längs Jyllands västkust, vädret var fint och vi körde in i några små städer

och byar och vi var ute vid havet och så gick eftermiddagen och plötsligt insåg vi att det var dags att leta reda på något ställe där vi kunde övernatta. Vi stannade till på en bensinstation och frågade och då rekommenderade de oss att köra in till Lökken, där vi hittade ett hotell som inte var direkt överfullt – det är ju rätt tidigt på säsongen.


 Efter en tidig frukost så ville Rickard att vi skulle ta en liten avstickare till Mårup kirke, eller rättare sagt det som är kvar av den. Kyrkan har stått på rasbranten vid en mycket hög sandklitt och och har nu plockats ner successivt för att förhindra att den rasade ner i havet. Stora delar av kyrkogården har också rasat ner och nere vid havet letar myndigheterna reda på benrester och sen placeras de i en gemensam grav på en annan kyrkogård. Erosionen går så fort att man räknar med att hela platsen där kyrkan stått, kommer att ha rasat ner om något år. Det är lite läskigt att gå däruppe på klitten, det finns sprickor i markytan här och var. Vi hann att handla lite mat innan färjan gick från Hirtshals kvart i ett och sen kom vi till Larvik halv fem igår.


 Det tog oss nästan fyra timmar till Uvdal. Vi visste inte hur det skulle se ut på vägen hit, dansk TV hade bilder på ras och bortspolade vägar men vi uppfattade inte exakt vilka områden som var påverkade. Det syntes här och var att det hade regnat mycket, och på ett par ställen hade man satt ut varningstejp vid vägkanten, men vi avverkade sträckan Larvik - Uvdal på knappt fyra timmar, vilket väl är ganska normalt. Sen gjorde jag en sista kraftansträngning och körde hit. Rickards bil har stått i mitt garage, han räknar med att kunna lifta hit med en granne i morgon och bunkra upp på Coop.

Här var allt i ordning, Rickard hade sett till hytta innan han reste iväg. Det var förstås kallt inne, men jag satte upp värmen på max och använde den lilla värmefläkten i gången utanför sovrummet. Sen vaknade jag halv fyra av att det var väldigt, väldigt varmt... Men det var inte svårt att somna om.

Det har varit ett ras mellan Gol och Ål och ett ras i närheten av Nesbyen och ett borta i Eidfjord, men här ser det lugnt ut. Det har nog regnat en hel del den senaste tiden, jag tycker att det är ganska tomt i grannskapet. De närmaste 2-3 dagarna skall det bli fint väder, sen kommer det mera regn. Som tur är köpte jag en kasse med böcker i London.

På tal om London, så tillbringade jag faktiskt en hel vecka där. Jag hann med ett besök i Saffron Walden hos Margaret och Kevin. Deras företag växer så det knakar, nu har de anställt två nyutbildade möbelsnickare, en kommer från Litauen och den andre från Danmark. Båda är intresserade av att lära mer om det inom yrket som mer handlar om konsthantverk. De gör ingen reklam för företaget, det verkar som om de som har något slott eller herresäte att renovera känner till deras existens.

Nu börjar redan OS-febern att märkas i London. Jag körde förbi området där de flesta arenorna håller på att byggas och sen kom jag på att jag kanske skall vara i London under OS. Nej, jag skall inte köpa svindyra ´biljetter och stå i ändlösa köer för att komma till arenan, komma in och komma hem. Jag skall bara vara där och uppleva vad som händer när massor av människor från hela världen kommer till London. Tävlingarna ser man bättre på TV...

Just nu är det sol och måttlig vind, +14. Jag skall sätta mig ute i lä och börja läsa i någon av mina nyinköpta böcker. Sen får jag köra ner till Geilo för att äta middag.

.

London torsdag förmiddag.

Det känns riktigt bra att vara i London - för en gångs skull . Vi hade en jättefin resa och enorm tur med vädret, sällskapet var perfekt och allting fungerade utan problem. Och så plötsligt sitter jag här, ensam och allena och tycker att allt är jätteskönt.

Vi har bokat plats på färjan från Harwich nästa torsdag, Rickard kände också att han ville stanna här några dagar. Jag gissar att han och Peter skall ut och spela golf. Bara han infinner sig här klockan elva på torsdag så... Det tar normalt bara 2 ½ timma till Harwich, men better safe than sorry. Dessutom hinner vi stanna till på ett trevligt ställe innan Chelmsford och äta lunch.

Det är fint väder idag och jag tror att jag skall promenera ner till Hyde Park och se när de skjuter salut på årsdagen för drottningens trontillträde. Det är inte jämnt - det var ju 1953 som hon blev regent. Nu gör jag inte det av rojalistiskt intresse, utan därför att det är rätt mycket show kring spektaklet. Sen tror jag att jag skall gå ner till National Gallery en stund. Jag har mina favoriter där i Sainsbury Wing där den äldsta konsten finns. Dessutom är det bättre luft och färre besökare där.

Tisdag 31 maj, Stockton - Braunston, 3 slussar

Ja, nu har vi avslutat vår resa, avverkat de tre sista slussarna - Calcutt locks -  och den sista helt slussfria och mycket lantliga delen av Grand Union. Vi kom hit till Braunston vid tvåtiden. Nu har vi städat båten, tömt och fyllt och tankat och skall försöka att inte skräpa ner när vi sover där i natt. Kvällen tillbringar vi på Boat House, de har ett förträffligt kök. I morgon kör vi ner mot London, lämnar av David i Basildon hos hans syster och Pierre skall fortsätta från London ner till Southampton för att hälsa på sin mamma. Rickard och jag stannar ett par dagar i London innan vi tar det stora språnget till Geilo. Rickard skall hälsa på hos Peter, och jag hoppas att jag kan ta en avstickare upp till Saffron Walden.

Lätt regn när vi vaknade, men sen försvann molnen och det blev en fin sommardag. Skall man göra någon sammanfattning av vädret under vår resa, så har vi haft en otrolig tur. Totalt hade det, enligt den avancerade väderstationen som finns på båten, under den tiden som båda båtarna var ute tillsammans kommit 1,9 mm regn. Men sen vi gav oss iväg i lördags har det kommit 7,1 mm, men det kom mest på natten och måndag förmiddag.

Måndag 30 maj Warwick - Stockton 20 slussar (tror jag att det var)

När vi vaknade så regnade det alltför mycket för att någon ville ställa sig vid rodret, det var först vid tiotiden som som det var rimligt att ta på en regnrock och ställa sig där. Pierre offrade sig. Det blev frukost idag också, men inte någon full english precis. Rostat bröd med cheddarost på, joghurt och kaffe, det fick duga. Vi handlade sedan i Leamington eftersom vi förstod att vi inte skulle hinna fram till Braunston ikväll. Det gjorde vi inte, utan nu har vi moorat i närheten av Stockton.  Det var ju tur att vi handlade mat i Leamington, annars hade vi nog fått vara hungriga, det finns inte särskilt gott om pubar på just det här avsnittet av Grand Union. Det har varit en riktigt jobbig dag. Vi hade ju många slussar igår också, men att klara av lika många idag, plus regn. Det var först vid fyratiden som regnet definitivt upphörde. Just nu är det bara +8 ute.

Söndag 29 maj Hatton locks - Warwick 21 slussar

Det blev ett heldagsprojekt att komma fram till Warwick. Många båtar i slussarna och naturligtvis en del oerfarna eller nonchalanta förare som trasslade till det., Vi startade kvart i sju efter att ha börjat dagen med kaffe och smörgås och digestivekex – förråden var på upphällningen. Lunchen bestod av baked beans och stekt ägg och till all lycka kunde jag springa iväg till en relativt välförsedd bensinstation och köpa kex och glass till eftermiddagsfika. Nu har vi moorat i Warwick och har fått tips om var det finns en servicebutik och en fish & chips. Pierre och Rickard är på väg dit nu. Vi är faktiskt riktigt hungriga och nu hoppas vi bara att de hittar servicebutiken, annars blir det kaffe och ett par digestivekex till frukost i morgon.

Alla de andra kom tillbaka lyckligt och väl, Marlene skickade ett TM vid 23-tiden lokal tid, då hade hon kommit hem och allt verkade vara i god ordning hemma hos mig. Det är faktiskt en lättnad att mitt hus  är bebott över sommaren.

Regnskurar  på natten och fram till tiotiden, sen klarnade det upp och temperaturen steg till +18.

Lördag 28 maj. Kingswood junction - Hatton Locks

Det blev kaffe, smörgås och diverse rester till frukost, vi åt alla i vår båt för att inte smutsa ner i den nystädade båten. Jo, det var en aning trångt.. Alla rester hamnade sedan hos oss. Den beställda taxibussen kom sedan och hämtade dem f v b till BHX klockan nio.

Vi väntade tills ägaren kom och hämtade den andra båten. Han var nöjd med städningen och så betalade vi honom för dieseln. Han lämnade ifrån sig båten fulltankad och sen får man betala för det som behöver fyllas på när man kommer fram.

Vi (D&P, Rickard och jag) tog oss ut på Grand Union och har kört nästan fram till Hatton locks. Vi hade tänkt oss att komma lite längre, men nu har det börjat regna och vi stannar för kvällen. Det är faktiskt första gången under vår resa som det kommer en riktig regnskur och det ser rätt mörkt ut i väster. Enligt alla prognoser så skulle det bli uppehållsväder idag... Det verkar inte finnas någon pub på rimligt avstånd, så vi får laga till en mycket improviserad middag. Vi har bestämt oss för att starta tidigt i morgon, vi har ju 21 slussar framför oss och det är naturligtvis lite mer trafik på helgerna än mitt i veckan.

Idag har det alltså tills för en halvtimma sedan varit riktigt fint väder och ganska varmt, +20 mitt på dagen.