Hemma igen

Vi lurade busvädret riktigt rejält med att åka till Balestrand. Här i Geilo har det varit massor av regn, +12 grader som varmast och rätt så blåsigt. Vi har haft några små regnskurar, men temperatur på minst +20 på dagarna.

Huset var faktiskt minst lika märkligt som jag trodde. Det är byggt med fasad av natursten och ser rätt primitivt ut när man kommer i närheten, men det är riktigt flott inuti. Det står delvis på pelare, som man kan köra in vanliga bilar under. Rickards van fick stå utanför förstås. Sen består huset av hall med trappa upp, ett stort sällskapsrum på två olika nivåer, stort kök med matplats för 8, fyra sovrum och två badrum. Dessutom en stor altan med makalös utsikt, ja det har man förstås inifrån huset också. Fönstren är lite gråtonade med något slags filter som skyddar mot solstrålning och värme och gör att huset kamoufleras extra mycket genom att reflexerna från fönstren dämpas. Det är den nuvarande ägarens far (arkitekt) som lät bygga huset på 50-talet. När det sedan blev ägarskifte på 90-talet så renoverades hela huset invändigt. Skitläckert är ordet. Jag är bara nyfiken på vad detta hus skulle kosta om det kom ut på marknaden. 20 miljoner kanske – minst.

Nu satt vi ju inte hela tiden och gosade oss i detta märkliga hus, utan vi var på ett par utflykter. En dag körde vi via Förde till Florö, en liten stad längst ute i havsbandet som man kanske skulle överleva i på sommaren men som måste vara fullkomligt urtrist vintertid utan turister.

En annan dag körde vi Gaularfjellsvägen (oj vad brant uppåt det var!) och krånglade oss fram mellan fjällsidorna till en plats som heter Fröysland där en f d kollega till Rickard har sin hytte på ett riktigt avlägset ställe. Dit kommer ingen som inte har ärende dit. Det var en gammal säter, mycket primitivt och riktigt trevligt. F d kollegan och hans fru var också riktigt trevliga. De uppskattade det primitiva livet som omväxling till ett bekvämt hus i Bergen. Vill dom duscha, så är det solvärmt vatten och vattenkanna som gäller och det blir bara en, max två gånger i veckan då vattnet måste bäras från en iskall fjällbäck. Maten lagas på vedspis men dom fuskar lite, det finns en liten gasolbrännare för morgonkaffet. Som ett avbrott i en urbaniserad tillvaro med alla mod cons måste det vara fantastiskt. Och sen var det lika brant att ta sig ner via Gaularfjellsvägen. Bitvis ettans växel, men mest tvåans. Och en suck av lättnad när vi var nere igen.

Balestrand är ett häftigt ställe, kaiser Wilhelm II brukade vara där på besök en gång i tiden och han fullkomligt vältrade sig i mer eller mindre äkta, gamla norska hjältesagor. Han har bekostat ett par fula minnesmärken i Balestrand, men värst av allt är den gigantiska Fridtjofstatyn (22 m inklusive sockeln) på Vangsnes. Fridtjof den frökne heter han egentligen, vilket lär betyda att han var modig, inte att han var gay, vilket man lätt kan tro... I Balestrand finns det rätt många vackra gamla villor i s k schweizerstil, en engelsk kyrka i vikingastil och ett stort gammal hotell, Kvikne. Och butiker som under sommaren säljer allt möjligt, hantverk och krafs till turisterna.

När vi körde till Balestrand tog vi vägen över Autland, Laerdal, färja till Mannheller och sen vidare på vägen som går längs Sognefjordens norra sida och så en färja till från Hella till Dragsvik och sen runt den lilla men dramatiska Esefjorden till Balestrand och sen en liten bit till. När vi åkte hem i förmiddags så åkte vi färja Dragsvik-Vangsnes, över Vikafjellet ner till Voss och sen färja över Hardangerfjorden mot Eidfjord och över Hardangervidda. Vi hade fint väder ända till vi kom till Halne, en fjällstation mitt på vidda, där mulnade det till och kom lite regnskvätt.

Nu skall det bli skitväder här nästa vecka, så jag har bestämt mig för att åka med Rickard till Oslo på söndag f v b London. Jag har inte varit där på ett bra tag nu, behöver nog kolla hur det står till i min lägenhet. Stämmer det verkligen att jag inte varit där sedan i december? Börjar väl lite senil.
Jag flyger från Gardermoen klockan tre, så då får Rickard köra mig dit. Man får vara lite om sig...