Jenny undrar vad jag menar med radikalt facelift. I det här fallet så var det Lotta som hade berättat om den våg av behov av yttre försköning som ett antal av hennes kvinnliga kolleger låtit sig fångas av. Jag gissar att Lotta, som själv har varit tvungen att göra ett par korrigeringar i ansiktet efter en olyckshändelse, tycker att det är tröttsamt att höra på hur man gör det enbart för att se lite mindre rynkig ut - och yngre förstås. Men tanken på ett radikalt attitydmässigt facelift på 101:an sätter min fantasi i rörelse.
Det accelererande behovet av plastikkirurgi förbryllar mig. En gång i tiden hade jag en hemlig önskan om att kunna ta bort en liten knöl på min näsa. förmodligen var den ytterst liten eftersom den inte syns idag, men om jag stryker med pekfingret över näsryggen så känns den faktiskt - lite. Jag kan förstå att den som har någon medfödd defekt eller den som i ovanligt unga år blir ovanligt rynkig vill förändra sitt utseende, men är det någon katastrof om man blir lite lik en snäll boxer när man är 60+. Enligt Rickard så minskar möjligheterna till en bra och snabb sårläkning rätt dramatiskt efter 60 och han borde ju veta.
Det var allt för idag.
måndag 28 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.