Ascona - London - Geilo

Nu är jag i Geilo efter en bra vecka i London. När planet lyfte från Heathrow vid tiotiden i söndags så regnade det, det var faktiskt lite snö i luften också. När jag kom fram hit på kvällen, så låg det gnistrande vit snö överallt och det var inte så väldigt kallt. Men när jag vaknade måndag morgon, då var det minus 20 och det var det nu på morgonen också. Sen jag kom har jag haft fullt upp med att skotta snö och att montera bort lämmarna som skyddar de mest utsatta fönstren och att få ordning på värmen, inte så enkelt, huset var nästan utkylt när jag kom och utetemperaturen skiftar mellan någon plusgrad och minus 20. Första natten sov jag med mysdress, värmedyna och två filtar. Men ingen mössa.

Jag reste alltså från Ascona till London förra söndagen och det skall ärligt säjas att jag var rätt nervös under resan. Jag skulle ju träffa Elvy, min mamma som jag inte sett sedan 1978, jag var sex år då. Vi har haft en del mailkontakt de senaste månaderna och det har fungerat väl, men nu skulle vi ju mötas ansikte mot ansikte.

Jag hade inte behövt oroa mig. Visst var vi artiga och formella till att börja med när vi åt middag, det fanns ju högst neutrala samtalsämnen att ta till. ”Hur är det att bo i Toronto, hur är det att bo i Schweiz...” Och när den utsökta maten kom på bordet kunde vi prata mat. ”Ni äter förstås italienskinspirerad mat där du bor” och ”Toronto ligger ju så nära USA, är det samma matkultur där?” Och kläder, jag kände att min blå klänning från Gudrun Sjödén inte var tillräckligt fin för restaurangen på The Berkeley (som hotellet hette) men det tyckte Elvy att jag kunde strunta i. Själv var hon riktigt elegant i en mörklila klänning och sjal med silverbroderier och skor med riktigt höga klackar. Och så pratade vi om skor och att när man är så lång som jag är, så är det nog mer praktiskt med lågklackat. Elvy är också lång, men hon hävdade att hon växt neråt några centimeter de sista åren. Och då sa jag något om att längden har jag ju från din sida, mormor var ju också lång. Men så tillade jag att annars lär jag ju vara väldigt lik min farmor till utseendet, vilket hon höll med om.

Det kändes, trots att det först var en hel del kallprat och artighetsfraser, att vi ändå nådde fram till varandra och sen var det inte så svårt att komma in på väsentligheter under de kommande dagarna. Mormor blev nog det som mest påtagligt knöt oss samman. Jag fick berätta för Elvy om hur jag varit hos henne på skolloven, hur banden mellan oss blev allt starkare när jag växte upp och hur hennes starka och levande tro verkligen har berikat mitt liv. Vardagen där i Hälsingland, kapellet, mormors vänner som Elvy mindes några av, sånt gjorde att vi förstod att vi faktiskt hade en del andra gemensamma referensramar.

The Berkeley ligger inom bekvämt gångavstånd från både Harvey Nichols och Harrods. Jag var ju lite generad över min klänning (förlåt Gudrun!) och när vi var ute på shopping så berättade Elvy att hon en gång varit på shoppingrond tillsammans med en väninna som skulle handla åt sin dotter. Då insåg Elvy att dottern och jag borde vara jämngamla och då sved det till, hon kunde ju också haft någon att köpa kläder till. Elvy sa att nu tänkte hon faktiskt kompensera både sig och mig och så shoppade hon loss till mig på Harvey Nichols! Nu har jag bland annat en riktigt fin aprikosfärgad klänning, värdig restaurangen på ett femstjärnigt hotell. Det kan verka banalt, men sånt förde oss också närmare varandra.

Det var med ett visst vemod vi skiljdes åt, men jag har lovat att komma till Toronto och Elvy har planer på att resa till Sverige i sommar. Då vill hon att vi två tillsammans ”gör” Hälsingland. Elvy vill se byn där hon växte upp och sitt barndomshem och så vill hon tillbringa några dagar i Uppsala, där hon en gång i tiden läste in sin fil mag. Jag ser fram emot det, både att få komma till Kanada och till Hälsingland. Men nu tänker jag tillbringa 3-4 veckor på Geilo, Håkan och Cilla kommer hit på torsdag och då blir det förhoppningsvis väder för skidåkning.

Och när jag känner efter, så har en viktig pusselbit fallit på plats.