There is no place like home.

Huset stod kvar (fattas bara annat) och nötterna satt kvar på valnötsträdet men det var nästan avlövat. Det har varit riktigt busväder flera perioder i augusti och september. Vid ett par tillfällen har det varit stormvindar över sjön, vilket är rätt ovanligt. Lotta och Dwight har bott här under två perioder i sommar så huset var välstädat och Yves har varit här och sett till huset och sopat entrésidan så huset har inte sett obebott ut. Summa summarum: jag kände mig välkommen hem.

Onsdag kväll ringde Marlene och berättade att hon blivit antagen till en distansutbildning i ekonomi på ett relativt nytt universitet i Genève som jobbar med nya undervisningsformer. Marlene läste företagsekonomi i två år men tröttnade och började jobba som flygvärdinna. Hon tröttnade på det efter några år och så hamnade hon på resebyrån. Men nu är det dags att gå vidare. Fördelen med den här distansutbildningen är tydligen, förutom att hon får ta del av föreläsningar och kan kommunicera med fakulteten via internet, också att hon snabbt kan ta sig igenom det hon läst tidigare och tenta av det och sen fortsätta för att få sitt ”dipl.” som är så betydelsefullt här.

För ett par år sedan så var jag rätt trött på mitt jobb. Jag funderade på olika sätt att gå vidare men hur det nu var så dök det upp lite roligare uppdrag och här sitter jag nu... Förslaget om att jag skulle jobba någon månad då och då i Stockholm kanske inte är så dumt. Det som oroar mig mest, det är om det verkligen går att arbetspendla mellan Uppsala och Stockholm. I teorin fungerar det nog, men i praktiken? Det går massor av tåg, men kommer dom fram?

Marlene, Regula, Diana, Yves och David är hemma och Pierre kommer om ett par veckor, beroende på vädret i Troms och Finnmark. För att nu fortsätta med positionslistan så är Lisa och Robbie i London, de skall se till att Katie och Alexandra, (i all synnerhet den senare) kommer igång med studierna där. Lotta och Dwight är i Australien på något slags konferens och Rickard är på Geilo. Han stannar där tills Pierre är klar, och så kör de hit tillsammans. Så nu vet ni det.

I torsdags kväll kom Marlene, Regula och David hit. De hade med sig bilder från kanalresan. Fick anstränga mig för att inte verka alltför avundsjuk. Vart kommer nästa års resa att gå? David hade med sig en nyinköpt karta över kanalsystemen där körtiderna inklusive slussning vid normala förhållanden fanns angivna. Nu händer det ju saker hela tiden, inte minst när det köar upp i slusstrapporna, men det kan nog vara en bra hjälp för planeringen. Vi har fått löfte om att använda båten två veckor i september.

I går kväll samlades vi över en ett par piodadella på Osteria Vacchini. Diana och Yves, Julia, Leo och Stephan var också med. Det otvungna sättet att samlas ”på lokal” är något som jag saknar i Sverige. Man kan ju gå på krogen och ”umgås” men det är inte alls samma sak. Det är mer civiliserat och otvunget här. Det finns förstås de som går till ”vår” osteria för att ragga, men det är ljusår från ”krogkulturen” i Sverige. Rättelse: krog-okulturen.

Nu har jag en hel långpanna med Jansson i ugnen. Det luktar gott i hela huset. Jag fick order att ta med ett större parti ansjovis från Sverige. Hela gänget är på ingående. Jansson och ett glas kall öl blir lördagens festmåltid.

Vädret är inget vidare, +18, molnigt och lite regn av och till. Det lär bli betydligt mer av den varan i kväll och i morgon. Men sen ser det bättre ut.