Nu var det klart!

 Idag har jag köpt en Hyundai Santa Fe My15. Hade jag velat bestämma allt själv, så hade jag fått vänta i minst två månader, nu tog jag en bil som fanns i lager någonstans. Den är ”titanium grey” på utsidan, det är mörkgrå metallic och så är det ljusare grå skinnklädsel och när det gäller utrustning så är den försedd med så mycket tekniska prylar att det förmodligen behövs en ingenjörsutbildning för att kunna utnyttja allting. Jag kommer att få den i slutet av nästa vecka. Bilen, inte ingenjörsutbildningen.

Det kanske är lite fegt och fantasilöst att köpa ytterligare en Santa Fe men den jag haft i tolv år har fungerat bra, så varför ändra på ett vinnande koncept? Nu får jag mörkgrå metallic istället för helsvart, grå skinnklädsel istället för gråsvart textil och så har den det som är allra mest nödvändigt, och som min gamla trotjänare också har, fyrhjulsdrift.

Om jag nu får backa tillbaka till lördag så kom Pierres syster Yvette på besök. Jag har bara träffat henne som hastigast tidigare, nu fick jag lära känna henne lite bättre. Hon är sjuksköterska, men sysslar mer med undervisning än med patienter och är aktiv inom Labour. Vi talade mycket om det kommande valet i England. Det ligger i luften att det kan bli stora förändringar, men HUR, det beror på vem vinner. En sak är säker, det kommer inte att bli mer samarbete inom EU och definitivt inte öppnare gränser. Vad som sen på lite sikt händer med alla EU-medborgare som jobbar i England, det vet vi förstås inte men sannolikt kommer EU-medborgarna att delas in i olika kategorier efter vilket land de kommer från. Somliga är välkomna och andra bör resa hem. Nationalism och populism kommer att skörda en storseger. Det kan man förutse. Vi kommer inte att känna igen Europa om ett decennium om de här tendenserna håller i sig.

Och mitt i all denna nationella självgodhet dör massor av människor ute på Medelhavet medan människosmugglarna håvar in miljoner. Marlene hade träffat en av sina f d kolleger på resebyrån idag. Hon hade berättat att folk söker alternativ till turistorterna runt Medelhavet, man vill inte riskera att få semestern förstörd av att det flyter iland lik på badstränderna.

Igår samlades vi uppe hos D&P, det kändes så skönt att vi alla var hemma igen. Och det är så roligt att Jennifer och Nigel vill vara med. Tänk, för några år sedan så var det D&P, Marlene och jag. Sen kom Regula, sen flyttade Diana och Yves tillbaka hit och nu är vi nio. David säjer att han har satt upp tolv som ett mål. Tänk, jag tror att det är möjligt - en liten husförsamling med tolv lärjungar. Utposten i Ascona. Kommer Julia, Stephan och Leo är vi tolv, men som man sade på pionjärtiden; Vi skall inte fiska i andras sumpar.