Måne och stjärnor

Så var det vardag igen! Faktiskt. Vi har haft en riktigt festlig weekend. Först fredagens samling i uthuset; smörgåstårta och cider och därefter kaffe och små bakelser med lingongrädde som Marita gjort, mycket sång och spel och som mormor brukade säja ”god andlig gemenskap”.

I lördags fick vi besök av två av våra nyfunna släktingar, det var Mats som Elvy träffade i Bollnäs för en tid sedan och hans syster Camilla. Två sysslingar, det är bingo!

Igår var vi förstås först på gudstjänsten och på eftermiddagen så var vi på stugmöte i Voxna. Det är den generationen som varit med på stugmöten som har tagit upp traditionen, man har det en gång i månaden och det är ett helt privat initiativ av några ”seniorer”. Jag minns stugmötena som jag fick följa med mormor till. Jag var alltid yngst och blev väl omhändertagen, inte minst när det gällde kakorna som serverades till kaffet. Jag fick förstås saft. En gång, och det har jag nog skrivit om tidigare, så skulle Carl Öst komma till stugmötet. Då fick man skaffa en större lokal, annars hölls de alltid i hemmen. Vi satt i dubbla rader och han hämtade fram mig och jag fick sjunga tillsammans med honom. ”Sjung halleluja, det blir bättre och bättre dag för dag. Synes vägen stundom lång, så stäm upp en jubelsång, sjung ja sjung halleluja.” Så stolt jag var. Och han sa att jag hade en fin sångröst. När vår nya körledare på kåren, många är senare, gallrade ut dem som inte dög - enligt hans åsikt - var jag en av dem. Då tänkte jag; ”jag har minsann sjungit tillsammans med Carl Öst och han sa att jag hade en fin sångröst. Så jag skiter i dig, du är bara en uppblåst viktigpetter.”

I natt var vi ute och såg på den röda månen. Vi kanske inte räknade stjärnorna, men det var stjärnklart också och Elvy citerade ”gör såsom Abraham gjorde, blicka mot himlen opp...” Det var stjärnklart och ganska kyligt men inte frost. Jag minns när vi reste på South Oxford Canal och Rickard en stjärnklar kväll, när vi var långt bort från störande artificiellt ljus, låg på båtens tak och såg på stjärnorna och sjöng Löftene kan ikke svikte. Det blev en magisk stund.

Elvy undrade om det inte stod någonstans i Bibeln att månen skall bli till blod och då gick vi in, halv fem på morgonen, tog fram mormors bibel och läste från profeten Joel:

”Och jag skall låta tecken synas på himmelen och på jorden: blod och eld och rökstoder. Solen skall vändas i mörker och månen i blod förrän Herrens dag kommer, den stora och fruktansvärda. Men det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn han skall varda frälst. Ty på Sions berg och i Jerusalem skall finnas en räddad skara, såsom Herren har sagt; och till de undsluppna skola höra de som Herren kallar.”

(Nej, så bibelsprängd är jag inte att jag blixtsnabbt kunde komma på var detta stod. Vi googlade...)

Idag är det en riktigt fin höstdag, lite kylig men det finns fortfarande kantareller! Maj plockar trattkantareller, det lär finnas sådana i överflöd men jag kan inte hitta några. Och det räcker så gott med de gula kantarellerna. Det ser ut att bli fint höstväder hela veckan, jag stannar gärna här några dagar till. I morgon skall jag ringa Erik, han var ledig idag för att återhämta sig lite från bokmässan. Nu vill jag gärna ha besked om när han kan förse mig med lite jobb igen.