Är hemma
mitt hus i Ascona, hytta på Kikut eller är det här i Hälsingland? Just nu är
det nog det sistnämnda. Jag fylldes av en sådan värme och en känsla av lugn när
vi körde av från landsvägen och in på uppfartsvägen.
Nu är jag
här och det kommer jag högst sannolikt att vara i några månader. En skyddad
miljö där man iakttar ordentliga försiktighetsregler för att undvika smitta, en
liten värld i världen. Just nu är det min och Elvys värld. Någon enstaka av hennes
vänner kommer på besök, kaffet intas med minst sagt föreskrivet avstånd i det
stora uterummet/växthuset. Alla glada samlingar i uthuset är inställda tills
vidare. Blir det riktigt stjärnklart så kanske det kan bli ett besök borta hos
Janne. Munskydd är förstås obligatoriskt.
Det är en märklig
tid vi lever i, men jag anpassar mig och saknar definitivt inte sysselsättning.
Dessutom har vi ett vidsträckt nät av promenadvägar. I
morgon skall Elvy baka. Vi köpte en hel del ingredienser i Gävle, det skall bli
spännande att se vad hon tänker göra med dem. Jag hjälper förstås till. Hjälper
alltså.
Jag har
talat med Lotta idag, alla mina vänner i Ascona med omnejd är fortfarande
friska trots att smittan verkar sprida sig snabbt. På Geilo finns det en del
som insjuknat, men inget oroväckande. Där behöver man inte trängas och i matbutikerna
har man förstås munskydd och så var det visst något på gång med maximalt antal
kunder inne i butikerna.
Det är helsvart
ute och det verkar som om det kommer lite nederbörd. Fyra plusgrader. Nu tar
jag på mig pannlampan och går över till Elvy. Det är Dobidoo på tv, ett riktigt
fånigt men underhållande musikprogram. Sen får vi se om Skavlan har något
intressant att bjuda på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.