En månad sedan sist.

 

När jag måste ägna mig åt att skriva, så är det svårt att få tid/ork/lust att skriva här. Livet går sin lugna lunk, våren har blivit till sommar och jag tänker inte resa hem till Ascona i brådrasket.

Där är det minst sagt bångstyrigt väder, idag kommer det att bli +30 och då kan det dyka upp häftiga åskväder från ingenstans. Mitt hus står inte tomt, Jen och Nigel har släktbesök från USA och halva släkten är inhysta hos mig. Släkten skall stanna över sommaren men kommer förstås att resa lite hit och dit i Europa under tiden.

Jag måste vara helt klar med skrivandet till senast sista september. Sedan vidtar jobbet för min redaktör och planerad utgivning är nästa höst. Det är så det fungerar med ”litterärt arbete”. Det är planerat för utgivning av sju böcker av ungefär samma typ, vilket förmodligen gör att intresset blir större. Berättelserna kommer från helt olika delar av Sverige. Dessutom har jag blivit intervjuad i radio. ”Hon sökte i sin familjs förflutna och fann så mycket mer av bygdens historia, att nu blir det två böcker. En med det lilla perspektivet och en med det större.” Så presenterades jag men sedan kom det förstås en hel del om att jag är bosatt i Schweiz men att jag måste vara i Hälsingland för att bitarna skall falla på plats. Reportern sade så.

David och Pierre kommer hit om ett par veckor. De planerar för en vandring i Padjelanta. Lotta och Dwight är i USA. Det skulle bli släktkalas, allt som blivit inställt och uppskjutet under pandemin plus någon som skulle avlägga en akademisk examen. Men sedan blir det Västergötland och förhoppningsvis en tur hit också,

Själv sitter jag stand by, jobbar och tar tacksamt emot all förströelse som bjuds av Elvy och hennes vänner. Svensk politik är inte underhållande men jag måste följa med där också och så är det allt elände i Ukraina. ”Putin den lille anstränger sig för att nå upp till Peter den stores nivå” sade en rysslandsreporter i radio.” Han kommer inte att lyckas.”