Mera generaler!

Lotta kollar min blogg ibland och idag fick jag ett mail från henne, där hon kunde berätta mer om Joan Kroc och hennes kontakter med TSA. Det var inte enbart Linda Bond som tillhörde bekantskapskretsen, pensionerade generalen Rader med fru, John och Gisele Gowans och ytterligare ett amerikanskt kommedörspar, Edwards fanns med där och ett antal andra officerare. När Joan Kroc hade fått besked om den hjärntumör som också ledde till hennes död, så blev TSA och i all synnerhet Linda Bond och Raders ett stöd för henne.

Hon stödde ett stort antal olika större och mindre organisationer som ägnade sig åt socialt arbete, men hennes största intressen var två universitet, Ronald McDonaldhusen och inte minst TSA. 1998 donerade hon 90 millioner dollar till ett Kroc center i San Diego där man har socialt arbete, fritidsverksamheter och undervisning. Hon belönades också med Order of Distinguished Auxiliary service, den finaste utmärkelsen som en icke-salvationist kan få. Det var 1,5 miljarder dollar som hon lämnade till TSA i sitt testamente och pengarna skulle huvudsakligen gå till att upprätta nya Kroc center. När alla formaliteter kring arvet var avklarade hade summan växt till 1,8 miljarder. Det finns nu 11 center som är igång, ytterligare 15 planeras starta under 2011.

Nu är inte jag någon McDonaldsfantast, jag tycker att deras hamburgare smakar skosula, men 1,8 miljarder dollar - inte illa.

Och solen skiner, det är uppåt +20 mitt på dagen och jag försöker att koncentrera mig på mitt nya uppdrag vilket inte är helt lätt.

Det här blir väldigt intressant!

Dwight och Lotta är så diskreta och kollegiala så de har inte berättat "the true story" om den nya generalen. Men Pierre har fått reda på, genom sin bror, vad som hänt och det var ju intressant. Jag har inga moraliska betänkligheter om att sprida detta till en trängre vänkrets!

Linda Bond var alltså tidigare TC i USA west. Då blev hon bekant med Joan Croc, änka efter grundaren av McDonaldsimperiet. När mrs Croc dog, så testamenterade hon en otroligt stor summa pengar till TSA, men även tre millioner dollar och en våning som var värd ungefär en million till Linda Bond. Sånt väcker naturligtvis både undringar och avundsjuka bland kollegerna som ansåg att det var på grund av sin ställning som hon hade fått det här arvet, och som en följd av detta skulle arvet tillfalla TSA. Linda Bond vägrade, pressades hårt och avgick. Många av hennes "kommendörskolleger" ansåg att hon blivit ojuste behandlad och hon blev sedan återinsatt som officer, först en period på IHQ, nu senast som TC i Australia East. Det finns de som raljerar över detta och säjer att hon blivit placerad i en "straffkoloni" vilket, historiskt sett kan ha en viss riktighet.

Sen påstås det att hon har haft en "flickvän" som följt med henne till de olika förordnanden som hon haft, men detta avvisas som elakt förtal. Det är väl knepigt att framgångsrika ogifta kvinnor ofta beskylls för att vara lesbiska!

(Jag har aldrig hört det säjas om mig, men om någon snackar bakom ryggen på mig, så är jag tacksam för information. Å andra sidan är jag ju inte särskilt framgångsrik... Och personer med livlig fantasi brukar ju koppla ihop mig med Rickard...  Nog är det ett tecken på att vi lever i en makalöst sexfixerad tid när vänskapliga relationer hela tiden måste förvrängas till att det är en sexuell relation! )

Sen skall det ha ställts ultimatum från ett antal deltagare i High Council att hon måste behålla nuvarande stabschefen Barry Swanson, det var en förutsättning om de skulle rösta på henne. Mer politics än prayer i det generalsvalet alltså.

Men jag tror fortfarande att hon blir en bra general! Pierres mamma var mycket nöjd med valet och är hon nöjd, så litar jag på hennes omdöme.

För övrigt njuter vi av vårvärmen + 20 idag. Nästa vecka skall det bli kallt igen, t o m snö.

DET ÄR VÅR!!!

Jag kom till Ascona vid halv sex igår och termometern som finns på stationen visade på hela tio plusgrader. Idag skiner solen och just nu är det +14. I morgon kan det bli upp mot +20... Men nätterna är fortfarande kalla, även om det inte är minusgrader. Ett par av buskarna på husets solsida börjar slå ut, forsythian blommar och krokusen har nog sett sina bästa dagar.

Regula kom och hämtade mig vid tåget igår, hon kommer att bo kvar här en vecka till, sen åker hon till Biel och övervakar lastningen av flyttsakerna som då skall komma hit tisdagen den 15. Vi skall gå upp och kolla hur det ser ut hemma hos henne om en stund, det är lite målningsarbeten kvar och så ett golv som skall läggas.

Jag fick lite intressant skvaller om generalsvalet av Regula, hon har ju en släkting som befinner sig inne i maktens boningar. En kommendör som heter Robert Street var egentligen det bästa valet p g a personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet, men han har en alltför liberal inställning när det gäller s k LGTB-personer och han har även lett något slags välsignelseakter för samkönade par. Man tror att den nya generalen har en förhållandevis liberal inställning också. Lotta hade nämnt något om detta till Lisa efter att valet var klart. Hon hade vid något tillfälle när hon var TC i USA west uttalat sig om att man kan inte fördöma och exkludera någon när man inte vet grundorsaken till varför man har en avvikande sexuell läggning. Det var ett försiktigt uttalande, men ändå modigt eftersom det finns så många konservativa fundamentalister.  Det skall bli spännande att höra om D&P har hört något mer om detta. Sen finns det de som gissar att hon kommer att antingen välja en stabschef från Asien eller Afrika eller också blir det Robert Street. Både han och den nya generalen är "new army" som Lotta hade uttryckt det. Bra uttryck faktiskt.

Ikväll kommer Marlene och D&P hit. Regula står för köket. DEt är bara lite mer än en månad sedan vi sågs senast, men jag har saknat dem.

Girl power!

Ja, så blev det en kvinnlig general, visserligen en canadensisk ogift dam som är 60+, men hellre det än en vit man i samma ålder med  engelsk eller nordamerikansk bakgrund. Det där med ogift dam kräver sin förklaring; numera har ju officersfruarna sin egen rang och teoretiskt sett skulle en gift manlig kommendör få behålla sin rang medan hans fru skulle kunna bli general. Nu undrar jag förstås om hon kommer att behålla sin stabschef eller välja någon från de kroniskt underrepresenterade territorierna i Afrika, Asien eller Sydamerika.

Lisa hade kontaktat Lotta och frågat vad hon ansåg om valet och Lotta hade sagt nja. Men det var i hennes ögon ett mycket bättre val än merparten av de manliga kandidaterna och mycket bättre än den andra kvinnliga kandidaten. Och så har dom fått en kvinnlig TC i Sverige. Notera rubriken Girl power!

Annars? Jag har plockat ihop mina saker, städat och informerat receptionen om att jag kommer att ha en gäst i lägenheten. Jag har irrat omkring på stan utan att köpa något och på torsdag reser jag till Ascona. Jag får väl ta en tur på stan i morgon och köpa NÅGOT så att jag inte anses som helt asocial. Det blir nog ett eller två par loafers.

Mode och High Council.

Nu befinner jag mig i ett kyligt men soligt London där det är minusgrader om nätterna och bara ett par plusgrader på dagarna. Lokalbefolkningen lider, men inte jag. Resan hit gick enligt planerna, och igår ägnade jag mig åt att gå omkring i centrala London och insupa atmosfären. Idag är jag mycket duktigare och har börjat städa och plocka undan. Jag tänker stanna här tills i slutet av nästa vecka. Ni som känner mig väl, vet att jag inte är så väldigt intresserad av kläder och mode. Men nu börjar de exponera vårens nyheter i butikerna och då får man ju väldig lust att handla lite. Puderrosa/beige (en inte-färg enligt mitt förmenande), softade men ändå rätt färgstarka pasteller och marinblått är det som jag sett mest av. Plus att loafern verkar få sin renässans. Vi som är mer än 175 cm över havet tackar för detta.

Igår passerade jag ett vadslagningskontor. "Next Salvation Army general" stod det på en av de skyltar som prydde fasaden. Jag gick in och kollade om det fanns någon uppgift på vem som dessa ogudaktiga människor som ägnar sig åt vadslagning trodde skulle bli nästa general. Enligt dem så var det John Matear, ledare för UK-territoriet. Är det inte han som håller så långrandiga predikningar? Men jag tror att hans namn kommit upp därför att man kanske känner till att han är ledare här och anser att det är en självklarhet att en britt skall vara general. När jag kom hem kollade jag IHQ:s hemsida och fick se kandidaterna. Det var en sorglig samling äldre herrar, alla utom kanske en från den engelsktalande delen av världen och så två damer som inte var nämnvärt mycket yngre och en av dem vet jag (från säker källa) att hon har lite problem med att tygla sitt temperament. Vi får se hur det går.

Snabba ryck.

Jag fick mail från Erik idag om ett rätt stort jobb som skall påbörjas vid månadsskiftet. Jag tackade förstås ja, och insåg snabbt att jag behöver resa hem till Ascona för att ha tillgång till min "riktiga" pc och mitt referensbibliotek. Jag reser till London på onsdag, lämnar Geilo med förmiddagståget och räknar med att vara framme på Heathrow halv sju på kvällen. Jag måste städa min lägenhet och packa ihop mina tillhörigheter eftersom jag hyr ut den från 15 februari. (Det här har jag väl skrivit om förut?)

Rickard kommer att se till huset och kommer förstås också att bo här när väglaget över Dagalifjell är besvärligt. Sen kommer Jenny och ett par av hennes kompisar hit en vecka i slutet av februari, men det får hon ordna med Rickard! Jag tänker stanna i Ascona (om inget oförutsett inträffar, förstås) fram till början av maj, när det är dags för nästa.... ja ni vet. Jag räknar med att ha rätt mycket att göra i minst två månader (= inkomst) och sen skall jag njuta av våren. Dessutom blir det kul att se hur det utvecklar sig med Regulas hus och inflyttning. Idag har jag inte haft tid att åka i Vestlia och det blir det inte i morgon heller - goodbye snow!

Mera kanal!

Nu är datum för vår resa bestämt, det fick bli utifrån när alla som skall med kan vara lediga. Det blir 14 - 28 maj. David har fått klart med hyra av en båt som kommer att finnas vid Kingswood junction fredagen den 13 (oj då!). David, Rickard och jag startar från Braunston den 10 eller 11 maj, så har vi tid att göra iordning båtarna och proviantera. Vi räknar med att resten av sällskapet skall vara framme i Kingswood senast vid 16-tiden på lördag, så hinner vi avverka några slussar den dagen. Sen har de beslutat att vi inte skall köra ända ner till Gloucester, utan vi gör hela Avon Ring medsols och skulle färden gå snabbare än beräknat, så kan vi ta en liten tur in till Birmingham. Det är inte helt klart om Melanie kommer med, men det löser sig hur det än blir, hyrbåten  har plats för sex personer.

Och nu skriver jag inte mer om detta!!!

Jag har varit ute och åkt i Vestlia flera dagar nu, och det känns i ben och bak. Men det går riktigt bra, inte minst därför att det inte har varit så mycket folk i backen nu i veckan, man känner sig mer fri att testa då.

Mera resplaner. (Tycker ni jag är tjatig, läs inte!)

Nu har jag kollat på internet mer om kanalresan som vi skall göra i år. 180 km, 129 slussar och 60 timmars körning - plus en extra eventuell utflykt på Severn från Tewkesbury till Gloucester . Om vi räknar med 12 dagar "till sjöss" så skulle det innebära, enbart på Avon Ring att vi kör 5 timmar/dag. Och det går ju bra, men hur blir det i slussarna? Man får ju räkna med 15 minuter i varje sluss om allt fungerar perfekt... det blir alltså närmare 33 timmar... nu närmar vi oss 8 timmar per dag. Sen skall vi ha tid för att handla mat och kolla på sevärdheter. Det blir inte mycket tid över för pubbesök för L&S... Men dom vet ju vad som gäller. Hoppas att Yves och Diana blir informerade också. Och så frågar Håkan om det finns plats för två till...

Rickard kom med ett bra förslag, om vi startar från Kingswood Junction (Lapworth) så skulle resan kunna avslutas t ex vid Kings Norton Junction, som ligger i utkanten av Birmingham, då borde vi klara av en tur på Severn till Gloucester också. Den delen av Avon Ring som de som flyger till och från Birmingham då missar, är trevlig och naturskön men vi tror nog att det kan vara intressantare att köra på den förhållandevis breda floden Severn. Sen får vi se om det är någon mera än D&P, Rickard och jag som eventuellt följer med till Braunston. En båt måste sannolikt hämtas och lämnas i Kingswood Junction.

David har kollat, båten får köra på Avon och Severn, men man måste betala en slant och få ett kvitto innan man ger sig ut där. Från Stratford till Tewkesbury går alltså resan på floden Avon som är en del av Avon Ring. Först är det Stratford Canal, sen Avon och när vi då förmodligen har gjort tur- och returresan till Gloucester, så kör vi på Worcester & Birmingham Canal till Kings Norton, där Stratford Canal börjar.

Annars går allt sin gilla gång här på Geilo. Det skall bli betydligt mildare och ingen ny snö den kommande veckan, då får jag passa på att åka skidor så mycket som möjligt. Regula bor i mitt hus i Ascona just nu, hantverkarna började snygga till i hennes hus på allvar i måndags. Så fort de är klara, så kommer hennes flyttsaker. I Ascona är det några plusgrader och solsken. Men märkligt nog längtar jag inte dit just nu. Jag hoppas att våren har börjat så smått om jag kommer till Ascona om 2-3 veckor.

Man går bakom ryggen på mig!

Nu på morgonen när jag öppnade min mail, så fick jag ett meddelande från David. De hade haft "möte" om årets kanalfärd och det var i det närmaste bestämt att det blir Avon Ring med avstickare ner på Severn. Nåja, det var av rationella skäl som de hade kommit fram till detta. Färden (eller expeditionen) skulle då genomföras ungefär så här: David, Rickard och jag hämtar båten i Braunston, kör den till någon plats dit man kan ta sig från flygplatsen i Birmingham och så kör vi Avon Ring medsols - eftersom den första etappen ner till Tewkesbury är tidskrävande p g a att den slingrar väldigt mycket och att det finns intressanta saker att se där, t ex Stratford. Sen kan vi bestämma hur långt vi hinner gå nedåt Severn innan vi sen sticker norrut på Avon Ring och lämnar av dem som skall flyga hem någonstans i trakten av Birmingham. Skulle det vara så att vi stöter på problem och sista etappen tar längre tid än beräknat - vi skall passera Tardebigge Flight med 36 slussar - så finns det goda möjligheter att snabbt ta sig upp till Birmingham och inbokat flyg. (Men vore det inte bättre att köra motsols???) Sen förväntas jag följa med till Braunston igen - vilket jag inte har något emot. Jo, jag har glömt en viktig detalj - vi blir troligen så många att vi behöver två båtar. D&P, Marlene, Yvette, Rickard och jag i en båt, Leo och Stephan,  Yves och Diana och eventuellt hennes syster Melanie i en hyrbåt . Det finns en mindre uthyrningsfirma i Kingswood, David skulle ta kontakt med dem. Kingswood ligger där Avon Ring tar av från Grand Union, så det skulle ju passa alldeles förträffligt. Nu jobbar David på det här och så får vi se vad det blir av det hela. Tidpunkten är inte 100% spikad, men det blir i slutet av maj, och kanske första veckan i juni. Tidpunkten passar mig bra, då kör jag först till London och sen upp till Braunston och efteråt krånglar Rickard och jag oss tillbaka till Geilo med bil och sen har jag den här över sommaren.

Man kan inte säja annat om David än att han är en bra organisatör!

Och här töar det. Inte så mycket, men dvärgbjörkarna börjar sticka upp ur snön. Ute på Vestlandet är det riktigt besvärligt, många vägar är stängda p g a rasrisk och en plogbil med förare saknas och befaras ha följt med ett ras ner i sjön. Rickard kom förresten inte hit förrän vid åttatiden. Som tur var, så hade hotellet försett honom med kaffe och bulle. Det var någon som hade drabbats av andningsproblem och Rickard ville inte lämna patienten innan ambulansen kom. Tillståndet var inte så allvarligt att det behövdes luftambulans, och när det inte krävs, kan man få vänta ganska länge här.

Lite av varje

Nollgradigt och disigt, de närmaste dagarna kommer det att bli några få minusgrader och solsken - OM prognoserna stämmer. Vägen är öppen över Hardangervidda, men man går ut med varningar via radio om att det bitvis kan vara mycket halt. Nere vid Sognefjorden är det flera plusgrader på många platser. Men det är fortfarande bara den 16 januari och mycket kan hända!

Jag kommer att stanna här ett par veckor till, sen tar jag vägen via London, jag har nämligen lånat ut min lägenhet från 15 februari och till 2 april. Det är en kusin till Cilla som skall vara med på en kurs i något ämne som rör internationella relationer. Detta innebär inte enbart en viss hyresinkomst, utan också att jag måste dit för att städa och röja undan mina grejor.

Jag fick mail från David här omdagen. Han meddelade att de redan har börjat planera för årets kanalfärd. Den kommer att äga rum någon gång vid månadsskiftet maj-juni och det finns tre alternativ, antingen The Great Ring vilket betyder Grand Union ner till London, Themsen till Oxford och sen Oxford Canal norrut igen. Det är en tur som man behöver 3-4 veckor för att klara av och då har D&P funderat på om man kan tänka sig att byta besättning om inte alla kan vara med hela tiden. (Och det kan de sannolikt inte.) Det andra alternativet är att båten finns någonstans längre norrut och vi tar en rundtur på 2 veckor på de nordligaste kanalerna. Alternativ tre är Avon Ring och eventuellt en tur på Severn neråt Gloucester. Det tål att tänka på - alla som varit med tidigare är intresserade av att följa med den här gången också, utom Julia som skall resa till Vancouver vid ungefär samma tid.

Och så har jag bestämt mig för att lägga ut bilden av mig som förlaget har, Erik sände över den för ett tag sedan, men jag har haft svårt att bestämma mig för om jag skulle använda den. Jag ser väldigt strikt och "skolfrökenaktig" ut på den. Men i brist på bättre så...

Rickard kom hit för en stund sen och fick ge sig iväg omgående, utan middag. Det var ett akut sjukdomsfall på ett av hotellen. Nu är jag hungrig och hoppas att han kommer snart.