fredag 24 juli 2015

Hemma igen! Acklimatisering pågår!

Planet kom iväg tjugo minuter försenat och landade i Zürich en halvtimma efter utsatt tid, men jag hann med tåget i alla fall. På tåget var det problem med ventilationen i flera av tågvagnarna så det var varmt därinne. Om man vill uttrycka det snällt. Det delades ut både vatten och annan dricka till resenärerna. Varje liten avvikelse från det ”normala” blir en stor grej för SBB, vare sig det gäller tidtabellen eller servicen. Plats för förbättringar svenska trafikverket och tågoperatörer!!!

Idag regnar det men är också riktigt varmt och jag räknar med att det blir åska senare under dagen.

Här är allt sig likt. Det har varit väldigt varmt men också häftiga regnskurar så både druvorna och kiwi på terrassen har klarat sig bra. De blå druvorna är klara att äta medan de gulgröna som vanligt behöver ha lite längre tid på sig. Marlene har tagit hand om de kiwi som mognat, de har en betydligt längre skördeperiod än druvorna, jag såg många kart där. Jag ser inte hur det blir med valnötsskörden i år, de gröna nötterna syns inte i lövverket.

Nu skall jag städa av lite här. Sen skall jag åka upp till Regula och äta lunch. I normala fall så går jag dit upp, men nu kan jag skylla på att bilen behöver rulla lite och så regnar det ju...


onsdag 22 juli 2015

Uppsala onsdag förmiddag.

Nu är vi i Uppsala och det känns som en storstad efter hälsingeskogarna. Vi fick med oss ett par liter kantareller som ett litet minne därifrån. Dragspelet fick stanna hemma. Undrar hur grannarna här skulle uppfatta det om de fick höra Sions toner på dragspel? Huset är inte lyhört men man kan höra pianospel ibland.

I går var Susanne och jag ute och åt middag. Det kanske inte blir någon flytt till Atlanta för dem, nu har de fått erbjudande från var sitt Max Planck-institut i Tyskland. Susanne är realist och menar att det är André de vill åt, men för att få honom att nappa på erbjudandet så får de erbjuda henne något också. Jobbet som de erbjuder honom har förbindelse med CERN, så han är naturligtvis mycket intresserad. Susanne hade fått två förslag, men det som verkade bäst var något som handlade om enzymer. (Efter gårdagskvällen vet jag t o m vem Max Planck var – han fick nobelpriset i fysik 1918 för sin inledande forskning kring kvantfysiken.)

Susanne berättade andra intressanta saker. På en kår i Holland har man välsignat ett homosexuellt par. I Södra territoriet i USA har man nu några samkönade par som är soldater (även om det ändå är lite halvhemligt) och en av henne namngiven officer högt, högt upp i hierarkin har välsignat flera samkönade par. Men så långt som till att viga paren har man inte gått. Men det kommer. Pierre hade träffat några på Boundless, två engelska tjejer som har för avsikt att ställa frågan om samkönade äktenskap inom FA på sin spets. I sitt sällskap hade de två tjejer från Australien som på sin hemmafront skall göra likaledes. Vågar man hoppas på att det äntligen blir en vändning? Inte minst för Davids och Pierres skull!

Jag reser hem i morgon, lämnar Arlanda 0945 och räknar med att vara i Locarno kvart över fem.


Nu skall jag strax ut och handla. Bokhandeln och Ica står överst på listan. Få se om jag hittar några vettiga nyutkomna svenska böcker. Inte deckare. Jag är så trött på deckare... Ica får bistå med några burkar ansjovis. Till Jansson alltså. Det har blivit en populär rätt bland mina vänner. Först gjorde jag den till jul ett par gånger men nu efterfrågas Jansson året runt. Jag skall också kolla några butiker som har rea. Här blir sommarplagg snart inaktuella, men inte i solskenet i Ascona. Just nu är det riktigt svettigt där med eftermiddagstemperaturer över trettio grader. 

lördag 18 juli 2015

Mera snabba ryck!


Halv åtta lade jag ut gårdagens inlägg här. Fem över åtta hörde vi en bil som stannade utanför. Det var Maj som just hade läst mitt inlägg och skyndat hit för att höra Elvy spela. Maj hade inte en aning om att Elvy kunde spela dragspel och som hon själv sade, hon hade ingen aning om att hon fortfarande kunde, förrän hon satt där med Bengt-Görans dragspel i knät och upptäckte att hennes fingrar fortfarande var bekanta med hur knapparna satt. Det blev ytterligare en timmas dragspelande på kvällen.

Samma sak hände när vi var hos Maj förförra sommaren. Hon tog fram två gitarrer och räckte över den ena till Elvy och efter en stund så hängde hon med riktigt bra – men fick sedan riktigt ont i vänsterhanden. Nu är jag inte direkt omusikalisk, har skapligt gehör och taktsinne, men jag har fått jobba en hel del med mitt pianospel. Jag provade dragspelet nu på förmiddagen och fattade inte ett dugg... Det skulle nog gå lite bättre med ett pianodragspel. Men det är inte att tänka på!

Nu känns det faktiskt riktigt trist att vi skall resa härifrån på måndag. Jag fortsätter hem på torsdag. Först hade jag tänkt att ta vägen över Geilo, men Rickard skulle få besök av vänner från Bergen nästa vecka, så då skippar jag Norge. Jag reser dit före eller efter vår kanalfärd istället. Jennifer och Nigel reser hem på måndag, nu har de gjort en rejäl djupdykning i Norges natur och kultur. Jag blir lite orolig när någon ser bilder och filmer där det bara är blå himmel och strålande sol och sen bestämmer sig – dit reser vi - men de har tydligen lyckats att undvika de värsta skurarna.


Här är det skapligt väder och i eftermiddag klockan fyra blir det ”stugmöte utomhus” i Bodåker. Dags att ta fram myggoljan!

fredag 17 juli 2015

Snabba ryck!

När vi drack vårt helsvenska elvakaffe, så frågade Elvy om jag ville följa med på en liten utflykt. Jag frågade vart, men det var hemligt tills vidare. Vi gjorde oss i ordning och först körde Elvy hem till Bengt-Göran. Han och hans fru satt på altanen och väntade på oss. Sen körde Elvy till Bollnäs och norrut. Jag fick inte veta vart vi var på väg.. Så körde vi  in på en biväg ett stycke norr om Arbrå och stannade framför ett rött hus.

Det var där som B-G hade köpt sitt dragspel och nu skulle Elvy se på ett par andra begagnade och renoverade dragspel som han hade till salu. En stund senare körde vi därifrån med ett vackert rött dragspel, Hagström Skandia heter det. ”Jag blev så sugen på att försöka spela och när Bengt-Göran berättade att han hade ett par nyrenoverade mindre dragspel till salu, så måste jag bara ha ett av dem. Och här ute stör jag ingen.”

Sen bjöd Elvy på middag på Träslottet, Hälsingetallrik med lokala delikatesser. ”Ät snabbt för Elvy vill hem och spela,” sa B-G. Nu har Elvy spelat i tre timmar och det går bättre och bättre. Förmodligen är det som när man lärt sig att cykla, det går snabbt att återfå färdigheten. Elvy fick lära sig att spela på en tramporgel som stod här i salen, sen blev det inget spelat på många år, men när hon bodde i Toronto, så tog hon upp spelandet igen, tog lektioner under några år. Hon kunde inte låta bli, det fanns ett ”grand piano” i huset. Den här repertoaren är lite annorlunda.


”Säg till när klockan är halv åtta” sa hon. Det skall jag göra nu. Hon är fem i halv åtta. Jag måste fråga om hon kan ”Jag längtar att se Jesus först av allt.” Det var mormors älsklingssång. Kan hon den inte, får B-G lära henne den.

Det hade jag ingen aning om!

Jag har ibland blivit tillfrågad om vad jag anser om svensk tv. När jag då svarar helt sanningsenligt att jag tycker svensk tv och i all synnerhet svenskproducerad tv är bra, så har jag ibland mötts av förvåning och fått förklara mig. Svensk tv är inte alltid världens roligaste, men den tar upp väsentligheter. Antalet fåniga showprogram är få, nyheter presenteras på ett korrekt sätt och en hel del andra program är direkt eller indirekt folkbildning.

När jag är i Sverige så brukar jag se på nyhetspanelen fredag morgon i ettan. Tre åsiktsriktningar skall vara representerade och programledaren gör sitt bästa för att få balans i det som sägs. Nu på morgonen tog man upp att Marita Ulvskog hade uttryckt sig olämpligt på Twitter. Nu skall jag avslöja att jag vet inte ens hur man gör för att twittra. Däremot har jag under några korta perioder följt några twittrare men snabbt tröttnat. De två av dagens tre debattörer som twittrade medgav att det främst var ett uttrycksmedel för politiker och journalister. Så dom får väl fortsätta att twittra för varandra. Och så finns det instagram och ett antal andra sätt att informera världen om vad man gör och lägga ut bilder på det dukade frukostbordet eller ungen på pottan. Och förstås Facebook, eller fejan som jag hör man säjer här. Jag hittade en gammal lista med inloggningar och lösenord för en tid sedan. Försökte få upp mitt konto, som jag inaktiverat för länge sedan men det hade tydligen försvunnit ut i cyberrymden. Kollade på Linkedin, men där kom jag inte in, trots att det kontot är aktivt. Inget att sörja över. Jag vill ha kontakt IRL med folk jag känner, även om IRL också betyder Skype, telefon eller gammal hederlig e-post.

Nu kommer gårdagens sensation. Bengt-Göran kom förbi igår kväll. Han hade varit och köpt ett begagnat, gammalt men fullt funktionsdugligt knappdragspel. Han spelar på ett pianodragspel, men tyckte att det kunde vara roligt att försöka sig på den andra varianten. Då säjer Elvy ”får jag prova” och efter några trevande försök så spelar hon O hur saligt att få vandra. Jag satt nog bara och gapade. Hade aldrig kunnat föreställa mig att Elvy kunde spela dragspel. Men sen kom jag ihåg att jag hade hört att morfar spelade dragspel men när mössen hade kalasat på bälgen hade han kastat det. Det var alltså det dragspelet som Elvy lärde sig spela på en gång i tiden. Och fingersättningen fungerade fortfarande.

O hur saligt att få vandra, hemåt vid vår faders hand.
Snart vi slutat ökenfärden och gå in i Kaanans land.

Härligt sången där skall brusa, starkt som dånet av en vattuflod.
Äran tillhör Gud och Lammet som oss vunnit med sitt blod.

onsdag 15 juli 2015

Sol ibland och däremellan regnskurar.

Skräpet i uthuset blev hämtat i fredags och i måndags fick Elvy kontakt med en man som kan det här med bevarande av gamla hus. Han kom hit igår och var förvånad över att uthuset är knuttimrat, det tyder på att det är äldre än boningshuset. Elvy berättade att hönshuset, som nu är rivet, också var knuttimrat och han skulle se om det fanns några gamla kartor som visade om det har funnits ett äldre boningshus på tomten. Han kollade uthuset och tyckte att det kunde räcka med att borsta stockarna och sen spola dem försiktigt, men då fick man se till att inget vatten blev stående på golvet. Han gillade inte idén om att ersätta dubbeldörrarna på gaveln med glasdörrar, men föreslog att man kunde sätta in en vägg med skjutdörrar av glas innanför, så kunde man ha dörrarna öppna när huset användes. Nu har Elvy fått en del att tänka på.

I söndags fick vi vara hundvakt, Maj var i Hudiksvall på barndop. Är vädret fint och myggen håller sig undan, så är det ett sant nöje att passa en snäll hund. Vi har en katt som kommer på besök ibland. Den verkar inte vara hemlös, är välfödd och har blank päls och kommer nog för att se om man kan få en godbit. Den majuar och stryker sig runt benen, äter det som serveras och lägger sig i knät en stund. Sen sticker den iväg. Favoritmaten är kallskuret.

Igår plockade vi mer kantareller och om vädret är ok så skall vi i morgon gå dit där vi plockade kantareller förra veckan och se om det kommit upp nytt. Det finns inte så mycket blåbär här, däremot lingon men de kommer att bli sena i år.

Elvy skall åka till Uppsala på måndag och då följer jag med Jag har avtalat med Susanne att vi skall träffas. De reser till Atlanta om ett par veckor för att se på sina blivande arbetsplatser. Jag har inte bestämt om jag reser direkt hem eller tar en tur till Geilo först.

. 

fredag 10 juli 2015

Projekt på gång

Nu ser det ut som om vädret kommer att bli lite bättre framöver, men man kan knappast tala om sommarvärme. Gardinerna på plats, överblivet tyg - det var mycket mönsterpassning på gardinerna i salen, det blev till två kuddar och två dukar. Köket ser riktigt hemtrevligt ut med rödrutiga gardiner och uppe i övre hallen möts man nu av ett tyg som heter ”mitt i prick” och som designades redan på 40-talet.

Idag skall vi städa i uthuset. Vi skall få hjälp med att köra bort skräpet, men där finns också några saker som man borde ta vara på; en byrå, grovt tillyxad och målad i en blågrön nyans, troligen äggoljetempera, ett klaffbord och tre helt okej pinnstolar. Elvy har sett på ”Ernst” i TV och tycker att man kan göra ett rum för sommarfester där. Det är ingen dum idé, sällskapslivet blomstrar, det har jag förstått. Golvet i uthuset är av cement och taket är helt så det är ”bara” att snygga till väggarna, som är knuttimrade. Elvy funderar på att ersätta de stora dubbeldörrarna på ena gaveln med d:o i glas. Denne ”Ernst” har tydligen lyckats sätta griller i huvudet på hela svenska folket.

En av Elvys vänner har byggt ett klassiskt utedass, men utan dass. Där finns istället en platsbyggd soffa och det kan användas som en plats för stillhet och meditation. Hans fru kallade det för ”bönedasset” men det föll inte i god jord hos byggaren.

Trots att vi gör saker hela tiden, så är det så vilsamt att vara här. Jag går på en helt annan växel, även om jag inte stressar särskilt mycket hemma i Ascona. Jag tycker ändå att jag flänger runt en hel del, trodde att det skulle bli lite lugnare när jag sålde lägenheten i London, men nu reser jag till Elvy i Sverige istället. Det är naturligtvis otroligt fantastiskt roligt att jag kan göra det, men nu börjar hytta på Geilo att kännas som ett stressmoment. Lyckligtvis så är Rickard där ganska mycket och han har gäster där också. Men ändå så känns det som lite av en plikt att vara där minst ett par månader på året.

Nu på förmiddagen reser Marlene, Melanie och Regula hem från Helsingfors. De verkar vara nöjda med vistelsen i Finland trots att det varit ett par dagar med riktigt busväder. Vädret i Norge har tydligen varit helt ok för Jennifer och Nigel, Rickard är rätt duktig på att tolka fjällväder. De har varit söderut, bl a i Setesdal och Rjukan och efter mellanlandning på Geilo skall de nu köra norrut.

Jag är lite förvånad över att inte Erik hört av sig om något expressjobb, men nu har han väl gått på semester så jag kan förmodligen och förhoppningsvis ta det lugnt ett par veckor till. Nu väntar vi bara på att Elias skall komma med sin lilla lastbil. När skräpet är borta skall vi sopa och dammsuga i uthuset. Elvy skall kontakta någon som håller på med byggnadsvård och höra hur man skall göra med väggarna i uthuset, kan man tvätta med något så att de blir lite ljusare? Att måla dem är förstås uteslutet. Mycket att tänka på...


onsdag 8 juli 2015

Regn...

Vi plockade två liter fina kantareller igår kväll. De skall bli lunch idag, jag skall göra ugnsomelett med kantarellstuvning. Det var nog tur att vi plockade dem igår, nu ser det ut att bli dagsregn både idag och i morgon.

Maj kom för en stund sedan och hon och Elvy är nu sysselsatta med att klippa till gardinerna. Jag håller mig undan. Elvy köpte gardiner förra sommaren, men hon var inte nöjd med dem, det blev för färglöst. Nu skall det bli nytt i ”salen”, köket och övre hallen.

Jag hörde nyss på radion att trafiken norrut från Uppsala står stilla på grund av ett signalfel och att problemet kommer att kvarstå ”minst under förmiddagen” som man uttryckte det. Jag begriper inte hur man kan ha ett så dåligt underhållet järnvägsnät i Sverige. Förhållandena är naturligtvis inte jämförbara med Schweiz, men det är både på gott och ont. Där är naturen mer vildsint och trycket på banorna mycket större men det tillhör undantagen att tågen inte går som planerat. Här är nätet betydligt mer utsträckt och kanske mer svårövervakat, men de banor, ledningar och kontrollsystem som berör de mest tätbefolkade områdena borde man väl ha kontroll över och underhåll på???


I går kväll hade jag kontakt med Pierre på Skype. Han är kvar i England, hade varit på många av kongressmötena och... ja, han var inte entusiastisk. Det var alldeles för pompöst och han saknade armékänslan. Sången och musiken var av hög musikalisk klass, men det var alldeles för mycket av show, ytliga framträdanden och elitprestationer. Och för lite av ”give to Jesus glory” och möjlighet till eftertanke. Det som var positivt, var att man gett utrymme för så många av ”gräsrötterna” att medverka. Pierres mamma hade varit med på flera av mötena i Millennium Dome och hon hade inte heller varit så entusiastisk, men av förståeliga skäl inte så uttalat kritisk som Pierre. Och nu, när jag skriver det här så kommer jag på att hon fyller 87 i morgon, det är förstås därför Pierre är kvar i England. Jag måste komma ihåg att ringa och gratulera världens bästa Hilda. Sån tur att jag kom på det!

Och nu skall jag ta itu med att rensa kantarellerna. Det är kärt besvär, kantareller är fantastiskt gott.

tisdag 7 juli 2015

Hälsingland tisdag kväll


Idag kan man skymta solen solen i Hälsingland, igår var det busväder och i morgon lär det bli ännu värre. Men man får sysselsätta sig inomhus. Igår kollade Elvy och jag bilderna från våra resor och kunde konstatera att vi hade fått besöka och se i stort sett samma saker. Elvy, som kan betydligt mer om svensk historia än vad jag kan, hade gärna rest till Narva. Hon fick trösta sig med besöket på ett stort slott i Lettland som bl a använts till magasin, men som nu har återuppstått i all sin forna glans. Vi hade ungefär samma upplevelse av de tre huvudstäderna, Tallinn var trevligt, Riga var mer spännande och även om det inte är så väldigt många mil mellan Riga och Vilnius, så var det två helt skilda världar.

Vi hade också samma upplevelse av maten, det var framför allt gott och vackert serverat, men det var också rejäl mat och även Elvy och Alice hade fått rödbetor i någon form nästan varje dag. Men framför allt, så var det här en otroligt ambitiös resa för den som ville lära sig mer om Baltikum.

Det uppenbaras ibland för mig att jag inte kan särskilt mycket om svensk historia. När jag var hos mormor, hände det att jag rotade i lådan där Alf-Bertils och Elvys skolböcker fanns och läste nog lite i ”Historia för realskolan” men jag saknar sammanhangen. Birger Jarl, Gustav Vasa och Karl XII, det är väl det jag känner till. Jag borde nog skaffa mig en modern historiebok och läsa på lite.

Det kanske behövs, för de andra som var med på resan tyckte att det kunde vara intressant med en resa i Sverige. Jag förklarade att sådana ”kunskapsresor” knappast finns och att avstånden i Sverige är så mycket större att man får koncentrera sig på ett begränsat område. Jag märkte att David var mycket entusiastisk för en ”gruppresa” i Sverige, har han tröttnat på att kuska runt på kanalerna? Just nu är han kvar i Finland, guidar Marlene, Melanie och Regula. De skall resa hem fredag morgon, medan David stannar en vecka till för att träffa andra experter och diskutera de sinande grundvattenreserverna.

Idag flyger Jennifer och Nigel till Norge. Rickard reste dit med bil förra veckan, han kommer sedan att stanna kvar där till slutet av september, kanske ändå längre om vädret är bra. J&N tar eftermiddagståget till Geilo och sen får de väl anpassa sig efter väder och vind, men känner jag Rickard rätt så blir det ”worst of Norway”.

I morgon kommer det att regna. Mycket. Men då skall det sys gardiner. Huset här är väl i stort sett färdiginrett nu, det är lantligt, med lite tillbakablickar på 40- och 50-talet och jag förstår att Elvy har i första hand velat återskapa känslan av sitt barndomshem, utan att göra någon kopia av det. Nu blir det alltså nya gardiner i morgon. Jag är inte till så stor hjälp i det arbetet. Maj kommer och medför symaskin och hon har förmodligen mer erfarenhet av gardinsömnad än vad Elvy har.

Jag stannar nog kvar i Sverige ett par veckor till. På hemvägen skall jag hälsa på Susanne i Uppsala. Det är tänkbart, men inte helt bestämt att de skall flytta till Atlanta. André, Susannes man forskar i något extremt abstrakt och nu kommer han inte längre inom det området i Sverige. Han kan få jobb på Georgia Tech och de har ordnat med ett jobberbjudande för Susanne på Emory. 


Jo, en sak till måste jag skriva om: MYGGOR! Vi har ett överskott av den varan här. Det finns olika sätt att skrämma bort dem men det som verkar vara mest effektivt för att man skall skydda sig själv, är att ta receptfria allergitabletter. Jag har tagit dem sedan jag kom hit och visserligen biter de, trots att man sprayar på myggmedel, men betten blir inte alls lika irriterade och irriterande. Majs hund är insmord med något som luktar tjära. Jag undrar hur en hund, med sitt känsliga luktsinne uppfattar detta? 

Vet ni vad vi skall göra nu? Trots myggorna, så skall vi kolla två svampställen. Förra veckan var det små, små gula prickar där, hoppas att de har blivit skördefärdiga idag. Eller i övermorgon. Kantareller är väldigt gott, smörstekta tillsammans med lite finhackad lök som får bada i lite grädde och sen placeras på en skiva rostat bröd. 

lördag 4 juli 2015

Helsingfors lördag


Lördag var det alltså fritt ett par timmar efter frukost. Vi gick den långa backen upp till Gediminastornet och såg på utsikten därifrån och shoppade på en utomhusmarknad. Jag köpte en kasse av grovt naturellt lin. Sen var det gemensam lunch (jättestora kroppkakor ”zeppelinare” som är nationalrätt i Litauen) och bussen avgick till flygplatsen klockan tre. När vi kom ut till flygplatsen så skulle vi resa tillbaka till Helsingfors i ett litet flygplan som tog max 42 passagerare, vi var 36 i bussen. Det såg i alla fall ut att vara nytt och fräscht och pålitligt. Det hade kommit dit på förmiddagen med en grupp från Helsingfors som skulle göra sin bussresa i andra riktningen. (Smart lösning).

Det har varit en mycket givande tur och det var precis som Elvy berättade, en otroligt välorganiserad resa, schemat var perfekt, vi hade dels en trevlig och aktiv reseledare men också mycket kunniga guider. Elvy och Alice hade fått göra en lite annan tur, de var inte i Narva men hade fått se mer i Lettland, bland annat ett stort slott som hade stått öde i många år men nu hade blivit restaurerat och möblerat.

Marlene, som har erfarenhet från resebranschen, var imponerad. Vi fick exakt det som stod i broschyren och det program som vi fick vid start, incheckning vid hotellen sköttes av reseledaren redan i bussen och hon samlade ihop nycklar eller nyckelkort och såg till att vi kom iväg så gott som på minuten. Nu är vi på hotellet i Helsingfors och vi har varit ute på stan och ätit en lättare middag, piroger och öl – Lapin kulta som betyder Lapplands guld. Tjugo i tolv, dags att sova nu.

Jag reser över till Arlanda i morgon eftermiddag, stannar i Sverige en vecka eller mer medan de andra kuskar runt i hyrbil måndag – torsdag innan de reser hem på fredag..