Det hade jag ingen aning om!

Jag har ibland blivit tillfrågad om vad jag anser om svensk tv. När jag då svarar helt sanningsenligt att jag tycker svensk tv och i all synnerhet svenskproducerad tv är bra, så har jag ibland mötts av förvåning och fått förklara mig. Svensk tv är inte alltid världens roligaste, men den tar upp väsentligheter. Antalet fåniga showprogram är få, nyheter presenteras på ett korrekt sätt och en hel del andra program är direkt eller indirekt folkbildning.

När jag är i Sverige så brukar jag se på nyhetspanelen fredag morgon i ettan. Tre åsiktsriktningar skall vara representerade och programledaren gör sitt bästa för att få balans i det som sägs. Nu på morgonen tog man upp att Marita Ulvskog hade uttryckt sig olämpligt på Twitter. Nu skall jag avslöja att jag vet inte ens hur man gör för att twittra. Däremot har jag under några korta perioder följt några twittrare men snabbt tröttnat. De två av dagens tre debattörer som twittrade medgav att det främst var ett uttrycksmedel för politiker och journalister. Så dom får väl fortsätta att twittra för varandra. Och så finns det instagram och ett antal andra sätt att informera världen om vad man gör och lägga ut bilder på det dukade frukostbordet eller ungen på pottan. Och förstås Facebook, eller fejan som jag hör man säjer här. Jag hittade en gammal lista med inloggningar och lösenord för en tid sedan. Försökte få upp mitt konto, som jag inaktiverat för länge sedan men det hade tydligen försvunnit ut i cyberrymden. Kollade på Linkedin, men där kom jag inte in, trots att det kontot är aktivt. Inget att sörja över. Jag vill ha kontakt IRL med folk jag känner, även om IRL också betyder Skype, telefon eller gammal hederlig e-post.

Nu kommer gårdagens sensation. Bengt-Göran kom förbi igår kväll. Han hade varit och köpt ett begagnat, gammalt men fullt funktionsdugligt knappdragspel. Han spelar på ett pianodragspel, men tyckte att det kunde vara roligt att försöka sig på den andra varianten. Då säjer Elvy ”får jag prova” och efter några trevande försök så spelar hon O hur saligt att få vandra. Jag satt nog bara och gapade. Hade aldrig kunnat föreställa mig att Elvy kunde spela dragspel. Men sen kom jag ihåg att jag hade hört att morfar spelade dragspel men när mössen hade kalasat på bälgen hade han kastat det. Det var alltså det dragspelet som Elvy lärde sig spela på en gång i tiden. Och fingersättningen fungerade fortfarande.

O hur saligt att få vandra, hemåt vid vår faders hand.

Snart vi slutat ökenfärden och gå in i Kaanans land.

Härligt sången där skall brusa, starkt som dånet av en vattuflod.

Äran tillhör Gud och Lammet som oss vunnit med sitt blod.