Ja, nu sitter jag här i London, har just ätit frukost och funderar på om jag skall åka in till Oxford Street och insupa atmosfären eller göra något annat. Just nu regnar det, men enligt TV-meterologen skall det bli uppehåll några timmar mitt på dagen.
När jag åkte hit så satt det en dam bredvid mig på planet som var mycket upprörd över resultatet av folkomröstningen och hon tänkte naturligtvis aldrig mer besöka Schweiz. Av utseendet att döma så kan hon ha haft sitt ursprung i mellanöstern. Jag förstod snabbt att det inte var någon idé ta upp tråden för att diskutera eller få henne att förstå vad som händer i Schweiz och vad som påverkat resultatet. Jag sade att jag var svensk och bodde tillfälligt i Schweiz(!) och då fick jag höra att svenskarna inte var ett dugg bättre än schweizarna och att muslimerna i Sverige var förföljda. Då sa jag att jag tillbringat största delen av mitt liv i England och inte kände till något om detta och så tog jag upp min bok och försökte läsa, men hon pladdrade på. Det behöver väl inte säjas att jag var tacksam när vi gick ner för landning på LCY.
Jag kan inte hjälpa att jag tycker att till viss del har muslimerna sig själva att skylla. Vissa av dem uppträder som om de sitter inne med den enda sanningen och att de har tillåtelse att göra i stort sett vad som helst. Det året som jag läste på universitetet i Stockholm och bodde i studentkorridor, så var det en irakier som bodde där. Han spelade orientalisk musik på högsta nivå så fort han kom hem, och vänliga och mindre vänliga tillsägelser från oss andra hjälpte inte. Då vände vi oss till SSSB, som inte vågade göra något, de hade redan blivit anmälda för diskriminering i något liknande ärende. Det var först när vi hotade med att gå till pressen som de talade med honom, men inte blev det någon ändring. Jag fick skaffa mig öronproppar.
Yvette, en kompis som är sjuksköterska på en kirurgavdelning, hade en kollega som kom från Libanon. Plötsligt, efter att ha varit anställd i flera år, så kommer hon iförd slöja och heltäckande klädsel, inklusive skydd för händernas ovansida och kräver att få vara klädd så i arbetet. Sjukhusets chef kunde naturligtvis inte tillåta detta, men erbjöd henne omplacering till helt andra arbetsuppgifter med bibehållen lön. Då drev hon saken till domstol och det slutade med att hon fick ett väl tilltaget engångsbelopp för att säja upp sig själv. Sen visade det sig att det var en organiserad aktion mot flera sjukhus, understödd av ett muslimskt advokatkontor i Basel.
Men nu så skall jag nog byta om och ge mig ut. Regnet har upphört - åtminstone för stunden.
onsdag 2 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.