Men nu blir det väl vår i alla fall?

Idag har jag lämnat bilen till service och på hemvägen så blev jag tilltalad av en för mig helt obekant man som (om jag nu förstod honom rätt) var helt övertygad om att vi hade arbetat samtidigt på ett hotell i Interlaken för ett antal år sedan. Jag hade faktiskt vissa problem med att både vara artig och skaka av mig honom. Raggningsförsök? Kanske.

Här skiner solen och även om det är kallt på nätterna, så börjar termometern närma sig tvåsiffrigt på dagarna. Mot slutet av veckan skall det bli minst +15 på eftermiddagarna.

Igår hade vi vår studiecirkel hos Marlene. Nu är det nästa söndag och sen skall vi ha klarat av Apg. Det blev oerhört grundligt till att börja med, men nu har vi fått accelerera rejält för att bli klara innan vi skingras åt för några veckor. Marlene skall på mutresa till Botswana (det tror jag att jag nämnde i mitt förra inlägg) David skall jobba i Zürich ett par veckor, Regula åker till Kanarieöarna med sin ex-svägerska och jag ger mig iväg till Geilo nästa vecka. Återstår bara Pierre som får förtroendet att hålla ett öga på mitt hus.

Det är ganska händelselöst här, det som mest upprör sinnena är att den eviga diskussionen om Gotthardtunneln kommit upp på bordet igen. Utvidga befintlig tunnel, bygga ett rör till för biltrafiken eller vad? Gotthard är en så viktig förbindelseled för oss norrut och Bern lyssnar inte. Läser man i vår lokala tidning CdT står det en sak, i NZZ (Zürich) en annan och i BZ (Bern) en tredje.

Nej, nu är det dag för mig att jobba några timmar. Trots att solen skiner.