Ett högst oväntat besök.

Nu på förmiddagen hände något intressant. Elvy såg att en bil stannade vid landsvägen, två personer klev ur och såg hitåt. Sen gick de sakta på vår infart och den äldre mannen, som hade en dam i sällskap pekade i olika riktningar och verkade berätta något för henne. När de kom till grinden stannade de och Elvy gick ut till dem.

De bad om ursäkt om de gjorde intrång, Elvy sa att det var helt ok, och att hon förstod att mannen kände till omgivningarna. Då berättade han att han som femåring bodde här under ett halvår när hans mamma var sjuk. Mannen såg ut att vara 75-80 år och Elvy räknade snabbt bakåt, det borde ha varit någon gång kring 1940. Nu blev det ju riktigt intressant och hon bad dem stiga in. Mannen bodde i Gävle men var på besök hos sin dotter som bor i Söderhamn och då hade de bestämt sig för att göra en tur hitåt i det fina vädret som vi hade igår. Här var det +13 men i Delsbo hade man rekordvarmt, +15,3. Nåja, vädret idag är inget att klaga på heller även om det inte är rekordvarmt.

De hade kört förbi här en gång tidigare, troligen sommaren 2012, alltså innan Elvy kom hit, men då stod det flera bilar utanför så de ville inte gå fram. Det han berättade, var att hans mamma som bodde i Gävle var ensamstående, eller som han uttryckte det ”jag var oäkting”. När hon blev sjuk skulle han egentligen komma till släktingar här i trakten, men de kunde inte ta emot honom, så av någon okänd anledning så fick han komma till morfar och mormor. Det var 1942. Han kom ihåg dem men mindes bara mormors namn, ”tant Agnes var så snäll och rolig” och så hade han haft den två år yngre Alf-Bertil som lekkamrat och han kom ihåg att Alf-Bertil kallade sig själv för Faffe. Han fick se sig om i huset och rynkade pannan när han öppnade dörren till badrummet och sa att här fanns barnkammaren – och det stämde. Vi gick runt på tomten och han kände igen sig, även om ett par av uthusen är borta nu. ”Vi hade en sandlåda här och på den grenen hängde en gunga. Och så fanns det utedass.”

Han var förstås fascinerad av att Elvy var Alf-Bertils syster och att hon nu hade köpt sitt föräldrahem och att jag bodde i huset i Ascona där han bott . ”Tänk, det känns nästan som om jag är fem år igen, köket ser ju likadant ut.” Vi satt i köket och drack kaffe och han hade en hel del att berätta.  ”Att komma hit från en mörk och trång lägenhet i Gävle med en bakgård att leka på, det var som att komma till paradiset.”

Det här besöket blev verkligen något att minnas och de är naturligtvis välkomna tillbaka. Elvy hade inget minne av att hon hade hört att de haft en liten pojke boende här, men det var ju å andra sidan ett par år innan hon föddes.

Jag har köpt flygbiljett till torsdag. Elvy kör mig till Söderhamn och sen tar jag tåget ner till Arlanda och avslutar förhoppningsvis dagen med att anlända till Biel vid åttatiden. Då har jag gott om tid att ladda för övningshelgen, de andra kommer med tåg vid fyratiden på fredag.