Det blev som
man befarat, parlamentarisk oreda efter att det preliminära valresultatet blev
klart i natt. Jag har tillbringat ett par timmar på förmiddagen med att läsa om
grundlagarna och särskilt då om regeringsformen, vilken bl a styr regeringens
arbete och i den här speciella situationen, vem som skall styra Sverige. Enligt
vad jag kan förstå, så gjorde statsministern alldeles rätt som sade att han inte
kan avgå innan det slutgiltiga valresultatet är klart, och det blir antagligen på
onsdag.
Ulf
Kristersson, som gärna vill tala om sig själv som ”den vuxne i rummet” gav ett
närmast hysteriskt intryck i sina enträgna och aggressiva uttalanden om att
statsministern omedelbart skulle kasta in handduken. Har han läst
regeringsformen? Det finns en del oklarheter och några i mitt tycke svävande
formuleringar i den – men jag är förstås inte jurist.
Nu på
förmiddagen har jag alltså ägnat mig åt regeringsformen och läst vad de olika
tidningarna skriver om valet, jag har varit inne på partiernas hemsidor och jag
har förstås också kollat på experterna i tv samtidigt som jag åt frukost.
Tänk er att
ni har åtta legobitar (partier) i olika färger och storlekar. Några av dem
skall nu placeras tillsammans så att Sverige får en fungerande regering. Det
finns ett otal alternativ, skall man bilda regering och ”bestämma själv”, skall
man ta stöd av andra som man inte har så mycket gemensamt med, skall
Sverigedemokraterna tvinga sig in i ett samarbete med Moderaterna, kommer
Centern och Liberalerna att kunna ingå i en alliansregering där M och KD inte
kommer att kunna hålla sig från att flirta med SD?
Jag har
skickat iväg en notis till nättidningen, kommer att skicka en ny så fort
valresultatet är klart. Sen får jag skriva en mer utförlig artikel när vi vet vilka
som kommer att ingå i regeringen.
Nu skall vi
dricka eftermiddagskaffe och sedan måste jag förbereda morgondagens lektioner.
