Väder finns det överallt.

I Australien brinner det och i Norge kommer det massor av nederbörd, både i form av snö och regn och i Hälsingland pendlar temperaturen kring nollan. Här ser vi fram emot minst en vecka med riktigt fint väder, faktiskt nästan vårväder.  Hemma hos Regula har både snödroppar och krokus kommit fram, men det är i ett skyddat läge.

Elvy hade tänkt resa hem den 9 januari men nu funderar hon på att stanna lite längre, förutsatt att vårvädret håller i sig.  Jag hade tänkt mig till Geilo veckan därpå men jag vill kolla prognoserna innan jag ger mig iväg.

Nyårsaftonen firade vi uppe i Orselina. Vi hade knytkalas, D&P kan ju inte bjuda jämt, även om de själva tycker det är ok. Anledningen till att vi vill vara där uppe är att man har koll på alla fyrverkerier, både på den här och den andra sidan av sjön. Först så skulle det bli halvmulet men under kvällen så klarnade det upp och det bjöds stundtals på fantastiska skådespel under kvällen men de kulminerade förstås vid tolvslaget.  

Och som alltid var det berusade bilister som antingen blev tagna av polisen eller körde av vägen. Trots att det finns en fungerade eskorttjänst Nez Rouge här, dit den som har druckit för mycket och inte kan köra hem själv ringer och ett frivilligteam hjälper till att få hem bil och förare, så chansar många. Nez Rouge har inga fasta avgifter utan förlitar sig på en frivillig donation.  Finns det något liknande i Sverige?

Idag har vi varit i kyrkan i Lugano. Det var en trio från Como som stod för både sång och musik, tre mycket begåvade tonåringar.  

Nu är det alltså 2020. I morgon är det vardag. Nej, jag tycker faktiskt inte att det är något särskilt upphetsande med att vi passerar in i ett nytt år. Det är kul att fira på nyårsafton men kalendern är ju bara en mänsklig konstruktion som hjälper oss att hålla reda på saker och ting – kanske. Varje ny dag är lika viktig som nyårsdagen.