Våren sviker oss.

 

Det är kyligt, regnigt och blåsigt men det är i alla fall grönt ute. Idag har det varit uppehåll och solen har tittat fram vid några tillfällen, men stämmer prognosen så skall det regna mer eller mindre varje dag en vecka framåt. Det är en liten tröst att hemma i Ascona är det inte så varmt som det brukar vara i maj.

I kväll är det den andra omgången av semifinalen till Eurovision. Nej, det heter väl inte så men ni vet vad jag menar. I tisdags var det den första omgången och plötsligt kändes det som om allt var som vanligt igen. Jag är egentligen inte intresserad, tycker att de flesta bidragen är ganska kass, men det kändes som ett hopp om att nu är det nog snart slut med eländet. Vem som vinner? Ingen aning men Tusse är väl bra?

Den första juni får jag min andra spruta och när skolavslutningen har varit, så reser jag hem. Det är fortfarande ganska osäkert vad som krävs för att bli insläppt i Schweiz. Rickard har både ringt och skickat SMS och han får olika besked. Kollar man på nätet så blir man inte så mycket klokare heller.

Elvy tycker att jag kan stanna här och på sätt och vis vill jag det också men nu har jag varit hemifrån ett halvår och jag saknar mina vänner. Dessutom saknar jag  bland annat mina kläder och utsikten över Lago Maggiore. Pierre hoppas att han kan komma hem i sommar, Då är vädret för kallt för deras arbete. Han är medlem i ett forskningsteam som håller till i Anderna i södra Chile. Hela teamet är vaccinerade, det blev de redan i slutet av februari och sedan i påskveckan. Pfizer.

Det är märkligt hur vi har fått helt nya saker att tala om och meddela varandra. Vaccinet knyter samman människor numera.” Jaså, du har fått Moderna... jag fick Pfizer och min mamma som är 80+ hon fick Astra Seneca.” Detta var delar av en konversation häromdagen.

Nu är det klockan strax nio så jag får gå över till Elvy och se på semin tillsammans med henne. Hon har en del roliga och träffsäkra kommentarer till det vi ser.