Nu på morgonen när jag öppnade min mail, så fick jag ett meddelande från David. De hade haft "möte" om årets kanalfärd och det var i det närmaste bestämt att det blir Avon Ring med avstickare ner på Severn. Nåja, det var av rationella skäl som de hade kommit fram till detta. Färden (eller expeditionen) skulle då genomföras ungefär så här: David, Rickard och jag hämtar båten i Braunston, kör den till någon plats dit man kan ta sig från flygplatsen i Birmingham och så kör vi Avon Ring medsols - eftersom den första etappen ner till Tewkesbury är tidskrävande p g a att den slingrar väldigt mycket och att det finns intressanta saker att se där, t ex Stratford. Sen kan vi bestämma hur långt vi hinner gå nedåt Severn innan vi sen sticker norrut på Avon Ring och lämnar av dem som skall flyga hem någonstans i trakten av Birmingham. Skulle det vara så att vi stöter på problem och sista etappen tar längre tid än beräknat - vi skall passera Tardebigge Flight med 36 slussar - så finns det goda möjligheter att snabbt ta sig upp till Birmingham och inbokat flyg. (Men vore det inte bättre att köra motsols???) Sen förväntas jag följa med till Braunston igen - vilket jag inte har något emot. Jo, jag har glömt en viktig detalj - vi blir troligen så många att vi behöver två båtar. D&P, Marlene, Yvette, Rickard och jag i en båt, Leo och Stephan, Yves och Diana och eventuellt hennes syster Melanie i en hyrbåt . Det finns en mindre uthyrningsfirma i Kingswood, David skulle ta kontakt med dem. Kingswood ligger där Avon Ring tar av från Grand Union, så det skulle ju passa alldeles förträffligt. Nu jobbar David på det här och så får vi se vad det blir av det hela. Tidpunkten är inte 100% spikad, men det blir i slutet av maj, och kanske första veckan i juni. Tidpunkten passar mig bra, då kör jag först till London och sen upp till Braunston och efteråt krånglar Rickard och jag oss tillbaka till Geilo med bil och sen har jag den här över sommaren.
Man kan inte säja annat om David än att han är en bra organisatör!
Och här töar det. Inte så mycket, men dvärgbjörkarna börjar sticka upp ur snön. Ute på Vestlandet är det riktigt besvärligt, många vägar är stängda p g a rasrisk och en plogbil med förare saknas och befaras ha följt med ett ras ner i sjön. Rickard kom förresten inte hit förrän vid åttatiden. Som tur var, så hade hotellet försett honom med kaffe och bulle. Det var någon som hade drabbats av andningsproblem och Rickard ville inte lämna patienten innan ambulansen kom. Tillståndet var inte så allvarligt att det behövdes luftambulans, och när det inte krävs, kan man få vänta ganska länge här.
måndag 17 januari 2011
söndag 16 januari 2011
Lite av varje
Nollgradigt och disigt, de närmaste dagarna kommer det att bli några få minusgrader och solsken - OM prognoserna stämmer. Vägen är öppen över Hardangervidda, men man går ut med varningar via radio om att det bitvis kan vara mycket halt. Nere vid Sognefjorden är det flera plusgrader på många platser. Men det är fortfarande bara den 16 januari och mycket kan hända!
Jag kommer att stanna här ett par veckor till, sen tar jag vägen via London, jag har nämligen lånat ut min lägenhet från 15 februari och till 2 april. Det är en kusin till Cilla som skall vara med på en kurs i något ämne som rör internationella relationer. Detta innebär inte enbart en viss hyresinkomst, utan också att jag måste dit för att städa och röja undan mina grejor.
Jag fick mail från David här omdagen. Han meddelade att de redan har börjat planera för årets kanalfärd. Den kommer att äga rum någon gång vid månadsskiftet maj-juni och det finns tre alternativ, antingen The Great Ring vilket betyder Grand Union ner till London, Themsen till Oxford och sen Oxford Canal norrut igen. Det är en tur som man behöver 3-4 veckor för att klara av och då har D&P funderat på om man kan tänka sig att byta besättning om inte alla kan vara med hela tiden. (Och det kan de sannolikt inte.) Det andra alternativet är att båten finns någonstans längre norrut och vi tar en rundtur på 2 veckor på de nordligaste kanalerna. Alternativ tre är Avon Ring och eventuellt en tur på Severn neråt Gloucester. Det tål att tänka på - alla som varit med tidigare är intresserade av att följa med den här gången också, utom Julia som skall resa till Vancouver vid ungefär samma tid.
Och så har jag bestämt mig för att lägga ut bilden av mig som förlaget har, Erik sände över den för ett tag sedan, men jag har haft svårt att bestämma mig för om jag skulle använda den. Jag ser väldigt strikt och "skolfrökenaktig" ut på den. Men i brist på bättre så...
Rickard kom hit för en stund sen och fick ge sig iväg omgående, utan middag. Det var ett akut sjukdomsfall på ett av hotellen. Nu är jag hungrig och hoppas att han kommer snart.
Jag kommer att stanna här ett par veckor till, sen tar jag vägen via London, jag har nämligen lånat ut min lägenhet från 15 februari och till 2 april. Det är en kusin till Cilla som skall vara med på en kurs i något ämne som rör internationella relationer. Detta innebär inte enbart en viss hyresinkomst, utan också att jag måste dit för att städa och röja undan mina grejor.
Jag fick mail från David här omdagen. Han meddelade att de redan har börjat planera för årets kanalfärd. Den kommer att äga rum någon gång vid månadsskiftet maj-juni och det finns tre alternativ, antingen The Great Ring vilket betyder Grand Union ner till London, Themsen till Oxford och sen Oxford Canal norrut igen. Det är en tur som man behöver 3-4 veckor för att klara av och då har D&P funderat på om man kan tänka sig att byta besättning om inte alla kan vara med hela tiden. (Och det kan de sannolikt inte.) Det andra alternativet är att båten finns någonstans längre norrut och vi tar en rundtur på 2 veckor på de nordligaste kanalerna. Alternativ tre är Avon Ring och eventuellt en tur på Severn neråt Gloucester. Det tål att tänka på - alla som varit med tidigare är intresserade av att följa med den här gången också, utom Julia som skall resa till Vancouver vid ungefär samma tid.
Och så har jag bestämt mig för att lägga ut bilden av mig som förlaget har, Erik sände över den för ett tag sedan, men jag har haft svårt att bestämma mig för om jag skulle använda den. Jag ser väldigt strikt och "skolfrökenaktig" ut på den. Men i brist på bättre så...
Rickard kom hit för en stund sen och fick ge sig iväg omgående, utan middag. Det var ett akut sjukdomsfall på ett av hotellen. Nu är jag hungrig och hoppas att han kommer snart.
fredag 14 januari 2011
Fredag eftermiddag - i Kanaans land
Jag kan väl börja med vädret - fortfarande minusgrader, men det svänger rejält, allt mellan -2 och -20 känns normalt nu. Vi fick in en dos fuktig vind från sydväst i förrgår, vilket ledde till att allt glaserades, även marken. Det är fortfarande väldigt halt och det var med hjärtat i halsgropen som jag körde nedför Vestlia till Geilo för att proviantera nu på förmiddagen. Det gick bra och jag hade inte behövt oroa mig för att köra tillbaka - uppför - heller, för strax framför körde grusbilen och jag tror att det var en blandning av grus och salt som de strödde på. Nu har jag mat hemma för flera dagar. Man vet inte vilka överraskningar som vädergudarna bjuder på.
Fläsksteken blev helt okej, den var fylld med diverse rotfrukter och kryddörter. Vi lyckades förstås inte äta allt, men Rickard har aviserat att han tänker komma hit och äta middag på söndag och stanna över. Det verkar bli en hel del snö först och mot kvällen kanske plusgrader och regn. Jag förstår om han då helst undviker att köra över Dagalifjell på måndag morgon.
Det kommer en buss från Danmark nu på eftermiddagen och ett stort sällskap från något större företag i Oslo är också på ingående, de skall ha kickoff inför det nya verksamhetsåret. Sånt här känner alla här till, ja, i första hand är det de danska "skidåkarna" som man håller koll på. Det är ju så att de flesta dom bor här uppe på Kikut längre perioder på vintern är pensionärer - även om en hel del av dem har pensionerat sig vid förhållandevis "ung" ålder. Och pensionärer har oftast god kontroll på vad som händer. Jag har inga problem med att grannarna runt omkring här är betydligt äldre än mig, tvärtom så är det lättare att hänga med i deras resonemang än att prata med de som är i min ålder och yngre, där musik- och nöjesvärlden spelar så stor roll. Visst kan jag en del och känner igen musiken, men nöjesvärlden har en helt annan profil här än i Schweiz - och i all synnerhet i det lantliga Tessin.
Nu skall jag ta på mig kängor med broddar och gå ut en sväng till med Bamse innan det mörknar. Husse och matte är och hälsar på någon borta i Gol - någon som inte tycker att stora hundar är så kul. De skulle vara hemma igen vid sextiden. Vi var ute en liten sväng när jag kom tillbaka från Geilo, men då körde de snöplogar, smöslungor och snöfräsar för fullt här omkring som förberedelse för weekendtrafiken. Bamse tycker inte om sådant oljud. Nu har de tystnat så nu går vi ut en tur. Försiktigt.
Fläsksteken blev helt okej, den var fylld med diverse rotfrukter och kryddörter. Vi lyckades förstås inte äta allt, men Rickard har aviserat att han tänker komma hit och äta middag på söndag och stanna över. Det verkar bli en hel del snö först och mot kvällen kanske plusgrader och regn. Jag förstår om han då helst undviker att köra över Dagalifjell på måndag morgon.
Det kommer en buss från Danmark nu på eftermiddagen och ett stort sällskap från något större företag i Oslo är också på ingående, de skall ha kickoff inför det nya verksamhetsåret. Sånt här känner alla här till, ja, i första hand är det de danska "skidåkarna" som man håller koll på. Det är ju så att de flesta dom bor här uppe på Kikut längre perioder på vintern är pensionärer - även om en hel del av dem har pensionerat sig vid förhållandevis "ung" ålder. Och pensionärer har oftast god kontroll på vad som händer. Jag har inga problem med att grannarna runt omkring här är betydligt äldre än mig, tvärtom så är det lättare att hänga med i deras resonemang än att prata med de som är i min ålder och yngre, där musik- och nöjesvärlden spelar så stor roll. Visst kan jag en del och känner igen musiken, men nöjesvärlden har en helt annan profil här än i Schweiz - och i all synnerhet i det lantliga Tessin.
Nu skall jag ta på mig kängor med broddar och gå ut en sväng till med Bamse innan det mörknar. Husse och matte är och hälsar på någon borta i Gol - någon som inte tycker att stora hundar är så kul. De skulle vara hemma igen vid sextiden. Vi var ute en liten sväng när jag kom tillbaka från Geilo, men då körde de snöplogar, smöslungor och snöfräsar för fullt här omkring som förberedelse för weekendtrafiken. Bamse tycker inte om sådant oljud. Nu har de tystnat så nu går vi ut en tur. Försiktigt.
tisdag 11 januari 2011
Snö i smält form kallas för vatten.
Man kanske kan säja att det inte händer särskilt mycket här på Geilo just nu, helgerna är över och danskarna har inte kommit än. Då händer det mycket, fulla danskar i skidbackar och på barer och restauranger kan ställa till med en hel del. Det lär komma en buss på fredag och två bussar nästa weekend.
Vädermässigt händer det förstås en hel del, Hardangervidda är öppen för trafik igen efter att ha varit stängd drygt två dygn. Ja, det var inte enbart Rv7 utan också ett antal andra riksvägar och fylkesvägar som har varit stängda. Men nu är det full fart på snöplogar och snöslungor.
Kring Sognefjorden har det varit väldigt besvärligt, dikeskörningar av både små och väldigt stora bilar, bilar som blivit stående i relativt måttliga backar, som t ex från Flåm upp till Flenjatunneln och medan vi ändå befinner oss i de trakterna så har det varit snöras på vägen från Gudvangen till Bakka. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men för några år sedan så sprängde man en tunnel där, för att de som bor i Bakka skulle kunna köra till Gudvangen utan risk för både sten- och snöras. Tunneln kostade många, många miljoner och i Bakka fanns det då 17 fastboende. Och nu gick snöraset vid sidan av tunneln. Här i Vestlia körde en varubil och en buss av vägen igår. Inget allvarligt, men trafiken stod förstås still medan bärgningen pågick.
Men våra väderbekymmer är nu inget emot dem som de har i Australien. David hade fått tag på en armétjej (tant?) som bor i staden med det mysiga namnet Toowoomba. Den drabbades av en inlandstsunami - kolla på You Tube! Hon bor på en liten höjd i utkantenav stan, så de var bara indirekt drabbade. Elektricitet hade de någon kort stund ibland, det fanns inget vatten i kranarna och från sitt hus kunde hon se bilar som i rasande fart sköljdes med vattnet. Kårlokalen hade fått sig en rejäl dos vatten, men jämfört med hur det såg ut i andra delar av stan, så var det tydligen överkomligt. Dessutom var hennes bil inlämnad för service och hon hade inte stora förhoppningar om att få se den igen. Och nu drar vattnet vidare mot Brisbane. Vad är då lite snö och stängda vägar i jämförelse med det?
Vet ni vad jag gör nu? Förutom att skriva lite här alltså. Jag ägnar mig åt matlagning. Rickard hade fått en stor hoprullad och fylld fläskstek. Enligt instruktionerna skall den först brynas i stekpanna (det har jag gjort)och sedan sättas in i ugnen i 130 grader i två-tre timmar. Den befinner sig där nu. Under tiden som den står där, skall den ösas med mörkt öl och i morgon skall den ätas med potetstopp, alltså potatismos. Rickard åkte hem till Uvdal efter väl förrättat värv idag, och jag är alltså uppmanad att ha maten klar när han jobbat färdigt i morgon. Lisa säjer att han inte får "köra" med mig, men om jag får äta av den, så är det väl OK.
Vädermässigt händer det förstås en hel del, Hardangervidda är öppen för trafik igen efter att ha varit stängd drygt två dygn. Ja, det var inte enbart Rv7 utan också ett antal andra riksvägar och fylkesvägar som har varit stängda. Men nu är det full fart på snöplogar och snöslungor.
Kring Sognefjorden har det varit väldigt besvärligt, dikeskörningar av både små och väldigt stora bilar, bilar som blivit stående i relativt måttliga backar, som t ex från Flåm upp till Flenjatunneln och medan vi ändå befinner oss i de trakterna så har det varit snöras på vägen från Gudvangen till Bakka. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men för några år sedan så sprängde man en tunnel där, för att de som bor i Bakka skulle kunna köra till Gudvangen utan risk för både sten- och snöras. Tunneln kostade många, många miljoner och i Bakka fanns det då 17 fastboende. Och nu gick snöraset vid sidan av tunneln. Här i Vestlia körde en varubil och en buss av vägen igår. Inget allvarligt, men trafiken stod förstås still medan bärgningen pågick.
Men våra väderbekymmer är nu inget emot dem som de har i Australien. David hade fått tag på en armétjej (tant?) som bor i staden med det mysiga namnet Toowoomba. Den drabbades av en inlandstsunami - kolla på You Tube! Hon bor på en liten höjd i utkantenav stan, så de var bara indirekt drabbade. Elektricitet hade de någon kort stund ibland, det fanns inget vatten i kranarna och från sitt hus kunde hon se bilar som i rasande fart sköljdes med vattnet. Kårlokalen hade fått sig en rejäl dos vatten, men jämfört med hur det såg ut i andra delar av stan, så var det tydligen överkomligt. Dessutom var hennes bil inlämnad för service och hon hade inte stora förhoppningar om att få se den igen. Och nu drar vattnet vidare mot Brisbane. Vad är då lite snö och stängda vägar i jämförelse med det?
Vet ni vad jag gör nu? Förutom att skriva lite här alltså. Jag ägnar mig åt matlagning. Rickard hade fått en stor hoprullad och fylld fläskstek. Enligt instruktionerna skall den först brynas i stekpanna (det har jag gjort)och sedan sättas in i ugnen i 130 grader i två-tre timmar. Den befinner sig där nu. Under tiden som den står där, skall den ösas med mörkt öl och i morgon skall den ätas med potetstopp, alltså potatismos. Rickard åkte hem till Uvdal efter väl förrättat värv idag, och jag är alltså uppmanad att ha maten klar när han jobbat färdigt i morgon. Lisa säjer att han inte får "köra" med mig, men om jag får äta av den, så är det väl OK.
lördag 8 januari 2011
Mera snö.
Det har snöat en hel del sedan jag skrev här sist, så mycket att det börjar bli bökigt på vägarna häruppe på Kikut, man kan inte mötas var som helst utan får parera så att man möts där det är vägskäl, korsningar elle där någon duktig person skottat lite extra vid sin infart. Så här brukar det se ut i februari, säjer de flesta här och hoppas att det inte kommer mera snö på ett tag, men det lär det nog göra... Minus 12 just nu och i natt skall det komma mera snö... Rickard är på väg hit, han skall jobba i morgon och vågar inte chansa på att det hinner bli plogat på Dagalifjell så tidigt på morgonen. Det är kolonnekjöring på RV7 över Hardangervidda och snön som just nu är på ingående söderifrån kommer nog hit om en timma.
Jag har åkt i Vestlia ett par gånger, men det har varit lite för mycket nysnö och pistmaskinerna har inte riktigt hunnit med. Men å andra sidan är det nog bra att det inte blir alltför mycket åkning de första dagarna...Det kan bli lite väl stelt i benen och bakdelen annars. Det har varit ganska lugnt på mottagningen, inga "riktiga" ben- eller armbrott. Men nu kommer det patienter med diverse småskador och krämpor från hotellen, det har varit allt från "champagnebrott" på en tumme till ett fall av misstänkt svininfluensa. Tur att man är vaccinerad!
Rickard har berättat att Dwight blir pensionär sista mars, och då vill de "tvångspensionera" Lotta samtidigt. Han blir 67 i mars, men Lotta är ju sex år yngre och tycker att hon har en hel del att ge fortfarande. Det kan hänga ihop med att Dwight alltid ansetts som lite besvärlig eftersom han gått sin egen väg men samtidigt varit obrottsligt lojal mot TSA, så det är förstås svårt att kritisera honom öppet. De funderar nu allvarligt på att slå sig ner i Schweiz och då skulle Lotta kunna vara kårledare och Dwight "assistent". Han talar ju hygglig tyska, vilket underlättar.
Nej, nu skall jag göra iordning något att äta - jag tror att det blir en kulinarisk upplevelse - djupfryst portionspaj och sallad.
Jag har åkt i Vestlia ett par gånger, men det har varit lite för mycket nysnö och pistmaskinerna har inte riktigt hunnit med. Men å andra sidan är det nog bra att det inte blir alltför mycket åkning de första dagarna...Det kan bli lite väl stelt i benen och bakdelen annars. Det har varit ganska lugnt på mottagningen, inga "riktiga" ben- eller armbrott. Men nu kommer det patienter med diverse småskador och krämpor från hotellen, det har varit allt från "champagnebrott" på en tumme till ett fall av misstänkt svininfluensa. Tur att man är vaccinerad!
Rickard har berättat att Dwight blir pensionär sista mars, och då vill de "tvångspensionera" Lotta samtidigt. Han blir 67 i mars, men Lotta är ju sex år yngre och tycker att hon har en hel del att ge fortfarande. Det kan hänga ihop med att Dwight alltid ansetts som lite besvärlig eftersom han gått sin egen väg men samtidigt varit obrottsligt lojal mot TSA, så det är förstås svårt att kritisera honom öppet. De funderar nu allvarligt på att slå sig ner i Schweiz och då skulle Lotta kunna vara kårledare och Dwight "assistent". Han talar ju hygglig tyska, vilket underlättar.
Nej, nu skall jag göra iordning något att äta - jag tror att det blir en kulinarisk upplevelse - djupfryst portionspaj och sallad.
torsdag 6 januari 2011
Snö, snö, snö...
Det har snöat oavbrutet sedan jag kom till Geilo igår eftermiddag, visserligen mer eller mindre, men det har kommit rätt ansenliga mängder snö här, tidigare i vinter har det varit normala, eller knappt normala snömängder. Minus 10, i morgon har de utlovat sol hela dagen.
Resan gick helt enligt planerna, vi landade på Gardermoen enligt tidtabellen och sen åkte jag in till stan och bodde på hotell över natten. Jag hade egentligen tänkt att göra en liten shoppingrond i Oslo och ta eftermiddagståget till Geilo, men jag fick hämta min hyrbil på Gol eftersom det på något vis hade skurit sig mellan hyrbilsfretaget och den bensinstation på Geilo som brukar lämna ut dem, så jag tog förmiddagståget istället. Och förresten var det inget vidare väder i Oslo heller.
Men det var inget problem, jag hoppade av tåget i Gol och körde de sista milen hit. Rickard var inställd på att jag skulle komma halv åtta, så han hade varit snäll och ställt in lite mat i mitt kylskåp och satt upp värmen i hytta. Idag har jag städat av lite och så har jag skottat!
Det är en viss omställning att komma från +8 i Ascona till -10 här, men det känns skönt att kunna sätta på skidorna och åka i Vestlia, särskilt nu när det är mycket mindre folk här uppe, än under jul- och nyårshelgen. Och så är Bamse här, den stora bruna newfoundlandsvovven. Han hälsade mig på ett mycket fysiskt sätt, när han fick syn på mig. Husse kunde inte hålla honom och han rusade på mig och välte ner mig i en snödriva och slickade mig i ansiktet. Det är skönt med sådana vänner.
Resan gick helt enligt planerna, vi landade på Gardermoen enligt tidtabellen och sen åkte jag in till stan och bodde på hotell över natten. Jag hade egentligen tänkt att göra en liten shoppingrond i Oslo och ta eftermiddagståget till Geilo, men jag fick hämta min hyrbil på Gol eftersom det på något vis hade skurit sig mellan hyrbilsfretaget och den bensinstation på Geilo som brukar lämna ut dem, så jag tog förmiddagståget istället. Och förresten var det inget vidare väder i Oslo heller.
Men det var inget problem, jag hoppade av tåget i Gol och körde de sista milen hit. Rickard var inställd på att jag skulle komma halv åtta, så han hade varit snäll och ställt in lite mat i mitt kylskåp och satt upp värmen i hytta. Idag har jag städat av lite och så har jag skottat!
Det är en viss omställning att komma från +8 i Ascona till -10 här, men det känns skönt att kunna sätta på skidorna och åka i Vestlia, särskilt nu när det är mycket mindre folk här uppe, än under jul- och nyårshelgen. Och så är Bamse här, den stora bruna newfoundlandsvovven. Han hälsade mig på ett mycket fysiskt sätt, när han fick syn på mig. Husse kunde inte hålla honom och han rusade på mig och välte ner mig i en snödriva och slickade mig i ansiktet. Det är skönt med sådana vänner.
måndag 3 januari 2011
Och så var det 2011.
Vi hade en trevlig nyårsafton, först nere på Osteria Vaccini och vid tolvslaget brände Pierre av ett riktigt pampigt nyårsfyrverkeri här och sen gick vi ner till piazzan och vimlade lite och köpte varmt vin och sen gick vi var och en hem till sitt, nej inte riktigt. P g a kvällens förtäring så fick D&P sova över här. Nej då, det var inga överdrifter, bara så att vi var glada. Ingen behövde Pamol e d på nyårsdagens förmiddag. Bara ett par muggar starkt kaffe.
Resten av nyårsdagen tillbringade Marlene och jag uppe i Orselina och igår städade jag här. Nej, det hade inte varit någon röjarskiva, men jag kände att det behövde putsas och fejas lite extra då Regula kommer att bo här av och till medan jag är borta. Hon skall detaljplanera den renovering som kommer att göras i hennes nyinköpta hus, ett stenkast härifrån. Långt stenkast kanske...
Nu reser jag alltså till Geilo i morgon. Jag vet inte hur länge jag stannar där. 3-4 veckor kanske.
Resten av nyårsdagen tillbringade Marlene och jag uppe i Orselina och igår städade jag här. Nej, det hade inte varit någon röjarskiva, men jag kände att det behövde putsas och fejas lite extra då Regula kommer att bo här av och till medan jag är borta. Hon skall detaljplanera den renovering som kommer att göras i hennes nyinköpta hus, ett stenkast härifrån. Långt stenkast kanske...
Nu reser jag alltså till Geilo i morgon. Jag vet inte hur länge jag stannar där. 3-4 veckor kanske.
fredag 31 december 2010
Nyårsafton och kakbak.
Strålande sol och +8 idag, det skall bli lika fint väder även lördag-söndag. Jag får passa på att vara ute innan jag reser till ett betydligt kallare Geilo. Men just nu så passar jag ugnen, jag har bakat valnötskaka av mina egenhändigt skördade valnötter. Jag kan inte skriva odlade, eftersom trädet ger valnötter i varierande antal varje år, utan någon som helst skötsel. Jag skall bjuda på kakan i morgon, jag har inviterat till buffémiddag klockan fem på eftermiddagen. Resten av förtäringen blir inte hemlagad, det finns cateringfirmor...
Årsskiftet firar jag tillsammans med P&D, Marlene och en lång rad personer som i likhet med oss är stammisar på Osteria Vaccini. Pierre har köpt fyrverkeripjäser, det står två stora lådor här, han tycker att vi kan gå hit upp och bränna av dem vid tolvslaget, och sen kan vi gå ner till piazzan och "fira". Det är tur att jag bor nära piazzan.
Cilla påpekade att jag inte talade om vad jag gav D&P i julklapp. David fick en lusekofte och Pierre en annan lusekofte. Davids var i svart, blått, vitt och rött och Pierres var i grått, rött och två blå toner. Så nu vet inte bara Cilla, utan hela cyberrymden detta.
Ja, det var väl allt för idag, GOTT NYTT ÅR!
Årsskiftet firar jag tillsammans med P&D, Marlene och en lång rad personer som i likhet med oss är stammisar på Osteria Vaccini. Pierre har köpt fyrverkeripjäser, det står två stora lådor här, han tycker att vi kan gå hit upp och bränna av dem vid tolvslaget, och sen kan vi gå ner till piazzan och "fira". Det är tur att jag bor nära piazzan.
Cilla påpekade att jag inte talade om vad jag gav D&P i julklapp. David fick en lusekofte och Pierre en annan lusekofte. Davids var i svart, blått, vitt och rött och Pierres var i grått, rött och två blå toner. Så nu vet inte bara Cilla, utan hela cyberrymden detta.
Ja, det var väl allt för idag, GOTT NYTT ÅR!
måndag 27 december 2010
Tredjedag jul och snöfritt.
Den lilla snö som fanns har försvunnit över jul, så det blev en "green christmas" även uppe i Orselina hos D&P. Idag har det varit solsken, vindstilla samt +7 som mest, men på nätterna är det någon enstaka minusgrad. Det finns nog en och annan i Sverige som skulle vilja vara här nu.
Rickard kom inte hem till Biel över jul, han var ledig 23-27 december och hade bokat flygbiljetter. Sen skulle hans kolleger, som är gifta med varandra, vara lediga 28 dec till 2 jan, de skulle till Danmark på bröllop, deras son skulle gifta sig. Rickard vågade inte riskera att sabotera deras resa, det var ju minst sagt kaotiskt med flyget dagarna före jul.
D&P och jag firade jul tillsammans, vi var på midnattsmässan i den "lokala" katolska kyrkan. Jag går egentligen ogärna till katolska kyrkor - och en del anglikanska med för den delen, eftersom man går omkring och viftar med rökelsekar. Kommer jag för nära, så börjar jag hosta okontrollerat. Den här gången gick det bra, jag höll min tjocka halsduk framför ansiktet när det började lukta... Jultomten hade kommit under natten, jag fick ett stiligt fodral till min nya laptop av David och en flaska Armani Diamonds av Pierre. Efter en sen frukost tog vi en promenad längre upp på berget och på eftermiddagen var det julmiddag med kalkon, potatismos, gele, sprouts (vad heter det på svenska?) och hemgjord pudding med konjaksvaniljsås till dessert. Sen såg vi på BBC Prime och vi blev förstås smått sentimentala fram på kvällen när David tog fram en DVD med diverse klassiska inslag från BBC:s julprogram. Han känner någon som har tillgång till inspelningarna och denne hade gjort DVD:n och gett till diverse utvalda personer som hade fått svära en helig ed att enbart visa den för slutna sällskap, bestående av pålitliga personer. Alltså var det inte tillåtet att göra så här - men vi tyckte det var helt fantastiskt att få se godbitarna.
Och nu är julen över. Nästa punkt på programmet är nyårsfirandet. Då skall vi äta på Osteria Vaccini, där är det alltid livat (men inte alltför livat) när det är något slags festdag och sen går vi ut och ser på nyårsfyrverkeriet och troligen blir det underhållning på piazzan också. Nyårsdagen blir det buffémat här hemma hos mig och tisdag den 4 januari reser jag till Geilo. Jag räknar med att stanna där 3-4 veckor. Och nu skall jag göra en sista genomläsning av ett par stycken som jag inte är helt nöjd med... jag kanske kommer att sova på saken också och se om jag kan få till något ännu bättre i morgon, men sen skall uppdraget iväg.
Rickard kom inte hem till Biel över jul, han var ledig 23-27 december och hade bokat flygbiljetter. Sen skulle hans kolleger, som är gifta med varandra, vara lediga 28 dec till 2 jan, de skulle till Danmark på bröllop, deras son skulle gifta sig. Rickard vågade inte riskera att sabotera deras resa, det var ju minst sagt kaotiskt med flyget dagarna före jul.
D&P och jag firade jul tillsammans, vi var på midnattsmässan i den "lokala" katolska kyrkan. Jag går egentligen ogärna till katolska kyrkor - och en del anglikanska med för den delen, eftersom man går omkring och viftar med rökelsekar. Kommer jag för nära, så börjar jag hosta okontrollerat. Den här gången gick det bra, jag höll min tjocka halsduk framför ansiktet när det började lukta... Jultomten hade kommit under natten, jag fick ett stiligt fodral till min nya laptop av David och en flaska Armani Diamonds av Pierre. Efter en sen frukost tog vi en promenad längre upp på berget och på eftermiddagen var det julmiddag med kalkon, potatismos, gele, sprouts (vad heter det på svenska?) och hemgjord pudding med konjaksvaniljsås till dessert. Sen såg vi på BBC Prime och vi blev förstås smått sentimentala fram på kvällen när David tog fram en DVD med diverse klassiska inslag från BBC:s julprogram. Han känner någon som har tillgång till inspelningarna och denne hade gjort DVD:n och gett till diverse utvalda personer som hade fått svära en helig ed att enbart visa den för slutna sällskap, bestående av pålitliga personer. Alltså var det inte tillåtet att göra så här - men vi tyckte det var helt fantastiskt att få se godbitarna.
Och nu är julen över. Nästa punkt på programmet är nyårsfirandet. Då skall vi äta på Osteria Vaccini, där är det alltid livat (men inte alltför livat) när det är något slags festdag och sen går vi ut och ser på nyårsfyrverkeriet och troligen blir det underhållning på piazzan också. Nyårsdagen blir det buffémat här hemma hos mig och tisdag den 4 januari reser jag till Geilo. Jag räknar med att stanna där 3-4 veckor. Och nu skall jag göra en sista genomläsning av ett par stycken som jag inte är helt nöjd med... jag kanske kommer att sova på saken också och se om jag kan få till något ännu bättre i morgon, men sen skall uppdraget iväg.
tisdag 21 december 2010
Slask!
Snön håller på att smälta bort och det är några plusgrader. Det kom ett riktigt snöoväder natten mellan söndag och måndag och trafikkaos uppstod. Jag höll mig inne hela dagen men nu på förmiddagen var jag tvungen att proviantera.
Annars? Jag jobbar på med mitt uppdrag, räknar med att vara klar i morgon eller på torsdag och sen får det "vila" över juldagarna och så gör jag en koll och skickar iväg det färdiga resultatet. Det är skönt att vara klar i god tid. Sen blir det julfirande uppe i Orselina. Och sen har jag väl inte något mer av vikt att meddela.
Annars? Jag jobbar på med mitt uppdrag, räknar med att vara klar i morgon eller på torsdag och sen får det "vila" över juldagarna och så gör jag en koll och skickar iväg det färdiga resultatet. Det är skönt att vara klar i god tid. Sen blir det julfirande uppe i Orselina. Och sen har jag väl inte något mer av vikt att meddela.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)