Det har visst blivit en vana!

För en stund sedan bestämde jag mig för att nu har jag jobbat nog för idag och gick ut i köket för att fixa kaffe. Då slog det mig - jag måste väl skriva något i bloggen idag! Då gör jag väl det då.

När vi åkte med båten så var vi som i en annan värld. Ja, vi stannade ju till här och var, handlade mat och någon dagstidning men det var som om världen omkring lite riktigt angick oss. En kanaltur måste vara det ultimata sättet att koppla av. Men nu har jag kommit ikapp lite. Jag kan inte se att det har hänt något av intresse här i trakten den sista tiden, mer än det vanliga kommunala och kantonala småkäbblet. Men det är ju faktiskt sommartemperaturer och semestrar här fortfarande. Och så insåg jag att det varit val till stortinget i Norge (heja Jens!) och läste att den första snön hade fallit på Ustaoset i natt. Och här skall det bli lite regn de närmast dagarna och fint väder nästa vecka.

I natt drömde jag att vi var på båten och körde vilse, så att vi inte kom till vår tänkta destination (vilken vet jag inte) utan hamnade i Cardiff istället... Det tar nog tid att smälta alla intryck och sortera alla roliga minnen. En sak är säker, det här var inte sista gången som jag åkte på kanalerna. Om inte annat så ordnar jag en tjejtur tillsammans med Marlene, Julia och Yvette.

Vad har jag närmast på programmet? Jo, ett uppdrag som måste vara klart senast 20 oktober (bör inte vara något problem) och så har jag börjat fundera på det här med köket igen. Måste nog göra något åt alla gistna lådor och opålitliga luck-stängare... Men det får bli efter 20 oktober.

Något mer djupsinnigt kan jag inte komma på idag.