Tredjedag jul. God fortsättning!

Vi var elva personer här på julafton, först var det vårt traditionella ”nästan svenska” julbord som tydligen blev en glad överraskning för Glenn, Nigels svenskättade svåger. Han tog bilder på maten och skickade över till sina syskon. Hans farfar emigrerade från Värmland i början av 1900-talet. Efter maten spelade vi julklappsspelet. När jag var på förlaget tog jag reda på exakt hur spelreglerna var och vi lyckades genomföra det under någorlunda ordnade former den här gången... Det blev en uppsluppen stämning när alla jagade sina favoritsaker. Vi skulle ha med en julklapp som kostade ca 10 CHF, jag bidrog med en halmkorg med tre sorters sylt och när spelet var slut så hade jag fått ett USB-minne som såg ut som en tomte! Sen såg vi på midnattsmässan i tv. Marlenes mamma var förstås i Peterskyrkan och satt på en vip-plats långt fram och kom med i bild flera gånger. Hon har ju släktingar högt upp i hierarkin som kan fixa sådant. Förra julen var Jen och Nigel där, de hade också en släkting som fixade plats ganska långt fram åt dem. De tyckte att det var ett minne för livet att ha varit där, men det blev lite väl utdraget, inte minst eftersom de inte förstod ett dugg av vad som sades och dessutom är ju ingen av dem katolik. Men att sitta hemma i soffan och se på midnattsmässan det är okej.

Juldagens eftermiddag var alla (utom Diana och Yves, som var hos hennes föräldrar i Lugano) och åt amerikansk julmiddag hemma hos Jen och Nigel. Det var kalkon med massor av goda tillbehör, tre olika pajer till dessert och sen blev det den amerikanska varianten av paltkoma.

Annandagens förmiddag åkte jag och Marlene upp till Orselina för att hjälpa David att förbereda minglet. Vi gjorde pinnmat och minisandwiches, dukade upp grissini och de här oströrorna som är så populära här just nu. Nu var det mingel mellan fyra och sju enligt inbjudan, men de sista gästerna gick inte förrän vid niotiden. David försökte hålla koll på hur många som varit där, han gissade på femtio stycken. Marlene och jag tror att det var fler.

Idag har vi varit på långpromenad uppe vid Verzascadammen. Förutom den 220 m höga dammen, så finns det några riktigt fina promenadvägar vid sjön. Glenn och hans fru Sandra är stora James Bondfans och ville naturligtvis se dammen som finns med i inledningen av Golden Eye. Det är synd att inte Pierre är hemma, han kan brodera ut texten om hur det förhåller sig med den seismiska aktivitet som av och till visar sig vid dammen.

Något julväder har det inte varit. Torsdag och fredag gråväder och +10, lördag och söndag solsken och ännu lite varmare. Och i morgon jobbar jag och förmodligen även tisdag, onsdag och torsdag. Sophia hade tänkt förbereda inventeringen och så får vi sköta ruljangsen i butiken. Vi, det är Ianella som har jobbat i butiken rätt många år och så Regula och jag.

Idag har många butiker i Ticino haft öppet, men det har mest varit de stora kedjorna och butiker i shoppingcenter. Man har velat ha det så för att undvika gränshandeln i Italien. Sophia hade fått påtryckningar att ha öppet, men hon hade sagt ett bestämt nej. Idag har man dukat upp ”det långa bordet” 150 meter långt nere på piazzan. Det var en del av den kommersiella aktiviteten, vi kunde slå oss ner där i det fina vädret, äta raclette och ta ett glas vin. Det var trevligt och folkligt och solen sken.