Just nu är
det uppehållsväder och delvis blå
himmel. Tack för det – även om det är
mer, men måttligt regn i sikte de
närmaste dagarna.
Av någon oförklarlig anledning vaknade jag halv
sex och kände mig hur
pigg som helst. Efter en balja kaffe och smörgås och en snabb dusch så satte
jag igång att jobba redan kvart över sex, känner mig oerhört duktig. Men
nu blir
det lite paus för bloggning.
Igår fick de
besök på svenskkursen av två
landstingspolitiker från olika län i södra Sverige. En av dem hade träffat den
syriska läkare som tidigare varit med på kursen
och nu får vara med och följa arbetet på en vårdcentral. Varken Torsten eller
Elvy har ju några medicinska kunskaper att förmedla, men besökarna var
imponerade av hur snabbt och målmedvetet gruppen hade arbetat för att
tillägna sig vardagssvenska och att de nått
resultat på så kort tid. Det är roligt när ett litet privat initiativ
får sådan uppmärksamhet - och som dessutom är
helt gratis för
samhället. En av de ursprungliga
deltagarna är nu alltså med på en vårdcentral, hennes man skall
efter sommaren börja följa arbetet
på ett sjukhus i närheten. De besökande var positiva
till att försöka placera ut
fler på vårdcentraler och sjukhus efter sommaren.
I dag klockan
elva invigs Gotthardtunneln. Festligheterna övervakas av ett antal prominenta personer som sedan får premiäråka
tåg genom den 54 km länga tunneln. Angela Merkel, Francois Hollande och Matteo Renzi kommer att
vara med. Det kommer att gå ett tåg
söderut och ett norrut och i dem får ettusen schweizare, utvalda genom lottning
åka med.
Jag blir ledsen
när jag ser hur församlingar inom Svenska kyrkan använder sina pengar till lyxresor
för anställda och förtroendevalda. Samtidigt läste jag i någon av nättidningarna att människor
går ur kyrkan därför att medlemsavgiften är alltför hög. Det kan jag hålla med
om, de som inte använder sig av kyrkans tjänster annat än möjligtvis för dop,
bröllop och begravning tycker inte att det är rimligt att betala ett par hundra
kronor till kyrkan varje månad. Vi
pratade om det här på förlaget i höstas, man skulle anmäla utträde före ett visst datum för medlemskapet skulle upphöra nästa år. Det var
någon som redan hade anmält utträde och samtidigt hade börjat betala motsvarande
summa till någon organisation som arbetar bland flyktingar. ”Var och en skall
ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte
med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare.”
Tionde är en
bra princip, men den kan man tolka på olika
sätt. Mormor gav tionde av sin
pension, troget varje månad. När hon sålde huset och flyttade in till en lägenhet
så gick tio procent av vinsten till ett missionsprojekt. Jag har så
oregelbundna inkomster och skattar både i
Sverige och här, så det där med
att ge tionde rakt över, det blir faktiskt
lite knepigt. Jo, jag skulle nog
kunna räkna ut tiondet exakt om jag
ansträngde mig lite men mitt givande
blir lite mer ”ad hoc”. Men jag är övertygad om att devisen som mormor hyllade ”när jag skyfflar ut, skyfflar Herren in och
Herrens skyffel är större än min”, den stämmer. Om man inte har med det i kalkylen förstås och förväntar sig
kontant utbetalning... ”Inskyfflingen” kan bli något helt annat än man förväntar sig, något som inte handlar
om pengar utan blir i himmelsk valuta.
