Idag fungerade det med tåget, både till Stockholm och
tillbaka till Uppsala. Jo, det är värt att nämna.
När jag är fysiskt närvarande på förlaget, så är det mitt jobb. Annars är
det ”någon” som jag får uppdrag från. Så är det.
Jag kom alltså i tid
på morgonen, respekterade tider för fika och lunch och slutade på exakt tid. Vad jag sen har gjort
mellan dessa viktiga klockslag det är lite mer diffust. Men så är det
naturligtvis första dagen, det är ett halvt år sedan jag var här senast. Nya
kolleger, nya verksamhetsplaner och en del annat att läsa igenom och samtal med
Erik och en ny chef. Nu vet jag lite mer vad jag skall ägna mig åt de kommande
fyra veckorna.
I morgon börjar Elvy och Torsten med höstens
svenskkurs. Det har vari komplicerat att få ihop en grupp, det har varit
många olika saker att ta hänsyn till. Det blir sex syriska kvinnor vars män accepterar att en av lärarna
är man och där inte barntillsyn kan vara skäl för frånvaro. Männen har haft
enskilda samtal med Torsten och tolken och två av kvinnorna fick inte vara med
därför att deras män hade en sådan attityd att det framgick att de inte skulle kunna vara med varje dag. De har
lektioner tisdag, onsdag och torsdag mellan två och fem på eftermiddagen. Alla
har bristfällig skolunderbyggnad och de skulle troligen inte orka med mer än tre timmar. De kommer att hålla på
minst till sista november. Männens
attityder är ett stort problem, trots att de skrivit på ett kontrakt om att godkänner kvinnornas
deltagande så kan det bli så att de
uteblir – kontraktet är naturligtvis inte juridiskt bindande.
Torsten skall dessutom ha ”privatlektioner” med två
syriska ingenjörer som bor på en
förläggning nära Torstens bostad. Det gäller att vara kreativ.
Det rör på sig
i omvärlden. Trump vs Clinton kommer att förfära och underhålla oss en tid
till, kompisarna Assad och Putin gör Aleppo till en grushög och i Ungern vill
Orban ställa sig över lagen. Förmodligen
är det bara kraftiga ekonomiska sanktioner från EU som kan stoppa honom.
Nu finns det ett tidsschema för Brexit och visst är
det spännande att se hur det kommer att bli. Det gamla ordspråket om att man
inte både kan äta kakan och ha den kvar kommer för mig när jag läser de
brittiska tidningarnas kommentarer. ”De tre blinda mössen”, Boris Johnson, Liam
Fox och David Davis sprider helt olika, inkonsekventa meddelanden om hur det
skall gå till att lämna EU – det enda som de verkar vara eniga om är att det är
fullständigt naturligt att man efter förhandlingarna kan behålla allt som är
positivt för Storbritannien och med ett penndrag avskaffa allt som man bedömer
vara negativt.
Nu skall det bli svensk tv och helsvensk macka med rödbetssallad
och köttbullar.
