Jag skriver alltså
detta medan jag sitter på tåget, det är alltid spännande att se om det går att
publicera direkt. Annars får jag göra det när jag kommer fram till flygplatsen.
Ibland löser
sig saker och ting på ett överraskande sätt.
Jag räknade med att mitt hus skulle stå tomt fram till början av maj, men
nu till påsk kommer släktingar till Annemarie hit och istället för att tränga
ihop sig hemma hos henne, så kan de bo i mitt hus. De bor uppe i Jura, bara ett
stenkast från gränsen mot Frankrike, där brukar våren komma sent så de stannar kanske ett par veckor. Jag jobbade lite extra igår för att huset skall vara
presentabelt. Maj och Benny har frågat
om de kan få låna huset ett par veckor medan de väntar på att få flytta in i
sitt nyinköpta hus som de övertar den 15 juni. Majs hus skall vara tomt redan
första maj. Jag skall tills vidare bo i ”mitt” gamla rum inne hos Elvy, undantagsstugan
är ju upptagen av Benny.
Jag undrar om
han hade förberett sig på all snöröjning som det skulle bli? Han hade så chevalereskt
lovat Elvy att sköta snöskottningen när han fick bo i undantagsstugan. Dessutom
har han skottat hos Maj, men hennes hus ligger mer skyddat. Där har det inte
blåst upp sådana enorma drivor som finns hos
Elvy. Ena delen av uthuset är fortfarande inbäddat i snö ända upp
till taknocken. Från grinden och fram
till huset och vidare till undantagsstugan går man i ”skyttegravar”. Som tur
är, så är garagedörrarna på ”läsidan” så det går att köra in där. Men det finns
bara plats för en bil där...
Maj och Benny –
där har vi veckans stora nyhet, veckans stora romantiska nyhet. De gifte sig i
Göteborg i lördags. Benny hade sagt att de skulle åka ner till Göteborg för att
träffa en av hans golfkompisar och passa på att se på stan innan de börjar
gräva upp hela centrum för västlänken. Golfkompisen råkade vara präst också...
Elvy ringde och
berättade detta i går eftermiddag och informerade samtidigt om att hon och
Fille hade firat lite extra, de hade gräddat våfflor. Våfflor med sylt är väl
inte någon vanligt förekommande hundmat? Men å andra sidan är Fille ingen
vanlig hund heller. Han är minst lika förtjust i sin nya husse som Maj är.
Och nu till något
helt annat.
Jag har just
läst på nätet att Norges justitieminister Sylvi Listhaug avgår efter kritiken
mot att hon skrivit på Facebook att Arbeiderpartiet bryr sig mer om
terroristers rättigheter än nationens säkerhet. Tänk då på att de som terroristen
Anders Behring Breivik avrättade i massakern på Utöya, var ungdomar som
tillhörde Arbeiderpartiets ungdomsförbund. Hon har kläckt ur sig en lång rad andra idiotiska
och hånfulla saker tidigare så det här var väl droppen som kom bägaren att
rinna över. Listhaug är en sällsynt otrevlig typ. Hon blev invandringsminister
för några år sedan och när jag hörde henne uttala sig i norsk tv, så kände jag bara avsmak. Det är
ett av de få tillfällen när jag reagerat så, utan att ändå försöka ta reda på
lite mer kring vad som säjs och den som säjer det. Sedan dess har hon bevisat gång
på gång att min reaktion var korrekt. Det är en otäck människa med en
människosyn som definitivt inte är i
samklang med det halsband med kors som hon brukar ha. Nu vet vi inte vem som kommer att bli justitieminister efter
henne, Fremskrittspartiet har inte direkt gjort sig känt för att rekrytera personer med en normal inställning till vare sig, flyktingar, människor
med sociala problem eller de som kommit i klammeri med rättvisan. Jag antar att Frp:s
partiledare Siv Jensen kräver att det skall bli
en från hennes parti som blir ny justitieminister, det kan bli ur askan
i elden.
Och nu snöar
det utanför kupéfönstret.