tisdag 20 mars 2018

Nu sitter jag på tåget mot Zürich..



Jag skriver alltså detta medan jag sitter på tåget, det är alltid spännande att se om det går att publicera direkt. Annars får jag göra det när jag kommer fram till flygplatsen.

Ibland löser sig saker och ting på ett överraskande sätt.  Jag räknade med att mitt hus skulle stå tomt fram till början av maj, men nu till påsk kommer släktingar till Annemarie hit och istället för att tränga ihop sig hemma hos henne, så kan de bo i mitt hus. De bor uppe i Jura, bara ett stenkast från gränsen mot Frankrike, där brukar våren komma sent så de stannar kanske ett par veckor. Jag jobbade lite extra igår för att huset skall vara presentabelt.  Maj och Benny har frågat om de kan få låna huset ett par veckor medan de väntar på att få flytta in i sitt nyinköpta hus som de övertar den 15 juni. Majs hus skall vara tomt redan första maj. Jag skall tills vidare bo i ”mitt” gamla rum inne hos Elvy, undantagsstugan är ju upptagen av  Benny.

Jag undrar om han hade förberett sig på all snöröjning som det skulle bli? Han hade så chevalereskt lovat Elvy att sköta snöskottningen när han fick bo i undantagsstugan. Dessutom har han skottat hos Maj, men hennes hus ligger mer skyddat. Där har det inte blåst upp sådana enorma drivor som finns hos  Elvy. Ena delen av uthuset är fortfarande inbäddat i snö ända upp till  taknocken. Från grinden och fram till huset och vidare till undantagsstugan går man i ”skyttegravar”. Som tur är, så är garagedörrarna på ”läsidan” så det går att köra in där. Men det finns bara plats för en bil där...

Maj och Benny – där har vi veckans stora nyhet, veckans stora romantiska nyhet. De gifte sig i Göteborg i lördags. Benny hade sagt att de skulle åka ner till Göteborg för att träffa en av hans golfkompisar och passa på att se på stan innan de börjar gräva upp hela centrum för västlänken. Golfkompisen råkade vara präst också...

Elvy ringde och berättade detta i går eftermiddag och informerade samtidigt om att hon och Fille hade firat lite extra, de hade gräddat våfflor. Våfflor med sylt är väl inte någon vanligt förekommande hundmat? Men å andra sidan är Fille ingen vanlig hund heller. Han är minst lika förtjust i sin nya husse som Maj är.

Och nu till något helt  annat.

Jag har just läst på nätet att Norges justitieminister Sylvi Listhaug avgår efter kritiken mot att hon skrivit på Facebook att Arbeiderpartiet bryr sig mer om terroristers rättigheter än nationens säkerhet. Tänk då på att de som terroristen Anders Behring Breivik avrättade i massakern på Utöya, var ungdomar som tillhörde Arbeiderpartiets ungdomsförbund.  Hon har kläckt ur sig en lång rad andra idiotiska och hånfulla saker tidigare så det här var väl droppen som kom bägaren att rinna över. Listhaug är en sällsynt otrevlig typ. Hon blev invandringsminister för några år sedan och när jag hörde henne uttala sig i  norsk tv, så kände jag bara avsmak. Det är ett av de få tillfällen när jag reagerat så, utan att ändå försöka ta reda på lite mer kring vad som säjs och den som säjer det. Sedan dess har hon bevisat gång på gång att min reaktion var korrekt. Det är en otäck människa med en människosyn som definitivt inte är i  samklang med det halsband med kors som hon brukar ha. Nu vet vi  inte vem som kommer att bli justitieminister efter henne, Fremskrittspartiet har inte direkt gjort sig känt för  att rekrytera personer med en normal  inställning till vare sig, flyktingar, människor med sociala problem eller de som kommit i klammeri  med rättvisan. Jag antar att Frp:s partiledare Siv Jensen kräver att det skall bli  en från hennes parti som blir ny justitieminister, det kan bli ur askan i elden.

Och nu snöar det utanför kupéfönstret.