Nu sitter
jag på tåget söderöver, det är fullt med folk och om jag har förstått det rätt,
så har hela Sverige höstlov samtidigt, därav trängseln. Jag reser direkt till
Arlanda och övernattar där, det blir onödigt stressigt på morgonen om jag
skulle övernatta i lägenheten i Uppsala.
Nu hoppas
jag vara framme i Locarno halv fem i morgon eftermiddag, i bästa fall kan det
bli en halvtimma tidigare. Nästa vecka kommer det att regna mest hela tiden, så
det var ju ingen bra timing på det viset. Men huvudsaken är att jag får träffa
mina vänner.
Alice och
Elvy kom hem i tisdags. Jag fick en röd Canada Goose parka, en lite mer
praktisk modell än de korta jackorna som man brukar se i Stockholms innerstad.
Nu var det så att någon hade läst att ett danskt meteorologiskt institut hade
förutspått en enormt kall och lång vargavinter i Skandinavien och då skall jag
inte behöva frysa. Förutom jackan fick jag en matchande halsduk och fodrad
mössa i merinoull och ett par tumvantar som garanteras hålla mig varm om
händerna även om det blir minus fyrtio grader. Så Kung Bore – nu är jag redo!
Eller också blir det den mildaste vintern i mannaminne.
BG&co
kom alltså hem från Ascona sent onsdag kväll och jag körde hem till BG och
Irene efter skolan i går och fick en utförlig rapport. Jag förstod att de hade
blivit väl omhändertagna av mina vänner och att de nog tänkte höra sig för om
det kanske gick att resa dit ner igen till våren. Maj och Benny vill gärna resa
dit igen, Johnny och Marita beklagar att de blir uppbundna av sina ekologiska
odlingar från mitten av januari... Det
är inte för inte som Ascona kallas för Ticinos pärla.
Tåget rullar
söderöver, jag har höstlov och firar det med att ta fram en chokladkaka, kollar
igenom vad jag skrivit (får knappast godkänt) och därefter trycka på SÄND.
