Då var den näst
sista skoldagen avklarad. På måndag tar Anne och jag tåget ner till Uppsala och
förmiddagsplanet på tisdag till Zürich. Men innan dess skall vi klara av ett
70-årskalas, den här gången är det Johnny som skall firas.
När inbjudan
kom, så hajade jag till, inte kunde han väl vara sjuttio? Jag tycker att hela Elvys
bekantskapskrets är ovanligt pigga och friska. Visst har några av dem åldersrelaterade
krämpor som artros och högt blodtryck, men inget allvarligt. Det är bara att
hoppas att jag kommer att bli en lika pigg sjuttioplussare när den dagen kommer.
Anne, som följer med till Ascona, hon har ett par år kvar till 70 men styrketränar
och kör spinning varje vecka. Jag känner att jag måste nog ta tag i den biten,
promenader räcker inte. Jo, man får faktiskt bra kondition av att bo där det är
brant terräng, eller också är det bara så att man tillägnar sig tekniken att gå
i branta backar utan att bli andfådd.
Marlene och
jag har börjat på gym två gånger men gett upp när 10-kortet tagit slut. Är det
möjligen så att ett dyrt årskort gör att man inte ger upp så lätt?
Nu när det
blev klart att jag skulle börja jobba innan påsk, så har det kommit ett par förfrågningar
om jag möjligtvis kan tänka mig... Jo
då, det går bra. Det är bara bra om huset inte står obebott. De som är
intresserade får själva göra upp om när det skall bli. Dessutom så reser jag
kanske direkt till England efter skolavslutningen, till kanalfärden. OM det inte
blir ett riktigt brexitkaos. Risken finns.
Nu skall jag
se till att få klart en beställd artikel till nättidningen. Den handlar om
Swedbank. Jag skäms över att behöva skriva en sådan artikel. Swedbank blev
droppen... det har varit lite väl många skandaler i Sverige det senaste året.
