När vi vaknade sken solen, men det var rätt kyligt i luften. Frukosten serverades av Leo. Vi började få lite ebb i förråden så shopping stod på dagsprogrammet. Inga sixpack kvar heller. Sen körde vi en liten bit. Och där, där var den, föreställningens clou! Pontcysyllte aqueduct. Sen försvann den i grönskan igen. Eller rättare sagt, båten försvann in i grönskan. När vi kom lite närmare, vid en plats som heter Froncycyllte , så fick vi se den igen. Vi stannade till i Froncycyllte och hoppades att hitta en mataffär, men gav upp ganska snart och fortsatte mot akvedukten. Vi fick vänta en stund på att komma över, man kan inte mötas där. Det var en rätt häftig upplevelse och inget för den som är höjdrädd. Akvedukten är 308 meter lång, 3,4 m bred och 1,6 m djup. Själva rännan är av gjutjärn och den vilar på 19 pyloner av kalksten. Största höjden är 39 m, ner till botten av floden Dees dalgång. På ena sidan av akvedukten går the towpath, och där finns det ett räcke. På den andra sidan är kanten av rännan bara 15 cm över vattennivån... För att göra upplevelsen ännu häftigare, så blåste det en del däruppe och båten touchade sidorna i vattenrännan hela tiden. Vi tröstade oss med att det stod i en av kanalböckerna som finns på båten att sedan akvedukten invigdes 1805 hade ingen båt fallit ner. Julia hävdade att när vi åkte tillbaka så skulle hon gå vid sidan av båten över akvedukten. Det var lite läskigt, det måste jag nog hålla med om. Akvedukten är numera ett av Unescos världsarv.
Vi klarade oss alltså helskinnade över och stannade till vid Trevor Marina på andra sidan och lyckades hitta a: en mataffär i samhället som ligger där, b: en pub som serverade lunch. Vi blev kvar vid marinan en stund, pratade med folk, fyllde på vatten och använde oss av deras pump-out. Marinan är egentligen början på en kanal som aldrig blev byggd, den skulle gå upp till Chester och Mersey. Jo, nu fick vi förklaringen till varför träden inte har spruckit ut på en del ställen. Det beror helt enkelt på att ek, ask och något mer slags träd har en mycket senare lövsprickning än andra träd. På vissa ställen är ek och ask de dominerande träden. Så var det med detta.
Sen tuffade vi iväg och stannade till för kvällen knappt halvvägs mellan akvedukten och Llangollen. Nu ser vi den mäktiga bergväggen Trevor rocks i norr. Det blev en lite lättare middag idag, hamburgare med bröd och tillbehör. Pierre höll sedan med anledning av bergväggen en föreläsning för oss om dess uppkomst och bergarter. Vi har moorat alldeles intill River Dee och i närheten har L&S hittat en upptrampad stig längs floden. Vi skall pröva att gå den nu, innan vi slår oss till ro för kvällen.
Vädret? Strålande sol på förmiddagen, regnade en stund mitt på dagen och sen klarnade det upp igen och nu hänger det mörka skyar i väster. Maxtemp idag +16.
Julia har hittat den här fina bilden på akvedukten - nu kan ni se hur högt uppe vi var!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.