Vi reste från Bellinzona halv nio
igår, Regula körde oss dit och vi landade på Arlanda kvart över tre.
Vi hade tur med vädret, nu kunde vi se alla vackra vyer längs järnvägen mot Zürich.
Här snöar det och lokalradion har gått ut med många
trafikvarningar. Det verkar som om E4 söderut från Uppsala och E18
är värst drabbade.
Vädret i Ascona var inte så vårlikt
som jag hade hoppats, men Maj och Elvy var nöjda och det är klart,
det är stor skillnad på hur det var hemma hos mig och hur vädret
kommer att bli här de närmaste dagarna.
Jen och Nigel har tänkt att resa runt
i ”Scandinavia” i sommar. Han vill också försöka få sin svåger att
ta reda på lite mer om farfadern som kom från Värmland. De vill ha
förslag på en rundresa i alla de fyra nordiska landen vilket
förstås inkluderar ett besök i Hälsingland. Vi förklarade att
skall de få ut något av en sådan resa så får de nog räkna med
tre, helst fyra veckor. Elvy förstod att de vill känna sig som
européer, hade först planerat in ett besök i Berlin och sedan en tur till
Holland under tulpansäsongen.
Maj och Elvy skall fortsätta till
Hälsingland men har inte bestämt sig för om det bli i eftermiddag
eller i morgon förmiddag, allt beror på väder och väglag. Då
blir jag ensam här under några dagar. Jag frågade Elvy hur mycket
hon egentligen använder lägenheten här i Uppsala och hon skruvade
lite på sig och sade att det hade ju blivit lite mindre i år på
grund av att hon varit hos Alice, och så tillade hon att det är väl
bra att lägenheten finns när du skall vara på förlaget. Jo, det
tackar jag förstås för.
Jag har redan börjat oroa mig för hur
det blir med tåget på måndag. Jag borde inte göra det för de är
vana vid att folk som kommer med tåg till Stockholm kommer sent,
vare sig de kommer från söder, öster eller norr. Hur jag skall
komma tillbaka till Uppsala oroar mig inte lika mycket. Kan det vara
så att den schweiziska punktligheten har slagit rot i mig? Å andra
sidan är man ju inte så känd för att vara punktlig just i
Ticino...
Nu skall vi vara på Ikea när de
öppnar klockan tio så jag slutar här.
