Idag har det
varit fläckvis halka på vägarna, förrädiskt när man inte vet var isen finns.
Det var först vi fyratiden som sandbilen körde förbi nere på vägen, men det är
ju ingen huvudväg förstås.
Det blev heltid
hela veckan och några dagar nästa vecka också. Förståndiga doktorer ordinerar
att ett sjukt barn skall vara hemma istället för att skriva ut antibiotika.
Annars är
allt sig likt här, mörkt och trist och temperatur kring nollan. Nästa vecka
skall det bli snö. Eller regn. Sedan kommer det att bli kallare.
Jag har
märkt att adventsstakarna dyker upp i allt fler fönster. Elvy bestämde att vi skulle
sätta fram dem och kolla att de lyser men det är först fredag eftermiddag som
de skall tändas. Det finns en stake till varje fönster och eftersom de är
försedda med LED-lampor så får de stå på dygnet runt sedan, till och med
trettondagen. I undantagsstugan nöjer jag mig med en adventsstake. Det får
räcka.
När jag
flyttade till Ascona 2002, så hade jag med mig två adventsstakar. Nu ingår inte
fönsterbräden som standard i husen, så jag fick ordna med något att ställa dem
på. Det blev ett besök på IKEA i Grancia och inköp av enklaste sortens
piedestaler, tänkta för krukväxter. Men så hade de en stilig golvstake i
mässing och den köpte jag. Det fanns ingen runt omkring mitt hus som hade
adventsstakar då, men nu finns det överallt.
Adventskalender
är en tradition som finns i hela västvärlden. Fille får en alldeles egen
adventskalender. Det fanns kalendrar för både hundar, katter och kaniner. Något
gott varje dag fram till jul.
Det har
bakats till flera olika ”adventskaffe” i kyrkan. Lussekatterna och
pepparkakorna gör entré redan till första advent. Plus några andra sorters
småkakor. I Ticino bjuds det på en speciell adventskrans, den är fylld med
frukt och nötter och något slags röra med råsocker och kanel. Alldeles för söt
för min smak. Problemet är bara att det går helt enkelt inte att ta en liten,
liten bit utan man får ta en bit som är 4-5 cm bred, annars rinner det söta
kladdet ut. Nej, då föredrar jag lussekatter.
Men det är
inte kaffebröd som upptar mig mest nu. Spelet om vem som skall styra Sverige
fortsätter och jag skickade iväg en artikel idag. Annie Lööf framstår som allt
mindre sympatisk och hon spelar ett högt spel. Enligt Johnny, som är
centerpartist så finns det tre fraktioner inom centerpartiet. De
miljöintresserade, lantbrukare och annat landsbygdsfolk och så det som brukar
kallas för Stureplanscentern, den ultraliberala falangen som just nu försöker
sätta agendan. Ett samhälle fritt från regler och regleringar där den starke
har rätt. Ett parti som i och med detta befinner sig till höger om moderaterna.
Varför kallar man dem för mittenparti?
Förr var
folket på landsbygden kärnan i centerpartiet men allt eftersom jordbruket
förändrats och många gårdar drivs som storföretag, så har många jordbrukare
blivit moderater. Johnny menar att även om Annie Lööf visar engagemang i
flyktingfrågan och hennes mycket tydliga avståndstagande från
sverigedemokraterna, så är detta ett medvetet spel från henne. Johnny säjer att
om det skulle bli ett extraval, så kommer han inte att rösta på centerpartiet.
Kommer
Löfven att sälja sig billigt för att förbli statsminister? Gör han det, så
kommer vänsterpartiet att kamma in många röster i nästa val. Man kan inte gå
allt för långt från klassisk socialdemokrati och räkna med att få behålla sina
sympatisörer. Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme
vrider sig i sina gravar.
Dramat
fortsätter och kommer kanske att nå sin kulmen den tredje december.
