Bara så ni vet att jag lever.

Nej, jag har inte drabbats av covid-19 och vi har inte heller blivit av med vår internetuppkoppling. Jag har bara inte haft tid att skriva.

Vad har jag gjort då? Det är det som jag inte riktigt vet. Men det är det jag säjer, ingenting är som vanligt längre, När jag tänker efter har jag gjort tre intervjuer, jag har läst på om det gamla bondesamhället i Hälsingland, fick låna en avhandling från 1938 som var jätteintressant och så har jag gjort de numera schemalagda inköpsrundorna. Plus lite utejobb när vädret så tillåter.

Alla här är friska, mina vänner i Ticino har också klarat sig från att drabbas av denna eländiga pandemi och jag blir mer och mer övertygad om att Sverige har valt en bra, men ändå kontroversiell väg ut ur eländet. I Ticino börjar man redan tala om ”den andra vågen” nu när man har släppt på en del restriktioner.

I morgon släpper också Italien på en hel del restriktioner men kan snabbt återinföra dem om antalet sjuka och döda stiger. Det är som att balansera på en skarp knivsegg, hålla samhället igång och inte sätta fart på smittspridningen.

Nu är klockan halv elva och det är sängdags för mig. God natt!