Pingstdagen.

Idag har det varit sommarvarmt och de kommande dagarna blir det ännu mer sommarlikt. Det händer något hela tiden, inte minst i rabatterna kring huset. Nu börjar Elvy oroa sig för att det skall komma några sena frostnätter, men perennerna klarar väl av det och utplanteringsväxterna får vänta inne i uterummet tills vidare.

Och så var det pingst. Det var tänkt att vi skulle samlas i uterummet, men det blev så många att vi fick sitta ute. Solen sken och det var drygt tjugofem plusgrader och en svag vind gjorde att det ändå var behagligt. Det var Irene och BG som ansvarade och nu var det pingstbudskapet som var i fokus, både i ord och sång. BG menar att den enda riktigt genuina pingstsången är William Booths O Gud du klara rena låga, så den hade han tagit med på dagens sångblad och dessutom hade han tagit med ett elpiano så att jag fick spela till den. Han tyckte inte att den kom till sin rätt med dragspelsackompanjemang.

Annars – livet rullar på som det gjort de senaste veckorna. Tills vidare stannar jag här i Hälsingland. Jag vet inte ens om det går att resa hem till Ascona just nu. Där var det igår två nya fall men inget dödsfall, många oroar sig ändå för vad som sker när man släpper på restriktionerna i Italien.

Här är det skogsbrandfara och en och annan björn som lufsar omkring. Något måste man väl oroa sig för.