När vi kom tillbaka till båten var det lika fint väder som igår och +16, men det hade bildats en del stackmoln. Vi fyllde på vatten, kastade loss och när vi lämnat bebyggelsen så... ja vad gjorde D&P – jo, dom började sjunga ”With Christ in my vessel” och ja, det var inga problem att få de andra att hänga med. ”The Narrowboat Song” kallade Leo den. Och vi var ju ”saling, sailing home” vi hade tyvärr nått höjdpunkten på resan och skulle ta samma väg tillbaka. (Jag kände likadant när vi hade jobbat oss upp till Birmingham och plötsligt skulle börja slussa nedåt.) Och det märktes att vattnet ”nedströms” gav båten lite extra fart. Vi stannade till vid Sun Trevor, en trevlig pub och restaurang som låg nära kanalen. Det är förresten vid Sun Trevor som den allra smalaste delen av kanalen börjar. Men den hade vi alltså avverkat nu.
Pubens meny var rätt omfattande , men det slutade med att samtliga åt nygrillad Sirloin Steak med chips, lökringar, tomater och gröna ärtor. Julia och jag valde mineralvatten medan killarna behövde två pints var för att skölja ner maten. Vi hade tänkt att fortsätta lite längre, men söndagsmiddagen drog ut på tiden och det var kö vid Pontcysyllte akvedukten, så vi har stannat till här, en bit innan akvedukten för kvällen. Vi fikade och sedan promenerade vi upp till Garth, en by som finns med på Unescos världsarvslista, därefter en ny tur bort till akvedukten och puben vid Telford Marina.
Stephan och Leo är väldigt bestämda på att man skall ta seden dit man kommer. Hemma dricker de nästan aldrig något annat än ett eller två glas vin, mycket måttfullt alltså. Men nu tror jag att de har avverkat alla lokala ölsorter, om det nu inte är så att vi hamnar på en pub med eget bryggeri förstås. Julia och jag lämnade killarna på puben, då sjöng de allsång på walesiska tillsammans med ett lokalt band som spelade där i kväll. Ja, David stannade kvar och höll ordning på dem och nu väntar vi bara på att få höra sången när de kommer.
Jo, en sak till. Vi fick höra på puben att flygplatsen i Manchester är stängd p g a ett nytt askmoln. Båtens ägare skall inte använda den förrän vid månadsskiftet maj-juni... Men det är ju önsketänkande och Julia och Stephan måste vara hemma den 23 maj. Men...


Om jag varit med hade det inte blivit detta måttlösa öldrickande :)) Då hade vi ägnat oss åt helt andra drycker.
SvaraRaderaDet är trevligt att vara i LA, men visst är jag avundsjuk på er. Jag måste resa till Langollen någon gång, med eller utan båt. Det verkar vara en intressant plats, har kollat lite mer på Internet.
Rickard
När jag var aupair i England för många år sedan så fick jag följa med familjen till ett bröllop i Wales på någon gudsförgäten plats med låångt namn. Hela ceremonin avhölls på walesiska, de flesta talen vid middagen var på detta märkliga språk. Brudgummen som var från London och släkting till "min" familj hade lärt sig utantill det som han skulle säja i kyrkan. Resten förstod han inte ett dugg av.
SvaraRaderaGunilla