Let´s
dance på fredagskvällen var trevlig TV-underhållning, även om jag
inte begriper mig på skillnaderna mellan dessa olika danser. Men det
gjorde Elvy, hon berättade att hon hade gått på danskurser i
Toronto och förstod alltså skillnaderna på de olika danserna
och försökte förklara finesserna för mig. Elvy överraskar mig
gång på gång men det är ju ingen av dessa överraskningar som slår att
hon kan spela dragspel – och har blivit en riktig hejare på det
sedan i somras. Men då är det inte dansmusik utan gamla läsarsånger
som står på repertoaren. Härligt!
Vi
hade, som goda svenska medborgare, faktiskt bestämt oss för att se
på ”Mello” lördag kväll, hade bett Anita komma och göra oss
sällskap och inhandlat lite gott att äta och dricka. Det fanns
inslag i programmet som var ok, men urvalet av ”melodier” som
tävlade, det var pinsamt dåligt. Men vi lyssnade pliktskyldigast
och när vi tyckte att det var för dåligt, så sänkte vi ljudet
och pratade om annat. Men det var nog som jag misstänkte; ”släpp
för allt i världen inte fram en melodi som kan vinna ESC, vi kan
inte arrangera det nästa år också.”
Det
kan ju också vara så att vi helt enkelt är för gamla (43, 71 och
72 år) och helt enkelt inte tillhör målgruppen för programmet.
Jag tyckte att ”Vi skall bada nakna på Sergels torg” var den
roligaste melodin. Den kommer att sjungas/skrålas hela sommaren och
centralt placerade fontäner kommer att få besök varma
sommarkvällar. Nattlivet även i den minsta stad kommer att bli
mycket roligare.
Jag
är nog en riktig lantis, även om jag har bott i Manchester, London
och Stockholm. Ascona är en småstad med sina knappt sextusen
innevånare. (Locarno har drygt sextontusen innevånare och räknar
man in hela det urbana området kring Lago Maggiores östra del
kommer man upp i femtiofem tusen.) Jag trivs bäst hemma i Ascona och
i Hälsingland. Anita har bott i Paris i många år, Elvy i Toronto,
nu har de båda mellanlandat i Uppsala. Anita överger inom kort
Uppsala för Nora och när jag frågar Elvy hur många veckor som hon
har varit i Uppsala under förra året, så svävar hon på målet.
Joo, hon har nog varit ”hemma” betydligt mer än i Uppsala.
Igår
var vi med blommor till pappas grav. Elvy hade valt och det blev
tjugofem röda rosor. Elvy och Alice var i Sorunda när de gjorde sin
rundtur i Sverige för två år sedan men vi har aldrig varit där
tillsammans tidigare och det blev lite känslosamt.
Sen
körde vi till Södertälje och såg oss omkring och hittade faktiskt
huset där vi bodde, även om bilens GPS inte kunde hitta gatan! Vi
åt middag och sen körde vi inte via Stockholm tillbaka utan
lyckades hinna med besök i både Mariefred och Strängnäs innan vi
korsade (kryssade?) Mälaren och via Enköping tog oss tillbaka till
Uppsala.
Jag
har alldeles för dåliga kunskaper om Sveriges geografi, även om
det händer att jag sitter med kartan och försöker pränta in var
saker och ting ligger. Mariefred och Strängnäs var okända platser
för mig. Rickard tog med mig på en tur genom okänt land för några
år sedan. Vi var i Skara, Falköping, Ulricehamn, Borås och Västra
Frölunda innan vi körde till Tysklandsfärjan. Jag borde göra fler
sådana turer, har hört berättas om hur vackert det är i Värmland
och Dalsland och att Skåne är så mycket mer än bara ett tillhåll
för den organiserade brottsligheten. Det är mycket man borde hinna
med!
