Jag har fått tre mail med frågan ”vann rätt låt”? Nu är jag inte rätt person att fråga, jag är faktiskt rätt ointresserad av de musikstilar
som dominerar ESC. Men jag satt tillsammans med Marlene framför teven från start
till mål. Det hade varit roligt om Australien hade vunnit, Rysslands bidrag var
bra – inte minst den fantastiska tekniken. Sen vet jag inte om några av mina
vänner sade det för att göra mig glad,
men de tyckte Frans sjöng bra och var ”cute”. Han stack ut genom sitt enkla
framträdande. Det vinnande bidraget var bra, att det sen retade upp Putin &
Co det får väl EBU tåla - eller sätta upp på meritlistan. Man hade ju kunnat
göra bidrag med liknande texter från de baltiska länderna, Stalin deporterade
ju massor av människor där till Sibirien och ”ersatte” dem med ryssar. Rysk historieförfalskning
och nationalistisk hybris kan vi vara utan. Eller hur?
Jag har börjat bläddra och ströläsa lite i boken The
universe in your hand, den verkar vara oerhört intressant. Nu skall det erkännas
att jag inte var särskilt intresserad av fysik när jag gick i skolan, så ett
och annat guldkorn går mig nog förbi och jag har också upptäckt att det finns
intressanta och pedagogiska förklaringar till saker och ting som jag inte har
en aning om vad det egentligen handlar om.
Pierre, som är geolog har naturligtvis en bättre kunskapsgrund att stå
på, teorierna om jordens tillkomst finns ju dessutom med i hans utbildning.
Det var ordet ”beyond” som fångade mitt intresse när jag läste en recension av boken. Vad finns
det bortom den gräns dit man kan ”se” – d v s att man med avancerade
beräkningar gjorda av astrofysiker m fl kan
göra sig en bild av var den del av universum där det finns
galaxer m m slutar. Man har ju
successivt kunnat utvidga det område som man kan förstå, men nu anar tydligen
astrofysikerna att man nått till vägs ände. Spännande! När något i boken blir alltför
svårförståeligt så får jag kanske be André, Susannes man om en förklaring, han jobbar
för CERN och förstår sig på kvantfysik och andra vetenskapliga
delikatesser.
Jag tänker samtidigt på Carl Öst och sången Vi skall fara
bortom månen. Det uppstår ingen konflikt
i min värld mellan sångtexten och
”beyond”. Sången skrevs på 60-talet och Carl Öst hade pejling på det som vetenskapen nu tycks ha kommit fram till.
Carl Öst är en favorit. Jag har faktiskt sjungit tillsamman
med honom på ett stugmöte. Jag har nog skrivit om det förr, men det förtjänar
att nämnas igen. Jag var 8-9 år och
definitivt yngst på
stugmötet. Då bad han mig komma
fram och sjunga tillsammans med honom i kören till den sången som han skulle
sjunga. ”Sjung Halleluja, det blir bättre och bättre dag för dag, synes vägen
stundom lång, så stäm upp en jubelsång, sjung ja sjung Halleluja.” – Det var
mina fem minuter i rampljuset. Jag njuter fortfarande när jag tänker på det.
Och nu – dags att börja jobba. I morgon kommer Solveig och
Hans Rasmussen, då skall vi ut och ”turista”.
