Jen och
Nigel hade mycket intressant att berätta från sin vistelse i USA. De hade
besökt släktingar i Wisconsin, Michigan och Kalifornien innan de återvände till
sin gamla hemstad, Albany NY. De hade väntat det värsta efter Trumps tillträde
som president och det har blivit ännu värre och som Nigel sade, det var
egentligen inte ett tillträde utan ett maktövertagande. Trump verkar vara väl
medveten om vilka områden som han kan regera över lite som han vill, annat
verkar han ligga lågt med tills vidare. En liten tröst är väl att sprickan i
det republikanska partiet börjar bli synlig.
Jag har sett
till deras hus medan de varit borta och som tack för det fick jag ett par
böcker och en rosa ”pussymössa”. Jo, jag skall förstås använda den. Fattas bara
annat!
Om jag nu
skall fortsätta med storpolitiken, så är det inte så lustigt i Storbritannien
heller. Mycket återstår innan det blir några förhandlingar om Brexit, men
nationalistiskt sinnade britter beter sig som om utträdet ur EU redan var
klart. Davids syster har en granne som är holländsk medborgare och arbetar i
City. Deras arbetsgivare, ett finansbolag, har nu meddelat alla EU-medborgare
som är kontraktsanställda att när deras kontrakt löper ut, så kan de inte räkna
med någon förlängning. Banker vill inte låna ut pengar, ”ni skall ju ut
härifrån snart”. Företag gör sig av med EU-medborgare på olika kreativa sätt,
och utanför en stor matvarubutik fanns det en skylt ”här betjänas ni enbart av
brittiska anställda”. Undrar vad man skulle säja om man gjorde motsvarande mot
de brittiska medborgare som arbetar i andra EU-länder? Theresa May får nog
problem framöver och hennes lilla romans med Trump kan nog snart vara över om
inte Theresa gör som Donald säjer.
Jag fick ett
mail häromdagen där en bekant tyckte att jag ägnade för mycket tid och plats
här åt politik. Det finns viktigare saker att skriva om, menade han.
Jag håller
inte med.
Situationen
i världen är sådan att man måste bilda opinion, ha åsikter om sådant som sker.
Det handlar om ”dessa mina minsta” i ordets vidaste bemärkelse. Skall vi
kristna stillatigande se på hur människor far illa, diskrimineras eller dödas?
Är det rimligt att en nytillträdd president ogenerat ljuger gång på gång eller
att han helt ignorerar riskerna med ökade utsläpp i atmosfären och hånfullt
hävdar att allt tal om global uppvärmning är hysteri? Samtidigt flirtar han
ogenerat med den kristna högern som inte drar sig för att stötta en president
som både personlighetsmässigt och politiskt står långt från grundläggande
kristna värderingar.
