Det kändes
ganska konstigt att komma hit till Geilo och inte köra upp till Kikut och hytta
där. Men samtidigt är det skönt att slippa ha de praktiska bekymmer som alltid följer
med ett hus där man inte bor permanent. De nya ägarna är inte här just nu, men
vi körde i alla fall upp till hytta och såg oss om och allt verkade vara sig
likt.
Förutom
söndag, då det regnade, så har vi haft blå himmel och solsken, men det har
varit kyligt och frisk vind. Vi har ändå gjort dagsturer, det finns en hel del
att se här även om allt inte är de trestjärniga upplevelser som det skrivs om i
turistbroschyrerna.
I fredags
var Elvy på shoppingtur, hon köpte två jackor och ett par lättare
vandringskängor som hon håller på att gå in nu. Då kom jag på att eftersom jag
lämnar en del fjällkläder här så köpte också jag ett par kängor att ta med. Har
man vant sig vid att ha kängor när man är ute i skog och mark, så är det
definitivt det bästa att ha på fötterna, gympaskor har för mjuka sulor.
Kombinationen shorts och kängor med grova strumpor som sticker upp ovanför
skaftet, ger ett intryck av att här kommer det en verklig friluftsmänniska...
Det har
skrivits en hel del om ett par ”mirakelpredikanter” som verkar här i Norge. De
erbjuder sina tjänster via telefon och ber för sjuka mot en avgift, en av dem
tar fjorton kronor i minuten. En av dem har sett Gud ”hela” en trasig
mobiltelefon, väcka upp ett dött barn och hela en undulat... Nu har
helsedirektoratet (som förmodligen är samma sak som socialstyrelsen) reagerat
och utreder skojeriet.
Det som är
positivt med Norge, det är att kristendomen har ett starkt fäste här. Men det
öppnar också upp för aktiviteter av det här slaget. Rickard är inte nådig i sin
kritik av de här skojarna – och det finns fler av dem. Han har sett hur de
agerar, både när han jobbade på sjukhus och som distriktsläkare. Betala och jag
skall se till att du blir frisk, jag ber för dig.
Vi har en
Gud som kan göra under, sjuka kan bli helade men det sker inte per telefon för
14 kronor i minuten.
Imorgon kör
vi hemåt igen och funderar på att välja en annan väg än den vi körde hit, men
det finns inte så många alternativa vägar heller och vi vill undvika Oslo. Det vill man, oavsett tid på dygnet är
trafiken där bedrövlig och skulle man köra in genom någon bomstation så kommer
det ett kravbrev på posten så småningom. Vi får se hur det blir.
