Då är det sista dagen på en tid som jag är här hemma i
Ascona. Jag reser från Locarno i morgon klockan sju och landar på London City
Airport 1150 GMT. Förhoppningsvis.
Vi hade en sån bra samling idag, hemma hos Regula. Alla, d v s 16 personer var där. Nästa
söndag medverkar vår lilla kör i kyrkan i Lugano. Prästen där hade sagt att
kyrkan borde byta etikett från
luthersk-reformert till ekumenisk. Dianas föräldrar, som är medlemmar i kyrkan
tycker att det verkligen har blivit en positiv förändring sedan vi började vara
med och sjunga där. Nu är det strängt reglerat vem som får medverka och vad som lekmän kan få bidra med
i gudstjänsten men regelverket omfattar som väl är inte sång och musik. Men den kreative prästen
har löst det på sitt sätt, han håller i allt och avslutar gudstjänsten i
kyrkans ordning, men sedan ber han kören att sjunga ytterligare ett par sånger
och i samband med det finns det plats för lekmannamedverkan. Rickard och
Annemarie tänker ha uniform på sig på söndag. Det här kan vara en liten
öppning, så att vi i husförsamlingen inte känner oss så isolerade. Tyvärr är
det bara gudstjänst var tredje vecka, men Dianas pappa säjer att det är fullt
tillåtet att ha en samling t ex en
vardagskväll och kalla det för andakt, en sådan kan ledas av en lekman. I Norge sjunger de ”- for det som ser umulig ut, har Gud en løsning
på”.
Nästa gång jag hör av mig blir väl från London.
