Dis och dimma
och snöblandat regn, men också hela två plusgrader och det syns att snön har
smält samman lite. I Ascona har det varit +20 på eftermiddagen.
Idag har vi
bakat. Det blev 37 helsvenska kanelbullar, kolakakor och havrekakor efter
kanadensiska recept. 35 bullar hamnade i frysen och kakorna skall till kyrkan.
Det dricks mycket kaffe och äts mycket hembakat där! Som avslutning så testade
vi att baka två limpor med färdigköpt surdeg. Jag tycker de ser ut som alldeles
vanliga limpor.
Jag har fått
inbjudan till mannekänguppvisning av vårmodet nästa onsdag. Det är en av
lärarna som är medlem i den arrangerande idrottsföreningen. Jag hoppas
verkligen att jag skall få lite fler kontakter utanför den frikyrkliga kretsen
och gärna med folk i min generation. Elvys vänner är helt underbara människor,
men med några undantag så är det min föräldrageneration.
När jag var hos
mormor så lärde jag känna en del jämnåriga, grannbarn och några vars familjer
tillhörde församlingen. Men de har, med ett par undantag flyttat långt bort och
det gjorde några av dem redan tillsammans med sina föräldrar och andra flyttade
efter avslutad utbildning för att få jobb. De som bor kvar här har fullt upp med
jobb och familj.
Är detta med
ålder så viktigt? Både ja och nej. Jag har lärt mig mycket av den äldre
generationen, inte minst under alla lov som jag tillbringade här hos mormor.
Vår husförsamling i Ascona har medlemmar från 28 till 75 år och jag tror inte att
någon tänker ”år” så mycket när vi
träffas.
Det jag känner,
det är att jag inte alls har samma referensramar som Elvys vänner, de kan
referera till sådant som var brukligt och sådant som hänt långt innan jag föddes. Elvy läser just nu Jan
Guillous bok 1968. Då läste Elvy i Uppsala och hon har många minnen från den här
turbulenta tiden, trots att de mest dramatiska händelserna inträffade i
Stockholm..
När jag hör vad
som hände under 60- och 70-talet, så verkar det som om det på sätt och vis, men
ändå på ett annorlunda sätt, var lika oroligt som nu. Kubakrisen, kalla kriget, Röda
arméfraktionen, ambassadbränder, många flygkapningar, politikermord och
kidnappningar. I Sverige var det husockupationer, FNL-demonstrationer och
framväxandet av extrema och våldsamma rörelser på yttersta vänsterkanten. Bland annat.
Inger kompletterade uppräkningen med att säja
”glöm inte bort att kungen dog,” Inger var ny som lärare och på den skola i en
av de mer konservativa förorterna norr om Stockholm där hon arbetade, gick det
ut ett påbud om diskret klädsel omgående efter dödsfallet och på
begravningsdagen var det obligatoriskt med svart. Inger hade en svart kjol,
köpte en svart jumper och svarta strumpbyxor och borstade ett par blå skor med
svart skokräm och tyckte att hon var korrekt klädd. Då påpekade en äldre
kollega att till sorgklädsel kunde man inte ha kort-kort kjol. Så var det på
den tiden.
Jag har läst de hittills utkomna böckerna i Jan
Guillous serie om 1900-talet, Det stora århundradet och jag tycker att de är
riktigt bra, lättlästa och underhållande samtidigt som de förmedlar kunskap. Nu
har han alltså kommit fram till 1968 och det är bara att hoppas att han får
leva och ha hälsan så att vi får ta del av händelserna fram till
millennieskiftet. Jag väntar ivrigt på att Elvy skall få läst klart 1968 så jag
kan få läsa den. Hon är ungefär halvvägs nu.
Böcker... jag
har massor av böcker och köper på mig nya – inte minst när det är bokrea. Den
bok som jag väntar på nu, det är Jo Nesbös Macbeth, hans senaste deckare som
tar upp Shakespeares tema i modern tappning. Rickard skall skicka den till mig,
jag vill läsa den på originalspråket.
Det är inte
modernt att äga böcker, åtminstone inte ha dem framme och synliga i en modern avskalad
interiör. Nu är det digitala böcker som gäller. Jag har försökt att läsa på läsplatta,
men det är så själlöst. Lyssna till böcker, ja kanske om det är lite mer
lättillgänglig litteratur. Jag är mycket konservativ, en bok skall vara något
konkret, ett fysiskt objekt som man håller i
handen och där man försiktigt vänder blad. Boken skall vårdas och man
får inte fläcka ner bladen med flottiga fingrar eller ge dem hundöron.
Studielitteratur är undantaget, där får man göra understrykningar och
noteringar i marginalen, men det skall vara med blyertspenna. Jag har varit
sådan hela livet, fick t o m beröm i skolan för att jag hade så prydliga
böcker. Till skillnad från mina kamrater så hade jag dessutom skyddsomslag av svensk
modell på dem. I min skola fick vi köpa böckerna själva, så det var ingen som
brydde sig om hur eleverna hanterade dem. I en del andra skolor fick man
böckerna till låns och då var de försedda med extra plastomslag.
Nu kommer Elvy
och frågar om jag skriver varje dag i bloggen. Jo, jag skriver varje dag den
här veckan. Nästa vecka hinner jag nog inte annat än små korta inlägg.
