torsdag 3 maj 2018

En riktigt intressant fikastund.



Jag fick en oväntad reaktion på att jag skrev att vi kunde tänka oss att dricka  vin till  söndagsmiddagen. Var det verkligen ok att skriva så? Jag blev lite förvånad, ingen av oss är bunden av några nykterhetslöften. Fånigt uttryck, ingen av oss blir onykter av ett eller möjligtvis två glas vin till måltiden.

Nog om detta.

När jag var på väg hem idag, så skulle jag handla och då stötte jag på Märta i butiken. Hon är en synnerligen pigg åttiosjuåring som klarar sig utan hemtjänst. Mormor och Märta kände varandra och jag tror att de trivdes ihop trots att de var mycket olika. Märta var – och är fortfarande - kommunist. Inte vänsterpartist eller socialist utan kommunist.

”Har du tid att komma med mig hem och dricka kaffe” frågade hon. ”Du vet väl att jag bor i den lägenheten som Agnes (mormor) bodde i.” När mormor sålde huset här, så flyttade hon in i ett enplans bostadsrätthus med tre rum och kök. Det var min morbror Alf-Bertil som såg till att köpet blev av och han såg också till att det nybyggda huset utrustades med ett riktigt fint kök, helkaklat badrum och som det brukar heta i mäklarannonser ”exklusiva materialval”. Mormor tyckte att det var lite väl påkostat, men visst var hon stolt över sitt fina och praktiska kök.

Det var klart att jag ville följa med hem till Märta och dricka kaffe, jag hade inte varit inne där sedan jag tömde lägenheten efter att mormor dött. ”Jag har gatans finaste kök” sade Märta när hon satte på kaffet. Och visst var det så. Spishällen var utbytt, det var ny kyl-frys men för övrigt var det sig likt. Ett bevis så gott som något på att kvalitet lönar sig. Vi pratade först lite om mormor men sedan övergick vi till att analysera tillståndet i nationen och i världen. Märta är påläst och har betydligt bredare insikter än vad man skulle kunna tro, trots att hon fortfarande envist kallar sig för kommunist. ”Och så tror dom att bara för att jag är kommunist, så skall jag gilla Putin. Folk är så okunniga att jag skäms. Han är ju en skurk, inget annat.” Jag frågade Märta vad hon ansåg om Jonas Sjöstedt och han är en trevlig pojke men alldeles för vek. Märta ser med fasa fram emot riksdagsvalet i höst. ”Det kommer att bli kaos och det drabbar de svagaste.” Vad hon ansåg om Jimmy Åkesson, det lämpar sig inte att återge här. De andra partiledarna fick också var sin släng av sleven.

Vi satt och pratade ett par timmar och kom fram till att vi nog borde träffas igen. Det gör jag gärna. Men jag frågade också Märta om hon inte kunde komma till uthuset när vi samlas där. Hon var lite tveksam, ”jag brukar ju inte umgås med frimicklarna och dom vill nog inte umgås med mig”. Men jag skall nog bjuda in henne vid något lämpligt tillfälle.