Elvy hade
hört på nyheterna att även personer som omnämns t ex i en blogg omfattas av
GDPR – General Data Protection Regulation. Vi kollade vad som gällde och kom
fram till att så som jag omnämner människor i bloggen, utan efternamn eller
bostadsort, så behöver jag inte bry mig. När det gäller de svenskar som jag
skriver om så är de faktiskt rätt anonyma – även om det är människor av kött
och blod som figurerar i de sammanhang som jag skriver om. Mina vänner i
Schweiz är också anonyma, även om det i vissa fall går att koppla samman ett
ortsnamn med en person. Och framför allt, de jag nämner känner till att jag
skriver om dem och om vad de gör i bloggen och de har inget att invända mot
det. Elvy och jag får väl bjuda på att vi blir lite mer exponerade. Så nu är
den saken avklarad.
Världen blir
allt mer digitaliserad, på gott och ont även om jag ibland känner att det är
mest på ont. Man klagar över ensamhet men vad skapar digitaliseringen? Det
uppstår allt färre tillfällen för människor att mötas. När jag var hos mormor
så erbjöd jag mig ibland att uträtta postärenden för henne. Det fick jag göra,
men jag förstod också att i hennes vardag – trots att hon hade många vänner -
så var kontakten med damen i postluckan något positivt. Mannen på banken var
också en viktig kontakt, han hette Nisse och tyckte inte att det var något
konstigt att mormor skrev en uttagsblankett och tog ut tusen kronor kontant i stället
för att ta ut pengar i bankomaten. Mormor var inte främmande för den nya tekniken,
men först blev hon av med sitt bankomatkort då det blev ett strömavbrott just
som hon stoppat i det. Hon fick ett nytt kort en vecka senare och det var något
fel på kortet, så det svalde automaten så fort hon stoppat i det. Jag skulle
också bli misstänksam om något sådant hände mig. Mormors tilltro till
bankomater återupprättades så småningom men hon påstod att både pulsen och
blodtrycket steg när hon skulle ta ut pengar där.
Hur man kan
tycka att det är bra att handla kläder i internetbutiker, det övergår mitt
förstånd. Nu är jag ju lite speciell i vissa avseenden, jag är lång och smal,
ganska bredaxlad och ser man till proportionerna i övrigt, så har jag inte så
mycket midja att skryta med. Inger, som är en klassisk storlek 40 med lagom
kroppslängd, hon köper praktiskt taget alla sina kläder på nätet. Allt passar
och samtidigt så bidrar Inger och hennes gelikar till att de lokala
klädaffärerna blir allt färre. Till slut får vi väl köra ner till Gävle för att
köpa kläder i butik.
Marlene
berättade att det fanns en fysisk butik i Lyon (tror jag att det var) som hade
ett plagg av varje slag och storlek. Man provade och beställde och sedan kunde
man hämta sina kläder i butiken eller få dem hemskickade 10 dagar senare.
Butiken hade sitt lager i Tjeckien...
Generalsvalet
pågår för fullt, bör väl bli klart i morgon eller övermorgon. Det känns
konstigt att de numera håller till på ett flott hotell på Heathrow istället för
på Sunbury Court, en plats med anor. Men det är förstås så att betydligt flera
deltar i valet, armén växer till nya länder och så får ”fruarna” vara med nu
för tiden. Jag har varit en weekend på Sunbury Court en gång, det var när jag hade
avslutat kårkadettprogrammet. Vi var några som förmodligen betraktades som
påläggskalvar och skulle uppmärksammas lite extra.
Jag läste
John Larssons bok ”1929 – a crisis that shaped the Salvation Army´s future” med
stort intresse. Den berättar om de dramatiska händelserna på Sunbury Court när
Bramwell Booth avsattes som general på grund av allt mer vacklande hälsa och hans efterträdare
skulle väljas. Medlemmarna av familjen Booth motsatte sig att han fick lämna
sitt uppdrag och dessutom menade man att det var självklart att armén skulle
ledas av en Booth även i fortsättningen. Så blev det inte, Edward Higgins blev
vald till general. John Larsson skildrar allt med respekt men bitvis är boken
mycket underhållande.
Nu skall jag
ta med Fille på en promenad, det är +20. Lätta moln och lite mer vind än de
senaste dagarna. Det fläktar skönt. I kväll blir det korvgrillning hemma hos Vanja
och Kjell. Det ser Fille fram emot.
