Det var en
trevlig överraskning att Reinhold och Janne kom hit från Stockholm i fredags. Janne,
som tänker flytta från Stockholm, ville kolla ljusförhållandena, eller rättare
sagt om det var tillräckligt mörkt vid det hus som han funderar på att köpa. Janne
är mycket intresserad av astronomi och vill bo på en plats som är fri från
störande ljuskällor. Dessutom var det helgen då Perseiderna kunde visa sig, om
det nu inte var alltför mycket moln.
Fredag kväll
hade vi alltså sillsexa i uthuset och någon frågade varför det kallas sillsexa.
Vi googlade och fick lära oss att ”sexa” är ett gammalt uttryck när det
serveras något att äta som avslutning på en fest och om man då, vilket ofta
hände, serverade sill och ytterligare en nubbe, så använde man uttrycket
”sillsexa”.
Nu började
fredagens sammankomst klockan sju och förtäringen bestod av flera olika
sillinläggningar, ägghalvor, små potatisar och nybakat bröd med smör och ost.
Inga nubbar, det var folköl, alkoholfritt öl och Loka på bordet. Kvällen
avslutades med kaffe och Brittatårta.
Lördag fick
vi oväntad snabbvisit av Cilla och Håkan som var på väg hem till Karlstad från Umeå,
en sträcka på närmare 80 mil. De hade kört Hedvig dit, hon skall börja sitt andra
år på universitetet. Viktor läser på Chalmers och om allt går vägen, så blir
han klar där till våren.
Nu funderar
Cilla och Håkan på att överge Karlstad och flytta ner till Halland. Håkans
föräldrar har flyttat från Göteborg till Falkenberg och Cillas mamma bor i
Helsingör. De tycker förstås att det är ett stort steg att ta, men de menar att
antingen flyttar vi nu eller när vi blir pensionärer. Och det är ju rätt många
år dit. Jobb är inget problem, det är mer huvudbry med att skaffa ny bostad.
Jag funderade
på vad det är som gör att man tycker att det är ett så stort steg att ta när
man flyttar. Det är naturligtvis en del praktiska saker, man skall sälja sin
bostad och skaffa sig en ny och så är det ju det där med att samla ihop sina
tillhörigheter och packa upp dem på ett nytt ställe... Men det som är
jobbigast, det är förstås att lämna vänner och en invand miljö, etablera nya
kontakter, lära sig hitta och skaffa ny tandläkare.
Det är flera
i Elvys vänkrets som sökt sig tillbaka hit när de blivit pensionärer. Jag har
inte hört någon av dem klaga över att de bytt miljö från storstad till
glesbygd. Men så är de verkligen inte isolerade utan kommer in i en etablerad
gemenskap.
Idag har
Reinhold och Janne varit här hos oss på middag. Det hade inte varit helt
idealiskt väder att se på stjärnfallet, men molnen hade lättat ibland. De hade
legat i sovsäck i var sin vilstol, Janne hade hållit sig vaken men Reinhold
hade sovit ibland. De stannar några dagar till. Först på programmet står ett
nytt besök vid huset i natt för att kolla ljusmiljön,, det kommer att vara
molnfritt då. Sedan skall de tala med ägarna, det är ett dödsbo som äger huset.
Janne blir förstås glad om köpet kan gå i lås, han tycker att han får mycket
för pengarna. Så talar en stockholmare.
