En lång, slussfri sträcka som till att börja med gick genom Birminghams förorter men det märkte man inte så mycket av, kanalen är inbäddad i grönska. Under tiden som vi körde, så fick David ett sms från Andrew. De satt ute på altanen och åt frukost när de kände av jordskalvet i Italien. Marken skakade och porslinet på bordet skramlade och det ”sjöng” i fönsterrutorna. De hade talat med någon av grannarna som också hade känt av skalvet och som först trodde att det var ett lokalt, mindre skalv.
Vi stannade till i Dickens Heath för att kolla vart den pampiga trappan upp från kanalen ledde. Den gick genom något som kallades för ”village centre” och när vi sen kom upp i byn så möttes vi av ett ganska intressant område, ”Garden Squares” som enligt en informationstavla var den sista fasen av omvandlingen av centrum i Dickens Heath. Det var två stora kvarter, bebyggda med hus i olika stilar, som väl skulle ge intrycket av att det inte var nybyggt. Det verkade som om de här bostäderna var svårsålda för vid informationstavlan fanns det en mycket diskret skylt som talade om vilka lägenheter och hus som var till salu, och på flera andra platser – lite längre bort från området - fanns det mer braskande mäklarskyltar. Men det var ett trevligt område, olikt det mesta jag sett. Bakom Garden Squares så var det den ursprungliga bebyggelsen, som inte var så väldigt ”ursprunglig” utan en provkarta på de senaste decenniernas olika byggnadsstilar. Vi hittade en Tesco Express där vi handlade lite, köpte glass och återvände till båten. Sen var det lantligt och lummigt hela vägen. Vi unnade oss en fikapaus och sen en promenad på eftermiddagen när vi besökte Hockley Heath som var en ödslig plats, men alla fick röra på benen en stund. Man vet ju aldrig om en ”by” är enbart en sovstad eller om det finns en intressant bykärna. I det här fallet fanns det INTE någon sådan.
Nu har vi moorat ett stycke innan den första slussen vid Lapworth, matlagning pågår och det blir nog en promenad innan vi drar igång med sången.
Idag har Rickard haft jobb, tre gånger till och med. Först så brände sig Lotta när hon stekte ägg, och mer kvalificerad ”första hjälpen” än att ha en brännskadespecialist på några meters håll, det kan man väl inte ha? Sen var det min tur att skrapa knät när jag hoppade över till towpath och som avslutning så fick David ett getingstick på underarmen. En olycka kommer sällan ensam alltså.
Vi skall inte klaga på vädret, men idag har det varit maxtemperatur +20 och under eftermiddagen har det dykt upp en hel del moln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.